De finska stövarnas kung

När jag och mina arbetskamrater besökte Helsingfors universitets lantbruksmuseum vintern 2012 hänfördes jag av museets omfattande samling av djurskulpturer, som stod i ett sidorum på första våningen. Lantbruksmuseets intendent skulle gå i pension, och museet hade precis tagits över av Helsingfors universitetsmuseum. Anton Ravander-Rauas (1890 ̶ 1972, fram till 1936 Ravander) skulpturer av husdjur var grupperade enligt art på rummets hyllor, och hans reliefer hängde på väggarna.  Det fanns kor, tjurar, hästar, grisar, hundar, får och flera andra djur. Senare, när vi funderade på vilken utställning som skulle bli den sista tillfälliga utställningen i Universitetsmuseets Arppeanum-byggnad, föreslog jag denna samling. Skulpturerna hade varit mestadels gömda för publiken redan i åratal, trots att de var charmerande porträtt av finländska djurpersonligheter.

Små skulpturer av kor och hundar som står på gula hyllor.
Anton Ravander-Rauas skulptursamling med husdjursmotiv var utställd i Helsingfors universitets lantbruksmuseum, grupperad enligt djurart. Helsingfors universitetsmuseum / Pia Vuorikoski.

När jag bekantade mig närmare med skulpturerna blev jag särskilt förtjust i ett verk som föreställde en finsk stövarhane vid namn Vainon King. Konstnären hade fångat hundens milda, förstående blick i skulpturen på ett realistiskt sätt. Det kändes nästan som att hunden kunde vakna till liv. Skulpturen är ett porträtt av en hund som konstnären har gett realistiska färger och format i en ställning som antagligen är lik ställningen den poserade i på hundutställningar. Vainon King-skulpturen är gjord av målat gips och är 35 cm hög och 42 cm bred. På skulpturens gröna sockel, som imiterar en gräsmatta, har konstnären ristat in hundens namn och registeruppgifter samt ägarens namn. Kortsidan är signerad av konstnären.

Huvudet på en svart-brun-vit hund med långa öron och en mild blick.
Enligt en bedömning av hundutställningens domare hade Vainon King ett välformat huvud. Konstnären har fångat hundens milda blick på ett realistiskt sätt. Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

En hund vid namn Vainon King

Hundvalpen som fick namnet Vainon King föddes den 6 mars 1927 hemma hos stövaruppfödaren Heikki Lampinen i Helsingfors. Lampinen var grundare av kennel Vainon, som registrerades i Finska kennelklubben 1923. Kennelns urmoder hette Vaino (1918 ̶ 1929), och flera av hennes valpar uppnådde utställningschampionat. Fadern till valpkullen som föddes i mars 1927 var stövaren Klang av Furuborg. Vainon King köptes av borgåbon Uno Lindquist, som tränade hunden, jagade med den och gick på utställningar med den.

I Finska kennelklubbens 22:a utställning i maj 1929 vann Vainon King bäst i rasen för klassen finska stövare. Utställningens domare Ivar Ekberg ansåg att hunden var stor, imponerande och välbyggd. Dess bröstdjup och höfter var förstklassiga och den hade ett välformat huvud. Som brister nämnde domaren en för lätt benbyggnad i benen och en för kort och mjuk päls. I den öppna klassen tävlade 51 stövare, och av dem vann 9 stycken förstaklasspris. Vinnarna gick vidare till konkurrensklassen där de bedömdes på nytt, och Vainon King valdes till vinnare. Konkurrensklassens domare berömde King för en felfri uppbyggnad och god kondition. Hunden fick också pluspoäng för att den kunde posera lugnt och värdigt framför domaren.

Vinnarhundens liv blev händelsefyllt: under år 1929 parades den med åtminstone två tikar, och följande år fick den posera för konstnären. Ingen information om de senare åren i Vainon Kings liv har hittats. I samma valpkull som King fanns även en tik vid namn Vainon Kaiho, som också uppnådde utställningschampionat och skulpterades av Ravander-Rauas.

En svart-brun-vit hund med långa öron står på en grön sockel.
Gipsskulpturen av den finska stövaren Vainon King, som blev färdig 1930, är målad med naturliga färger och är ett av de mest lyckade verken i samlingen. Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

Vainon King skrevs in i specialstamboken för finska stövare 1929. Hunden var en exempelhund när de slutliga raskännetecknen för finska stövare utformades år 1932. Nämnden som fastställde kännetecknen var samlade på hotell Kämp, dit Ravander-Rauas förde sin skulptur för att påminna dem om hur Vainon King såg ut. Nämnden beslutade att även replikera skulpturen i brons, men Universitetsmuseet har ingen information om huruvida idén förvekligades. I början av 1930-talet gjordes även en porslinsversion av gipsstatyn av Vainon King på Arabias fabrik. Den massproducerades aldrig, men porslinsversionen av hunden finns kvar och är en del av Designmuseets samling. Helsingforsbon Liisa Raunio skickade en dikt till Anton Ravander-Rauas, där hon prisar Vainon King med följande ord: Vainon-King  ̶  tuo uljas ajokoira / on mieliin jäänyt monin tavoin. / Sen tyypissä on rodun jalous ja käyttövoima / Sen luonteen rehtiys niin avoin  ̶   ̶  . (ungefär ’Vainon King – den ståtliga stövaren / har blivit kvar i mitt sinne på flera vis. / Den representerar rasens prakt och styrka / Dess karaktär är hederlig och öppen – –.’)

Ett svartvitt fotografi av en utställning. På bordet står olika små statyer av husdjur, och på väggen bakom bordet hänger reliefer av en ko och en tjur samt bilder.
Skulpturer av Anton Ravander-Rauas på en lantbruksutställning i Viborg 1932. Till vänster på bordet står porslinsversionen av Vainon King och arbetshästen Maa-Jussi. Bak till höger står gipsversionen av Vainon King, framför den Vainon Kaiho och längst fram en rysk vinthund. Helsingfors universitetsmuseum.

Anton Ravander-Rauas och hundarna

Den självlärda skulptören Anton Ravander-Rauas började sin karriär som skulptör med porträtt av finska stövare. Han ägde själv en finsk spets vid namn Repo och en finsk stövare vid namn Kaija, med vilka han jagade harar på 1910-talet. År 1914 skaffade Ravander-Rauas en svart stövare vid namn Nurmes Konna. Konstnären var bekant med skulptören August Koskinen (1887 ̶ 1936), som specialiserade sig på djurmotiv. Koskinen gjorde skulpturer av både vilda djur och husdjur. Hans gipsskulptur av stövartiken Vainon Ansa har funnits i Finska kennelklubbens samling sedan 1963.

År 1927 engagerade sig Ravander-Rauas och Koskinen en lekfull tävling om vem som kände hunden bäst.  De beslutade att lösa frågan genom att båda forma en hundskulptur av lera och sedan låta en ansedd jury bedöma vilken som var bättre. Ravander-Rauas använde sin svågers, Vilho Häggkvists, stövare som modell för sin skulptur. Tävlingen slutade i vinst för Ravander-Rauas. Efter detta började han skapa hundskulpturer, och hundar hölls kvar i hans repertoar under hela hans karriär. Hans sista verk, en miniatyrskulptur i naturliga färger från 1970, föreställde en stövare vid namn Lini. I Universitetsmuseets samling finns en version av de flesta av Ravander-Rauas hundskulpturer.

Ett halvkroppsfotografi av två män med mörk kostym och slips. Männen sitter på en rottingsoffa och småler. En av männen har en otänd cigarett mellan fingrarna.
År 1930 deltog August Koskinen och Anton Ravander-Rauas tillsammans i två konstutställningar med sina djurskulpturer. Helsingfors universitetsmuseum.

Vainon King-skulpturens resa

Skulpturen av Vainon King donerades till Helsingfors universitets lantbruksmuseum 1971 tillsammans med de andra djurskulpturerna av Ravander-Rauas.  Skulpturerna stod på paradplatsen i museets utställningslokaler under några år. Senare flyttades samlingen till ett rum i bakre delen av museets första våning.

När skulpturen av Vainon King valdes till Helsingfors universitetsmuseums specialutställning Muotovalioita vintern 2014, rengjorde konservator Lasse Mattila den med hjälp av en bomullspinne och amylas. Skulpturens färger blev klarare och dess yta började glänsa. Djurskulpturerna flyttades till Universitetsmuseets nya samlingslokaler när utställningen var över. Från och med hösten 2017 kan man se Vainon King och flera andra skulpturer av Ravander-Rauas på Campus Vik, i entréhallen på Ladugårdsbågen 7. Fram till slutet av 2020 kan en rikligt illustrerad bok om Anton Ravander-Rauas och hans djurskulpturer köpas från Helsingfors universitetsmuseums information i samband med huvudutställningen Tankens kraft.

Pia Vuorikoski, utställningschef

Översättning: Språktjänster vid Helsingfors universitet.

Källor:

Eläintenveistäjä. Anton Ravander-Rauas ja Suomen eläinveistotaiteen huiput (red. Pia Vuorikoski).

Finska kennelklubbens tidskrift 3-4/1929, 6/1923

Suomen Kennelklubin aikakauskirja 6/1929, 3-4/1929

https://www.koiramuseo.fi/item/ajokoira-vainon-ansa?from=/search/items

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *