Månadens föremål är en räknemaskin, det vill säga aritmometer, som är daterad till 1880-talet. Apparaten av metall som ingår i Observatoriets samlingar har en sifferrad med 16 tecken som visar resultatet av beräkningen. Typen av räkneoperation bestäms med hjälp av spaken som finns kring mitten av apparaten, och talen som räknas anges med hjälp av åtta vertikala skjutreglage. Skalorna har siffror från noll till nio, och till höger om dem finns en vev som används för att bekräfta de angivna talen.

Den här aritmometern kommer från Glashütte i delstaten Sachsen. Orten är känd som centrum för den tyska urindustrin. Efter föreningen av Tyskland 1871 hade tyskarna en stark vilja att bevisa sitt kunnande som enhetlig stat. Industriellt tillverkade räknemaskiner kunde på den tiden endast fås från Frankrike, vilket tog på den tyska stoltheten. De måste alltså börja bygga sina egna räknemaskiner! Apparaten tillverkades av företaget Strasser & Rohde, som grundades av urmakaren Ludwig Strasser och mekanikern Gustav Rohde år 1875. Företagets huvudsakliga produkter var kronometrar, pendelur, tekniska maskinerier, precisionsverktyg och aritmometrar.

Vad har aritmometern använts till?

Tyvärr har ingen detaljerad information om användningen av den här aritmometern bevarats, men det går att göra antaganden utifrån dess datering. Från och med början av 1883 var Anders Severin Donner professor i astronomi vid Helsingfors observatorium. Under åren 1883–1888 gav han ut studier om bland annat förmörkelser, kometer, småplaneter och stjärnockultationer. Arbetet innefattade plats- och tidsbestämningar samt utredning av formerna på omloppsbanor, för vilket Donner mycket väl kan ha använt aritmometern.

På basis av dateringen av aritmometern kan det också antas att den har använts inom det internationella projektet Carte du Ciel, vars mål var att kartlägga och katalogisera stjärnhimlen med hjälp av fotografier. En stor dubbelrefraktor anskaffades till bakgården av Helsingfors observatorium och den skyddades med ett torn.  Natthimlen fotograferades på glasskivor med hjälp av dubbelrefraktorn, och utifrån bilderna beräknades stjärnornas koordinater för katalogen.

Digitalteknik från 1800-talet!

Förvånansvärt nog är aritmometern en digital apparat. Digitalitet har sina rötter i det latinska ordet digitus, som betyder finger, och fingrar kan lätt användas till exempel för att räkna. Egentligen syftar digitalitet på ett begränsat antal tecken som står till förfogande. För många påminner digitalitet om binära siffror, det vill säga bitar, som vanligtvis markeras med noll eller ett. Digitalitet är dock inte nödvändigtvis endast binärt – till exempel text är digital information eftersom den bildas inom ramarna för en specifik teckengrupp. Vanligtvis talar man i samband med datorer och elektriska apparater om digitalitet i synnerhet när information från den omgivande världen omvandlas till binär form, såsom digitalt ljud eller fotografier. Också aritmometern använder sig av ett begränsat antal symboler, och därför är även den en digital räknare trots sin mekaniska natur.

Det här föremålet ställs ut på vårt museums nya kärnutställning som har öppnats i Helsingfors universitets huvudbyggnad.

Saara Seppälä, kundrådgivare

Översättning: Språktjänster vid Helsingfors universitet

Källor:

Strasser und Rohde. https://www.rechnerlexikon.de/artikel/Strasser_und_Rohde. Hämtad 20.12.2023

Strasser & Rohde 1875 – 1918. https://www.glashuetteuhren.de/die-uhrenfabriken/strasser-rohde-von-1875-1917/#LITL. Hämtad 20.12.2023

Rechenmaschinenfertigung in Glashütte. https://www.rechnerlexikon.de/artikel/Rechenmaschinenfertigung_in_Glash%C3%BCtte. Hämtad 20.12.2023

Digital data. https://en.wikipedia.org/wiki/Digital_data. Hämtad 20.12.2023

Markkanen Tapio, Linnaluoto Seppo & Poutanen Markku (1984): Tähtitieteen vaiheita Helsingin yliopistossa.