En symbol för vetenskapen

En kvinna, gjuten i gips, står fördjupad i en bok som hon håller uppslagen i sin vänstra hand. I högra handen håller hon en penna för anteckningar. Den fotsida klädnaden faller i mjuka veck och har glidit ner från ena axeln. Håret är lockat framtill och samlat i en knut i nacken. Månadens föremål, skulpturen Wissenschaft, står i kontrapost på sin piedestal som en gudinna från antiken. Tyskans Wissenschaft betyder vetenskap på svenska.

En vit skulptur föreställande en kvinna, på en rund, låg piedestal.
Alexander Tondeur: Wissenschaft, senare delen av 1800-talet. Skulpturen fanns uppställd på tredje våningen av universitetets huvudbyggnad på Fabiangatans sida 2015–2021. Bild: Helsingfors universitetsmuseum/Timo Huvilinna.

Fortsätt läsa ”En symbol för vetenskapen”

Prästen som försvarade det finska språket var före sin tid

Månadens föremål är ett porträtt på professor Anders Wilhelm Ingman. Porträttet målades av den tyskfödde porträttmålaren Bernhard Reinhold. A. W. Ingman (1819–1877) var professor i exegetik, dvs. vetenskapen om bibeltolkning, vid Kejserliga Alexanders universitetet åren 1864–1877. Ingman var präst och teolog, men också en passionerad förkämpe för det finska språket. Han var en av sin tids bästa experter i finska språket vid universitetet och den första professorn i teologi som föreläste på finska under denna period, då det officiella undervisningsspråket var svenska.

Ett ovalt bystporträtt i guldfärgade ramar på en man som är en aning vänd åt höger. Mannen är skallig på hjässan och det bruna håret faller över örat. Han är klädd i vit skjorta, svart kavaj och svart rosett.
Den tyske konstnären Bernhard Reinhold målade ett porträtt på A.W. Ingman år 1878. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

Fortsätt läsa ”Prästen som försvarade det finska språket var före sin tid”

Helmi Bieses manliga tall

2015 upptäcktes någonting intressant i ett källarförrådet vid Helsingfors universitet: den försvunna målningen Vanha mänty (Den gamla tallen) av Helmi Biese. Vem är konstnären bakom verket, och hur hade målningen hamnat i källaren?

En oljemålning med stenar och ljung i förgrunden. Mitt i landskapet står två tallar, varav den vänstra är tjockare. I bakgrunden syns havet, med stenar och skog längs strandlinjen. I målningens övre kant syns den blåa himlen som pryds av vackertvädersmoln.
Helmi Biese: Vanha mänty/Den gamla tallen, (1921). Verkets mått: 98 x 118 cm. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

En bortglömd konstnär

Fortsätt läsa ”Helmi Bieses manliga tall”

Antinous – manlig skönhet i skulpturform

En stilig ung man med lockigt hår står i korridoren på fjärde våningen i Helsingfors universitets huvudbyggnad. Tyngden vilar på ena benet, han är naken. Blicken är nedslagen, ansiktsuttrycket är allvarligt och lite sorgmodigt. Är han Antinous?

Antinous-skulpturens överkropp i närbild, i bakgrunden syns en pilaster och en utsirad vägg i universitetets huvudbyggnad.
Skulpturen Antinous står i vestibulen, dvs. i korridoren vid trapphallen i Helsingfors universitets huvudbyggnad. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Anna Luhtala.

Fortsätt läsa ”Antinous – manlig skönhet i skulpturform”

Hugo Backmansson: 12 ögonläkare

Som månadens föremål i februari presenterar vi målningen ”12 ögonläkare” av konstnären Hugo Backmansson från Helsingfors universitets porträttsamling Galleria Academica. Verket hänger på Kliniken för ögonsjukdomar. Ögonkliniken på Mejlans sjukhusområde hade från början sin verksamhet i anslutning till universitetet, men övergick år 1958 Helsingfors universitets centralsjukhus och år 2000 till HUS. Klinikens historiska samlingar inventerades i fjol av universitetsmuseet och HUS museikommitté, och föremålen fördelades i samarbete mellan dessa två.

Denna oljemålning från 1923, också känd under namnet Ögonläkarnas möte, föreställer en grupp med tolv ögonläkare som har samlats vid ett grönt bord. En del av dem verkar föra en livlig diskussion, en del är insjunkna i sina tankar. Backmansson har gett varje individ sin egen karaktär, men även gruppdynamiken har en stor betydelse för verket.

En målning med elva män och en kvinna avbildade inomhus, klädda i mörka kläder. I förgrunden står ett grönt bord, i bakgrunden syns fönster och en gulskiftande vägg. Målningen omges av en dekorativ bronsfärgad ram.
Hugo Backmansson: 12 ögonläkare, 1923, olja på duk, 71 × 100 cm, Helsingfors universitet. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

Fortsätt läsa ”Hugo Backmansson: 12 ögonläkare”

Ett ansikte från det förflutna

Återupplivningsdockan Anne vilar i museets föremålsmagasin skyddad mot damm i museala svepningar. Anne föreställer en vacker ung kvinna med gyllenblont hår och en blåvit träningsdräkt. Ögonen är slutna och läpparna en aning isär. Dockan, transportlådan och övrig utrustning för övning av återupplivning donerades till Universitetsmuseet av Pitkäniemi sjukhus museikommitté 2012. Pitkäniemi är Finlands fjärde äldsta psykiatriska sjukhus och fortfarande i drift.

Dockan Resusci Anne med det rätt realistiska utseendet används vid övning av hjärt-lungräddning.  Dockan har utvecklats av norrmännen Åsmund Lærdal och Björn Lind och österrikaren Peter Safar.  Dockan introducerades 1961 vid kongressen First International Symposium on Resuscitation i Stavanger i Norge. Sina ansiktsdrag hade dockan fått av en gipsavgjutning som var välkänd i Europa, l’Inconnue de la Seine, ”den okända från Seine”.

Överkroppen av övningsdockan Anne i träningsdräkt fotograferad från huvudets riktning.
Till skillnad från sin förebild har dockan Anne läpparna en aning isär – för att underlätta återupplivningsövningarna – och den har heller inte något hemlighetsfullt leende, såsom den unga kvinnan i gipsavgjutningen. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Anna Luhtala.

Fortsätt läsa ”Ett ansikte från det förflutna”