Sophie Mannerheim älskade både blommor och barn, skriver hennes levnadstecknare Tyyni Tuulio. När Sophie Mannerheim fyllde 60 år fick hon ett fotoalbum i gåva av sjukhuset Barnets Borg, som hon grundat. I det bruna läderklädda albumet finns 26 bilder från det gamla Barnets Borg – ögonblicksbilder av patienter och personal på sjukhuset. Detta album är månadens föremål denna gång.
Hjälp till barnen
I slutet av 1910-talet var barnens situation i Finland eländig. Landet var fattigt och det rådde brist på allt. Första världskriget och inbördeskriget år 1918, som delat det finska folket i två fientliga läger, gjorde situationen ännu svårare. Många mindre bemedlade familjer bodde i mörka och smutsiga bostäder, och barnen fick klara sig på egen hand på dagarna, då föräldrarna var ute för att försöka hitta jobb och skrapa ihop levebröd till familjen. Sjukskötaren Sophie Mannerheim ville göra någonting för barnens bästa. Hon tog ett banklån och köpte ett trähus på Andra linjen 19 i Berghäll i Helsingfors. Där inrättade hon ett skyddshem för ensamstående mödrar och deras barn, Barnets Borg.
På 1920-talet grundades många organisationer som ville arbeta för barnens bästa, och en del av dem är verksamma än i dag, till exempel Mannerheims Barnskyddsförbund (1920) och Rädda Barnen rf (1922). På grund av minnena från år 1918 gjorde namnet Mannerheim att barnskyddsförbundet inte fick ett odelat positivt mottagande överallt i samhället, men generalens – dvs. Sofies brors Gustafs – medverkan gav i varje fall organisationens verksamhet synlighet. Mannerheims Barnskyddsförbund tog också över Barnens Borg, som år 1921 ombildades från ett skyddshem till ett barnsjukhus. År 1923 fanns det redan barnkrubbor, dvs. daghem, och landets första rådgivningsbyrå för mödravård på Barnets Borg. Där ordnades också kurser i barnavård. Såren i samhället från 1918 började läka i takt med att fördelarna med verksamheten i Helsingfors framträdde, barnskyddsförbundets verksamhet utvidgades också till andra orter i Finland och barn och familjer började må bättre.
Fotografierna i albumet som Sophie Mannerheim fick i gåva presenterar Barnets Borgs nya och utvidgade verksamhet. I albumet finns rara bilder på barn som är i dagvård, på mödrar med barn som väntar på sin tur till rådgivningen och på unga damer som studerar till barnsköterskor.
Sophie Mannerheim arbetade flitigt i olika medborgarorganisationer, men hon visade också sin kärlek för sina egna fosterbarn. Hon var vårdnadshavare för tre av sina tidigare barnpatienter Mimmi Davidsson, Väinö Villgren och Arne Ahlgren. Väinö Villgren var förlamad och oförmögen att röra sig. Hans berättelse inspirerade Mannerheim att skriva boken ”Väinö: ett livsöde”, som utkom efter pojkens död år 1926.
Adelsflickan blir översköterska
Eva Charlotta Lovisa Sophie Mannerheim föddes på Villnäs slott 21.12.1863. Hennes föräldrar var Hélène von Julin och greve Carl Robert Mannerheim. Hon fick sex syskon under de därpå följande åren. Av dem stod brodern Gustaf, sedermera marskalk Mannerheim, närmast Sophie. Sophie sägs ha fått sin samhälleliga ansvarskänsla i arv från sin mor. Grevinnan Hélène skötte väl om sitt tjänstefolk och deras barn. Den adliga flickans bekymmerslösa barndom fick snart ett bryskt slut då fadern gick i konkurs och rymde till Paris med sin älskarinna. Modern avled med brustet hjärta, Villnäs såldes och syskonskaran skingrades åt olika håll.
Sophie Mannerheim försörjde sig som guvernant, banktjänsteman och kontorist, tills hon gifte sig år 1896 med godsägaren Hjalmar Linder, som var en av de rikaste affärsmännen i Finland. Äktenskapet upphörde dock inom några få år. Paret var barnlöst och det sysslolösa livet som godsägarinna tillfredsställde inte Mannerheim. Då Sophie en gång inte hade möjlighet till lycka och familj i sitt privata liv, ägnade hon sig åt att tjäna hela mänskligheten, konstaterar Veijo Meri i sin biografi över brodern Gustaf. Sophie Mannerheim reste till London för att studera till sjuksköterska. Den treåriga utbildningen vid Nightingale Training School for Nurses, som fått sitt namn efter Florence Nightingale, och vid St. Thomas Hospital gav Mannerheim utmärkt färdighet för värvet som sjuksköterska. Strax efter att Mannerheim återvänt till Finland utsågs hon till Kirurgiska sjukhusets översköterska.
Under 1900-talets första årtionden hade Kirurgiska sjukhusets översköterska en framstående ställning bland sjuksköterskorna i Finland. Vid sidan av sitt sjukhusarbete var hon också föreståndarinna för sjuksköterskeutbildningen vid Allmänna sjukhuset. Under Mannerheims ledning blev utbildningen både längre och mångsidigare. Under årens lopp genomdrev den energiska översköterskan många reformer i branschen. Hon medverkade också i många kommittéer och innehade förtroendeuppdrag i olika organisationer såväl i Finland som utomlands. Tack vare Mannerheims otröttliga arbete fick Finland en modern sjuksköterskekår med kompetens som byggde på högklassig utbildning och en kombination av teori och praktik. Mannerheim valdes också till ordförande för Sjuksköterskeföreningen i Finland.
Mannerheim behöll sin ställning som uppskattad förebild för sjuksköterskorna i Finland ända till sin död. Språkstriden mellan finsk- och svenskspråkiga i Finland kastade dock en skugga över hennes sista år. I mitten av 1920-talet utbröt språkstrider på olika håll i det finska samhället, och sjuksköterskorna var inget undantag. Sophie Mannerheim hade också problem med sin fysiska hälsa efter att hon brutit en ryggkota i en bilolycka i Sverige på hösten 1925. Hon återhämtade sig aldrig från olyckan, utan led av dess sviter under sina sista levnadsår. Sophie Mannerheim avled i 64 års ålder den 9 januari 1928 i sin bostad på Kirurgiska sjukhuset. Lyckligtvis dog inte Barnets Borg tillsammans med sin grundare, utan fortsatte att växa. I dag fortsätter både Mannerheims Barnskyddsförbund och Nya Barnsjukhuset det arbete som Sophie Mannerheim inledde.
Katariina Pehkonen, museiamanuens
Översättning: Acolad Finland Oy
Källor:
Aalto, Maija: Suomen rakastetuin keksintö täyttää sata vuotta: https://www.hs.fi/kaupunki/art-2000008855036.html. Hämtad 26.10. 2022.
Webbutställningen Baby in the Box: https://tarinasoitin.fi/bib. Hämtad 26.10.2022.
Epäilys, Heidi & Hannu, Aura (2015): Sophie Mannerheim – Henkilökuva ja elämäntyö suomalaisen sairaanhoidon kehittäjänä. Yrkeshögskolan Metropolia.
Forsius, Arno: Sophie Mannerheim, suomalaisen sairaanhoidon uranuurtaja: http://www.saunalahti.fi/arnoldus/smannerh.html. Hämtad 26.10.2022.
Iltalehti 9.9.1925.
Meri, Veijo (1993): C.G. Mannerheim, Suomen marsalkka.
Tallberg, Marianne (1997): Mannerheim, Sophie. Kansallisbiografia-verkkojulkaisu. Studia Biographica 4. Helsingfors: Finska litteratursällskapet. http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-003546, hämtad 11.11.2022.
Tuulio, Tyyni (1948): Vapaaherratar Sophie Mannerheim: ihminen ja elämäntyö. WSOY.
Varmavuori, Marjaana: Sophie Mannerheim käveli Kalliossa ja järkyttyi: https://www.hs.fi/kaupunki/helsinki/art-2000006380719.html. Hämtad 26.10.2022.