Florafesten, en skiss för Eero Järnefelts väggmålning

Det är maj. Trädens vårgröna grenar ramar in scenen i parken. Stämningen är spänd, de vuxna och barnen koncentrerade. En mörkklädd man, Fredrik Cygnaeus, ska precis kliva ner från talarpodiet, och lyssnarna följer honom med sina blickar. Pastellkritornas klara färger får luften att flimra.

Eero Järnefelts pastellverk föreställer människor i parken. Cygnaeus står på höger sida av bilden. Åhörarna står i mitten och till vänster. I bakgrunden finns björkar.
Eero Järnefelt: En skiss för Florafesten, odaterad, pastell på papper, 83 cm × 73 cm, Helsingfors universitet. Foto: Helsingfors universitetsmuseum/Timo Huvilinna.

Eero Järnefelts pastellverk Florafesten ingår i Helsingfors universitets konstsamling. Verket är en skiss för en väggmålning som Järnefelt skapade i festsalen i universitetets huvudbyggnad. Skissen utgör den ena halvan av den tvådelade väggmålningen. Själva väggmålningen, en oljemålning på duk, förstördes i bombningarna 1944, då universitetets huvudbyggnad träffades flera gånger av brandbomber. Samtidigt förstördes även Albert Edelfelts målningar i festsalen. Efter kriget lät man göra kopior av Edelfelts målningar, men inte av Järnefelts verk. De ursprungliga målningarna hade kunnat räddas, eftersom de var oljemålningar fästa på väggen. I nödens stund mindes man tyvärr fel, att de var fresker som hade målats direkt på väggen, och missade därför att rädda dem.

Uruppförandet av Vårt land

På Floras dag den 13 maj 1848 anordnade studenterna vid Helsingfors universitet under ledning av Fredrik Cygnaeus en vårfest på Gumtäkts äng i Majstad, Helsingfors. Florafesten arrangerades efter tolv års uppehåll. Festen från 1848 blev historisk eftersom uruppförandet av sången Vårt land ägde rum då, vilket höjde nationalkänslan i Finland. Senare blev Vårt land Finlands nationalsång. Sången fick sin nuvarande finska översättning lite senare, på 1910-talet.

Cirka trehundra studenter och tvåhundra inbjudna gäster deltog i Florafesten. Det hölls tal hela dagen, men den mest välkända talaren var just Fredrik Cygnaeus. Järnefelt har fångat ögonblicket då Cygnaeus redan ska kliva ner från talarpodiet efter sitt tal. Bland publiken finns bland annat Zacharias Topelius avbildad. Gästerna verkar imponerade och stämningen är en aning spänd, trots att det berömda talet precis har hållits – eller kanske just på grund av det.

Cygnaeus tal, Finlands namn, har tyvärr inte bevarats för eftervärlden. Zacharias Topelius dikt med samma namn handlar däremot om den berömda Floradagens händelser.

Ännu idag brukar studenterna samlas för att fira Floradagen på Gumtäkts äng. För att fira tilldragelsens 100-årsjubileum reste man ett monument som skapades gemensamt av skulptören Viktor Jansson och arkitekten Erik Bryggman till minne av uruppförandet av Vårt land.

Väggmålningarna i universitetets festsal blir till

Professor Nils Gyldén föreslog redan 1863 att festsalen skulle dekoreras med väggmålningar som illustrerar universitetets historia. Det blev dock inget av saken. I mars 1890 tog universitetets rektor Thiodolf Rein upp idén igen och föreslog till konsistoriet att man universitetets 250-årsjubileum till ära skulle beställa väggmålningar till festsalen: ”Det finns knappt ett vackrare sätt att visa folket att universitetet känner sitt ansvar som befrämjare av både vetenskapen och de fria konsterna.” Idén fick mogna under en lång tid. Planen var att beställa en tredelad målning ovanför huvudingången till festsalen samt tvådelade målningar till båda sidoväggarna.

Den tilltänkta stora 250-jubileumsfesten blev till slut inte av, så de sparade medlen kunde användas till att täcka kostnaderna för en tävling som arrangerades för att skaffa konstverken. De visade sig att de var konstnärerna Albert Edelfelt, Akseli Gallen-Kallela och Eero Järnefelt som dolde sig bakom de segrande signaturerna. Edelfelt fick i uppdrag att genomföra målningen ovanför huvudingången, som blev färdig 1905. Temat var invigningståget vid Kungliga Akademien i Åbo. Edelfelt dog strax efter att målningen blivit klar. Färdigställandet av målningarna på sidoväggarna fick vänta.

I början av 1900-talet arbetade Järnefelt deltid som ritmästare i universitets ritsal. Genomförandet av hans skiss för Aurorasällskapet i festsalen godkändes i april 1913. Verket blev färdigt 1916 på festsalens södra vägg. Den norra väggen var fortfarande reserverad för Akseli Gallen-Kallela. Affärsmannen Victor Hoving åtog sig dock att betala för en tredje väggmålning om den skulle göras av Järnefelt i stället för Gallen-Kallela. Situationen var pinsam för Järnefelt och chockerande för Gallen-Kallela, men universitetet godtog Hovings förslag. Järnefelts andra väggmålning med temat Florafesten blev klar 1920.

Ett gammalt fotografi som visar de ursprungliga Florafesten-målningarna i universitetets festsal. Målningarna sitter högt uppe på väggen. I förgrunden syns högar med staplade stolar.
Järnefelts Florafesten-målningar i universitetets festsal när de precis blivit klara. Fotograf Harald Rosenberg, 1920. Foto: Helsingfors stadsmuseum.

Konstverkets tillkomst

När Järnefelt hade fått i uppdrag att göra målningarna skissade han på motiv vid flera tillfällen. Skisserna för såväl Aurorasällskapet som Florafesten kom till stor del till i konstnärens hem Suviranta vid Tusby träsk.

Järnefelts dotter Sara har berättat:

”Skisserna för Florafesten blev till främst ute på gården i Suviranta. På gräsmattan bland björkarna hade man byggt ett talarpodium. Och där stor både bekanta och obekanta modell. I flera veckor vistades två soldater hos oss. Pappa fick dem till sitt förfogande genom att ringa kommendanten i Skavaböle som ordnade en kommendering för dessa två. Jag tror att de var mycket nöjda där de stod i sina blå och lila frackar väl vetande om att deras kamrater svettades i den heta sommarsolen på övningsfältet.”

Liksom för många andra av sina verk använde Järnefelt även sina släktingar och bekanta som modeller. Bland annat Jussi Snellman som var svärson till Järnefelts syster Aino Sibelius och konstnären Topi Vikstedt stod modell.

Järnefelts skisser ställdes ut i Hörhammers konstsalong i september 1916. Särskilt skisserna för Aurorasällskapet fick ett entusiastiskt mottagande. Scenerna som för en nutida betraktare kanske verkar en smula teatraliska uppskattades av konstnärens samtida, eftersom presentationen av viktiga ögonblick i Finlands historia skulle vara ädel. Utöver i universitetets konstsamling har skisser för Florafesten bland annat bevarats på museet i Villa Gyllenberg, som förfogar över helhetsskisser för både Florafesten och Aurorasällskapet.

Anna Luhtala, museiamanuens

Översättning: Språktjänster vid Helsingfors universitet.

Källor:

Fredrik Cygnaeus – Floran päivän suunnittelija (på finska), på webbplatsen 375 humanister (https://375humanistia.helsinki.fi/fredrik-cygnaeus/floran-paivan-suunnittelija, hänvisad 20.3.2020).

Heinämies, Kati [odaterad]. Juhlasalin seinämaalaukset (på finska). Webbplatsen till Helsingfors universitetsmuseum (https://www.helsinki.fi/sites/default/files/atoms/files/juhlasalin_seinamaalaukset_2.pdf, hänvisad 20.3.2020).

Klinge, Matti: Cygnaeus, Fredrik. Webbpublikationen Nationalbiografi. Studia Biographica 4. Helsingfors: Finska litteratursällskapet, 1997– (hänvisad 20.3.2020).  Publikationens permanenta id URN:NBN:fi-fe20051410; artikelns permanenta id http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-003175

Lindqvist, Leena 2002. Taiteilijan tiellä, i verket Taiteilijan tiellä – Eero Järnefelt 1863–1937, red. Leena Lindqvist, 2002 (på finska). Helsingfors: Kustannusosakeyhtiö Otava, s. 9–148.

Vårt land-monumentet (https://www.hamhelsinki.fi/sv/sculpture/maamme-laulun-muistomerkki-erik-bryggman-viktor-jansson/, hänvisad 14.4.2020)

Webbplatsen J.L. Runeberg (http://www.runeberg.net, hänvisad 20.3.2020).

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *