Studentmössorna i Estland har färgrika anor

Universitetet i Tartu fyller 390 år den sista juni. Jubileet till ära har vi utsett den första estniska studentorganisationens mössa till Månadens föremål. Vi har också valt ut en studentmössa från sovjettiden, och berättar allmänt den estniska mösstraditionen i det här inlägget.

en mössa med skärm i blått filttyg. Mössan bär ett vitt stjärnmönster. Nedre delen av mössan pryds av ett svartvitt band, och skärmen är svart.
I Helsingfors universitetsmuseums samlingar ingår en studentmössa som tillhört en utbytesstuderande i Estland på 1930-talet. Mössan med skärm pryds av ett vitt stjärnmönster, och mössan är tillverkad av blått filttyg. Ett svartvitt band pryder mössans nedre kant. Skärmen är svart. Bild: Mai Joutselainen, Helsingfors universitetsmusem.

Den finländska stipendiatens mössa

Till universitetsmuseets samlingar hör en studentmössa från Estniska studentsällskapet (Eesti Üliõpilaste Selts, EÜS). Huvudbonaden tillhörde professor Martti Salmi (1908–1997), som studerade paleontologi som stipendiat vid Tartu universitet åren 1936–1937. Den blivande professorn var medlem vid Etelä-Pohjalainen osakunta, den finländska vänskapsnationen till EÜS. Under studierna i Tartu upptogs Salmi även som medlem i EÜS. Under mellankrigstiden umgicks de finska och estniska nationerna aktivt, och organisationernas stipendier gjorde det möjligt för estniska studerande att studera i Finland och vice versa.

Mösstraditionen i Estland

De estniska traditionerna för studentmössor har långa anor som sträcker sig tillbaka ända till 1800-talets början. Traditionerna skiljer sig något från de finländska. Universitetet i Tartu, lade ner sin verksamhet år 1710 under Stora nordiska kriget, men öppnades åter år 1802. På 1820-talet började de lokala baltisk-tyska studenterna grunda brödraskap, dvs. korporationer, i enlighet med de tyska universitetens traditioner. Korporationerna var organisationer med egna ordningsregler och egna symboler. Korporationen valde oftast tre signalfärger, som figurerade på korporationens band och mössa. Således tog man aldrig i bruk en allmän studentmössa i Tartu på 1800-talet, som man gjort i Finland, utan varje organisation hade en egen mössa med egna färger. Utöver de baltisk-tyska brödraskapen hade också polska, ryska och judiska studerande sina egna organisationer.

Den första estniska studentorganisationen

Till en början var studenternas korporationer halvt hemliga, för det var förbjudet att grunda brödraskap vid Tartu universitet. År 1855 blev korporationerna officiella, och deras representanter formade Chargiertenconvent, studentorganisationens högsta organ.  Man behövde tillstånd från Chargiertenconvent för att grunda en ny korporation.

Under den första hälften av 1800-talet fanns det bara enstaka estniska studenter vid Tartu universitet, och de anslöt sig till de baltisk-tyska korporationerna. Vid århundradets slut blev de estniska studenterna fler, och tanken om ett eget brödraskap började gro bland dem. Våren 1870 började en liten grupp studerande och kulturpersoner samlas i Tartu. På mötena diskuterades främjandet av estniskheten och det nyutkomna nationaleposet Kalevipoeg. Senare anslöt sig flera estniska studerande till dessa Kalevipoeg-kvällar, vilket blev startskottet för den första estniska studentorganisationen Eesti Üliõpilaste Selts (EÜS), Sällskapet för estniska studerande.

Esterna skulle egentligen ha velat grunda en korporation vid namn Vironia, men Chargiertenconvent beviljade inte tillstånd för detta. Man behövde endast rektors tillstånd för att grunda ett sällskap, och år 1883 registrerade universitetets rektor en akademisk studentorganisation vid namn EÜS. EÜS anser ändå att den riktiga dagen för grundandet var den första Kalevipoeg-kvällen 7.4.1870. Enligt reglerna fick sällskapet inte ha några egna färger, men EÜS upptog den blåvitsvarta färgkombinationen som var avsedd för Vironia. Deras flagga invigdes i hemlighet i Otepää i juni 1884 och flaggans doldes i sällskapets lokaler efter invigningen. Även mössorna och banden bars i början endast i sällskapets egna lokaler och i slutna sällskap.

Studenternas flagga blev den självständiga nationens flagga

EÜS:s flagga blev senare det självständiga Estlands flagga. Den blåvitsvarta flaggan började användas som nationalflagga under revolutionen 1905 och när Estland blev självständigt, ratificerade parlamentet den som nationens officiella flagga i början av 1920-talet. Den ursprungliga flaggan som invigdes i Otepää står nu framme i Estlands nationalmuseum i Tartu. Man lyckades bevara flaggan under de stormiga åren i Estlands historia, för EÜS:s dåvarande ordförande Karl Aun gömde flaggan på sin gård år 1940. Flaggan hölls undangömd till år 1988, och då var det bara ett fåtal som kände till var flaggan fanns.

Den vita mössan kommer i bruk

De första estniska korporationerna grundades först i början av 1900-talet, Fraternitas Estica (1907) och Sakala (1909). Efter att Estland blev självständigt grundade man fler korporationer, och även kvinnliga studerande, som blivit beviljade officiell studierätt 1915, började grunda egna sällskap. I Estland finns i dag kvar främst korporationer för män och kvinnor.

Trots att korporationerna hade egna mössor, fanns det också ett behov för en allmän mössa bland studenterna.  År 1919 blev estniskan universitetets officiella språk, och stamförvantskapsideologin spred sig bland studenterna. Studenterna ville också gärna höra till gemenskapen för nordiska studerande. År 1922 tog därför även studenterna vid Tartu universitet den vita studentmössan i bruk för att framhäva samhörigheten med andra nordiska studerande. Enligt källorna skiljer sig ändå mössan något från den finländska – mössans brätte var inte svart, utan mörkblått.

Förändringar under sovjettiden

År 1940 förbjöds alla studentorganisationer och deras symboler. Studentmössans historia fortsätter ändå också under sovjettiden. Vid Tartu universitet tog man år 1957 i bruk en blå mössa med rödvitt band, som symboliserar det sovjetiska Estlands färger. Det lär ska ha varit den dåvarande chefen för kommunistiska partiets avdelning vid universitetet som tog initiativet till mössan. Enligt mössans ursprungshistoria var de första provexemplaren som skickades till universitetet blåvitsvarta, vilket var en förbjuden färgkombination. Det är inte känt varför mössorna hade den färgen. Partichefen kom ändå på att byta ut den svarta randen mot en röd, och så föddes den ”ideologiskt korrekta” mössan.

en blå mössa med skärm. Ett rödvitt band pryder mössans nedre kant. Mössan har en vit broderad stjärna på hättan, och skärmen är svart.
En studentmössa från Tartu universitet på 1970-talets slut. Mössan tillhör en privatperson. Bild: Merike Holmberg.

Tartu universitets blårödsvarta mössa blev mycket populär, och studenterna bar den med stolthet. Att mössan hade samma färger som den sovjetisk-estniska flaggan spelade sist och slutligen ingen roll.  Mössan var en stark symbol för universitetet, och betydde framför allt att bäraren studerade vid Tartu universitet, den mest ansedda högskolan i hela Estland. Förstaårsstuderande fick oftast sina mössor vid gulnäbbsintagningen. Eftersom den splitternya mössan tydligt visade att bäraren var förstaårsstudent, brukade mössornas ägare ibland bearbeta mössan för att få den att se äldre ut, t.ex. genom att skrubba den med öl.

Även de andra estniska högskolorna följde universitetets exempel.  Den andra högskolan i Tartu, Jordbruksakademin (numera Jordbruksuniversitetet) tog i bruk en grön mössa med band i gult och svart. Studenterna vid universitetet och akademin brukade retas med varandra i en godmodig ton, och mössorna undgick inte heller dessa gliringar: universitetsstudenterna kallade jordbruksakademins gröna mössa för ’kålblad’ medan akademistuderandena kallade universitetets blåa mössa för ’bläckfläck’.

Det självständiga Estland återupprättar korporationerna

Den blårödvita mössan var i bruk ända till 1990-talet. Vid 1980-talets slut började en ny tidsålder i Estland, som sedan ledde till att landet åter blev självständigt år 1991. Man började återupprätta de gamla korporationerna vid slutet av 1980-talet, och EÜS var bland de första som återinledde sin verksamhet år 1989. Korporationerna tog också i bruk sina färggranna mössor, och den sovjetiska studentmössan försvann som av sig självt.

Största delen av studenterna hörde ändå aldrig till någon korporation. Tidvis tog någon upp tanken om en allmän studentmössa, med den vita mössan som främsta kandidat. Den vita studentmössan har historiskt sett varit en symbol för nordiska studerande. År 2007 tog därför Tartus universitet i bruk en vit mössa, som fick en ny design år 2020. I dag har den vita mössan en blå kant som hänvisar till universitetets huvudfärg, och mössan pryds av ett märke i silver med universitetets grundläggningsår 1632 och universitetets sex pelare.

FL Merike Holmberg, kundrådgivare, guide, alumn vid Tartu universitet

Översättning: Acolad Finland Oy

Källor:

Hiio, Toomas. ”Nemad valisid värvid”. https://www.postimees.ee/2487561/nemad-valisid-värvid [hämtad 20.5.2022].

Hiio, Toomas. ”150 vuotta Virolaisten Ylioppilaiden Seuran perustamisesta” Elo 3/2020. https://www.tuglas.fi/150-vuotta-virolaisten-ylioppilaiden-seuran-perustamisesta [hämtad 20.5.2022].

Martti Salmen rahasto. https://apurahat.skr.fi>nimikkorahastoesite

Meri, Hindrek-Peeter. ”Üliõpilasmütsi saamisloost”. Universitas Tartuensis: Tartu Ülikooli ajaleht nr.17, 3. mai 2002. https://dea.digar.ee/article/universitas/2002/05/03/21 [hämtad 20.05.2022].

”Mida arvate Tartu ülikooli teklist?”. Universitas Tartuensis: Tartu Ülikooli ajaleht, nr. 17, 3. mai, 2002. https://dea.digar.ee/article/universitas/2002/05/03/23 [hämtad 20.05.2022].

Mäekivi, Mirjam. ”Tartu Ülikool saab taas oma tekli”.  https://www.postimees.ee/1685983/tartu-ulikool-saab-taas-oma-tekli [hämtad 20.05.2022].

Sootak, Varje. ”Kõik ühe mütsi all”. Universitas Tartuensis. 3.mai, 2002. https://dea.digar.ee/article/universitas/2002/05/03/22 [hämtad 20.05.2022].

Truman, Mihkel. ”Tartu üliõpilaskonna välissuhtlus 1920. ja 30. aastatel”. Universitas Tartuensis Mai 2019, nr.5.  https://www.ajakiri.ut.ee/artikkel/3220  [hämtad 20.5.2022].

Uudis. Detsember 2020, nr.11  https://www.ajakiri.ut.ee/artikkel/3878

”Üliõpilasmüts”. Päewaleht 30. detsember, 1921, Leht 2. https://dea.digar.ee/article/paevalehtew/1921/12/30/6 [hämtad 20.5.2022].

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *