Författare: Katariina Pehkonen

Publicerat

Ingen fickräknare

Månadens föremål är en räknemaskin, det vill säga aritmometer, som är daterad till 1880-talet. Apparaten av metall som ingår i Observatoriets samlingar har en sifferrad med 16 tecken som visar resultatet av beräkningen. Typen av räkneoperation bestäms med hjälp av spaken som finns kring mitten av apparaten, och talen som räknas anges med hjälp av åtta vertikala skjutreglage. Skalorna har siffror från noll till nio, och till höger om dem finns en vev som används för att bekräfta de angivna talen.

Räknemaskin av metall i trälåda.
Aritmometer från 1880-talet. Föremålets höjd är 10 cm, bredd 59,2 cm och djup 19,3 cm. Bild: Timo Huvilinna, Vetenskapsmuseet Lågan.

Fortsätt läsa ”Ingen fickräknare”

Publicerat

Skrivet på pergament

I samlingarna på vårt museum finns ett särskilt sällsamt föremål. Det är en handling som skrivits med vacker och snirklig handstil. Längst ned på handlingen finns underskrifter och ett stort vaxsigill som fästs vid pergamentet med tråd. På den första raden kan man urskilja orden Christina, Gud och Sverige. Det är fråga om den urkund som meddelar att Kungliga Akademien i Åbo har grundats. Handlingen är daterad den 26 mars 1640. Detta datum betraktas som nuvarande Helsingfors universitets årsdag och datum för universitetets grundläggande.

År 1827, strax efter Åbo brand, bestämde den ryske kejsaren Nikolaj I att akademien flyttar till Helsingfors, som utsetts till det autonoma storfurstendömets huvudstad 15 år tidigare. Även fundationsbrevet, som förvarades hopvikt i ett silverschatull, och andra föremål som undkommit förstörelse i branden, flyttades till Helsingfors.

Ett inramat brev som skrivits med snirklig handstil. Nertill på handlingen finns ett runt sigill av vax. Brevet omges av en ljus skyddspapp och en ljus, smal och slät träram.
Helsingfors universitets fundationsbrev i skyddspapp och ramar från år 2015. Bild: Timo Huvilinna, Vetenskapsmuseet Lågan.

Fortsätt läsa ”Skrivet på pergament”

Publicerat

Tjänstemannastol från antikens Rom gav inspirationen

En studerande som skyndar sig till föreläsningen i Helsingfors universitets huvudbyggnad och stiger in från Fabiansgatan, får skåda pelarna, som dominerar nedre hallen, och en rad imponerande U-formade stolar. Förebilden för de nyklassiska stolarna, som tillverkats i svart sadelläder och smidesjärn, är en tjänstemannastol som utvecklades i antikens Rom. Huvudbyggnadens utbyggnadsdel, den så kallade nya delen med ingång på Fabiansgatan 33, blev färdig år 1937. Byggnaden ritades av arkitekt J. S. Sirén och inreddes med möbler av tidens ledande designers.

Fotografi på en stol som har formen av bokstaven U. Sitsdelen är tillverkad i svart läder och konstruktionen i smidesjärn.
Den nyklassiska stolens ornamentala motiv kommer från det forna Egypten: de dekorativa knopparna i form av lotusblommor, den runda rosetten och benen med lejontassar. Vetenskapsmuseet Lågan / Mikael Lindén.

Fortsätt läsa ”Tjänstemannastol från antikens Rom gav inspirationen”

Publicerat

En symbol för vetenskapen

En kvinna, gjuten i gips, står fördjupad i en bok som hon håller uppslagen i sin vänstra hand. I högra handen håller hon en penna för anteckningar. Den fotsida klädnaden faller i mjuka veck och har glidit ner från ena axeln. Håret är lockat framtill och samlat i en knut i nacken. Månadens föremål, skulpturen Wissenschaft, står i kontrapost på sin piedestal som en gudinna från antiken. Tyskans Wissenschaft betyder vetenskap på svenska.

En vit skulptur föreställande en kvinna, på en rund, låg piedestal.
Alexander Tondeur: Wissenschaft, senare delen av 1800-talet. Skulpturen fanns uppställd på tredje våningen av universitetets huvudbyggnad på Fabiangatans sida 2015–2021. Bild: Helsingfors universitetsmuseum/Timo Huvilinna.

Fortsätt läsa ”En symbol för vetenskapen”

Publicerat

Prästen som försvarade det finska språket var före sin tid

Månadens föremål är ett porträtt på professor Anders Wilhelm Ingman. Porträttet målades av den tyskfödde porträttmålaren Bernhard Reinhold. A. W. Ingman (1819–1877) var professor i exegetik, dvs. vetenskapen om bibeltolkning, vid Kejserliga Alexanders universitetet åren 1864–1877. Ingman var präst och teolog, men också en passionerad förkämpe för det finska språket. Han var en av sin tids bästa experter i finska språket vid universitetet och den första professorn i teologi som föreläste på finska under denna period, då det officiella undervisningsspråket var svenska.

Ett ovalt bystporträtt i guldfärgade ramar på en man som är en aning vänd åt höger. Mannen är skallig på hjässan och det bruna håret faller över örat. Han är klädd i vit skjorta, svart kavaj och svart rosett.
Den tyske konstnären Bernhard Reinhold målade ett porträtt på A.W. Ingman år 1878. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

Fortsätt läsa ”Prästen som försvarade det finska språket var före sin tid”

Publicerat

Stiftade lagar, skrev med penna

Kulspetspennan trängde undan reservoarbläckpennan som det vanligaste skrivredskapet till vardags på 1960-talet. Även de övriga tillbehören som anknyter till användningen av bläckpennor, till exempel bläckflaskor, bläckpatroner och läskpressar har så gott som helt försvunnit från arbetsborden och kontoren. I dag är reservoarpennor samlarobjekt för bläckpennsentusiaster. Dagens föremål, en läskpress av trä, användes för att torka det överflödiga bläcket från pappret när man skrivit färdigt. Den är ett minne från tiden då bläckpennor fortfarande användes till vardags. Läskpressen härstammar från Republikens president, professor Kaarlo Juho Ståhlbergs arbetsrum.

En läskpress av trä. Föremålet har ett plant lock och en rund knopp som handtag. Under locket finns en böjd botten där man fäst läskpapper
K. J. Ståhlbergs läskpress. Bild: Helsingfors universitetsmuseum.

Fortsätt läsa ”Stiftade lagar, skrev med penna”

Publicerat

Ögonblicksbilder från Barnets Borg

Sophie Mannerheim älskade både blommor och barn, skriver hennes levnadstecknare Tyyni Tuulio. När Sophie Mannerheim fyllde 60 år fick hon ett fotoalbum i gåva av sjukhuset Barnets Borg, som hon grundat. I det bruna läderklädda albumet finns 26 bilder från det gamla Barnets Borg – ögonblicksbilder av patienter och personal på sjukhuset. Detta album är månadens föremål denna gång.

Ett brunt fotoalbum som pryds av en dedikation i gyllene skrift.
Sophie Mannerheim fick ett fotoalbum som gåva till sin 60-årsdag. Bild: Helsingfors universitetsmuseum.

Fortsätt läsa ”Ögonblicksbilder från Barnets Borg”

Publicerat

Gästen från himlarna – Observatoriets meteorit

Det är i allmänhet inte tillåtet att röra vid gamla föremål på utställningar, men meteoriten i Helsingfors observatorium är ett undantag. Meteoriten är betydligt äldre än alla andra föremål i Observatoriet, men den har ställts ut uttryckligen för att besökare ska röra vid den. Meteoriten är Månadens föremål i oktober med anledning av att Observatoriets utställning fyller 10 år i år.

En glänsande meteorit av metall som ställts på ett blått bord. En hand som kommer från bildens hörn uppe till höger rör vid meteoriten med ett finger.
Tillåtet att röra! Bild: Paula Kyyrö/Helsingfors universitetsmuseum.

Fortsätt läsa ”Gästen från himlarna – Observatoriets meteorit”

Publicerat

Hovslagarutrustning i födelsedagsgåva

Den här gången har vi valt en hovslagarlåda i trä till Månadens föremål. Veterinärmedicinsk överste Georg Öhman (1891–1957) fick lådan i gåva i december 1941. Trots att gåvan överräcktes i december var hovslagarlådan ingen julklapp, utan en födelsedagsgåva till Öhman som fyllde 50 år.

Bild i två delar. Den första bilden föreställer en platt låda. På lådans lock finns en metallbricka med gravering: namnen på gåvans givare och mottagare. På den andra bilden står lådan öppen. Inne i lådan ligger hovslagarverktyg som är fästa vid lådans lock och botten med små trästöd.
Hovslagarlådan är tillverkad i ljust, lackat trä. Varje redskap har en egen, noggrant utmätt plats. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Katariina Pehkonen.

Fortsätt läsa ”Hovslagarutrustning i födelsedagsgåva”

Publicerat

Läkaren och storfurstinnans påskägg

Helsingfors universitetsmuseum önskar glad påsk! Som månadens föremål i april presenterar vi ett över hundra år gammalt rött påskägg. Ägget har tillhört läkaren Eero Loimaranta, och enligt traditionen som följt föremålet fick han det som gåva under första världskriget. Gåvogivaren sägs ha varit Maria, storfurstinna i det ryska kejserliga hovet. Det tio centimeter höga ägget är tillverkat av porslin. Skalet har hål i toppen och botten, kanske för att ägget ska kunna hängas i ett snöre. Den släta porslinsytan pryds av de kyrilliska bokstäverna X och B, det vill säga H och V översatta till det latinska alfabetet. Ägget hamnade på universitetsmuseet som en del av det tidigare Medicinhistoriska museets samlingar.

Ett rött påskägg fotograferat mot en vit bakgrund. Det röda påskägget härstammar från tiden för första världskriget. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Katariina Pehkonen. Fortsätt läsa ”Läkaren och storfurstinnans påskägg”

Drivs med WordPress