Foton av Hämäläis-Osakuntas relationer med Estland

Denna gång utgörs månadens föremål av en intressant fotodonation som universitetsmuseet nyligen fått. De flesta av fotona föreställer Hämäläis-Osakuntas (Tavastlands nation) verksamhet 1929 och 1930. Det som gör donationen särskilt värdefull är att fotonas ursprungliga ägare, Moira Lindfors född Tuomikoski, tidigare Hormi (1908̶–1979), skrivit på de flesta av dem var och när de är tagna, och på många av dem även namnen på personerna.

Fotona har donerats av ett i Berlin bosatt barnbarn till Irja Tuomikoski, kallad Moira, som tog studenten i Hämeenlinnan yhteiskoulu och kom till Helsingfors universitet för att studera juridik hösten 1928. Hon gick med i Hämäläis-Osakunta, som i början av 1920-talet var en sammanslutning av närmare tusen studenter. År 1930 tillhörde rentav en fjärdedel av studentkårens alla medlemmar denna nation.

Jag hittade fotona med anknytning till Hämäläis-Osakunta när jag åkte för att titta på en stor samling fotografier som skickats till Vanda stadsmuseum. Jag skulle försöka identifiera personer som kunde ha koppling till Katrinebergs gård i Vanda som jag höll på att undersöka. När jag bläddrade bland fotona insåg jag att det fanns sällsynta foton av studentlivet bland dem.

Jag hittade 31 fotografier som ägaren på min begäran donerade till universitetsmuseets samling. Det fanns ett stort antal foton från 1929: av tåget på Snellmansdagen, en bobollsturnering mellan nationerna, utflykter med studenter från Hämäläis-Osakunta, Floradagen och enskilda nationsmedlemmar. Jag blev särskilt nyfiken på ett foto med manliga studenter med mörka studentmössor och två kvinnliga studenter med vita mössor på huvudet framför en båt. Eftersom jag tidigare besökt universitetsmuseet i Tartu kunde jag identifiera de mörkare mössorna som estniska.

En studentmössa från den manliga studentföreningen Eesti Üliöpilaste Selts i Tartu, tillverkad av blått filttyg. Mössan kantas av ett svartvitt band. Mössan på bilden har donerats till universitetsmuseet av en finländare som studerade vid Tartu universitet på 1930-talet. Foto: Helsingfors universitetsmuseum/Mai Joutselainen.

Hämäläis-Osakunta knyter vänskapsavtal med Estland

På 1920- och 1930-talet var fennomanin stark i olika nationer. Många nationsmedlemmar tillhörde Akademiska Karelen-Sällskapet. På 1920-talet framfördes från esternas sida tanken om en stamklubb, vilket blev starten till årliga finsk-estniska universitetsdagar. Dessa arrangerades i Helsingfors 1925, och idén om vänskapsavtal mellan studentföreningar uppstod då för första gången. Senare blev det en regelrätt trend att ingå vänskapsavtal med estniska stamfränder.

De estniska studentföreningarna var sammanlagt tretton till antalet. De kallades korporatsioon, brödraskap, och selts, sällskap, och det handlade om antingen manliga eller kvinnliga föreningar. Ordet korporatsioon förkortades till Korp! (i estniskan använder man ofta utropstecken i akademiska förkortningar). Olika nationer knöt flitigt vänskapsavtal framför allt 1930, då tio nationer ingick vänskap med föreningar i Tartu. Pohjois-Pohjalainen Osakunta var först bland nationerna att ingå vänskapsavtal med Eesti Üliöpilaste Selts i Tartu 1928.

Hösten 1929 kom Gunnar Suolahti, kuratorn för Hämäläis-Osakunta, med hälsningar från stamdagarna i Tartu. Han framförde att studentföreningen Korp! Sakala i Tartu skulle vilja inleda vänskapsrelationer med Hämäläis-Osakunta. Att man önskade samarbete med just tavastlänningar kan ha påverkats av att Mimmi Auer, som var gift med Oskar Rütli, en av medlemmarna som var med och bildade Korp! Sakala och en alumn med lokalt inflytande, kom från Tavastland. Många av hennes släktingar hade tillhört Hämäläis-Osakunta. Dessutom ansåg man att landskapen Viljandi (med det fornhistoriska namnet Sakala) och Tavastland liknar varandra. Hämäläis-Osakunta beslutade att skicka tre av sina medlemmar, Aatos Tavaila, Katri Halme och Lauri Puntila, till Tartu när Korp! Sakala firade sitt 20-årsjubileum 15–17 november 1929 för att underteckna ett vänskapsavtal mellan föreningarna. Nationens eget 60-årsjubileum skulle ha ägt rum på samma veckoslut, men vid ett tidigare möte hade man beslutat att flytta firandet till januari året därpå.

Representanter för Korp! Sakala från Tartu universitet och oidentifierade kvinnliga studenter från Hämäläis-Osakunta i Helsingfors hamn. Från vänster Korp! Sakalas ordförande Jaak Roosson, sekreterare Edgar Luik och vice ordförande Ilmar Lill, som undertecknade vänskapsavtalet mellan Hämäläis-Osakunta och Korp! Sakala. Esterna var inbjudna som gäster till Hämäläis-Osakuntas årsfest i januari 1930. Fotograf Kuvavalmistamo P. Poutiainen Oy. Foto: Helsingfors universitetsmuseum.

Nationen ingick även vänskapsavtal med den kvinnliga studentföreningen Korp! Filiae Patriae från Tartu. Avtalet undertecknades på Hämäläis-Osakuntas 60-årsjubileumsfest i Gamla studenthuset i januari 1930. Bland de inbjudna återfanns ett flertal estniska vänskapsföreningsmedlemmar. Syftet med avtalet var att samarbeta med varandra och bekanta sig med och sprida information om broderfolkets land och kultur. Hämäläis-Osakunta förband sig till att betala ut ett stipendium om 5 000 mark till en medlem i Korp! Sakala respektive Korp! Filiae Patria för vistelse vid Helsingfors universitet under 1930.

Undertecknande av ett vänskapsavtal mellan Hämäläis-Osakunta och estniska Korp! Filiae Patriae i Gamla studenthuset den 26 januari 1930. Paavo Kastari, Gunnar Suolahti och Katri Halme undertecknar vid bordet. Fotograf Kuvavalmistamo P. Poutiainen Oy. Foto: Helsingfors universitetsmuseum.

Den viktigaste samarbetsformen var stipendiatutbyte, även om detta inte tas upp separat i vänskapsavtalen. Oskar Rütli donerade 4 000 mark av sina privata medel till Tartu universitet i ”stamstipendium”. Ett liknande stipendium instiftades av Hämäläis-Osakunta. Totalt tretton medlemmar från Hämäläis-Osakunta studerade i Tartu och elva Sakalamedlemmar i Helsingfors. Stipendiaterna upptogs även som medlemmar i vänskapsföreningen: alla elva från Sakala gick med i Hämäläis-Osakunta och de tretton från Hämäläis-Osakunta i Sakala. De finländska stipendiaterna mindes sin period i Sakala och Tartu med värme. Oftast stannade de ett par månader i Tartu, ”Nordens Heidelberg”, och pengarna räckte till ett överdådigt korporationsleverne.

Korp! Sakalas hus ritades av de finländska arkitekterna Armas Lindgren och Wivi Lönn, som även hade gjort ritningarna till Nya studenthuset i Helsingfors. Sakalahuset stod färdigt på Veski-gatan i Tartu hösten 1911, ett år efter färdigställandet av Nya studenthuset. Den högtidliga invigningen hölls den 29–30 oktober 1911. Oskar Rütli deltog aktivt i tomtinköpet. Det var också han som skrev till arkitekt Lindgren och bad honom rita huset.

Hämäläis-Osakuntas 60:e årsfest

Nationens 60:e årsfest föregicks av samkväm i Nya studenthuset den 25 januari 1930, och kvällen efter hölls ett jubileumsmöte och en festsupé med bal i Gamla studenthusets festsal. Under festligheterna väcktes frågan om grundandet av Suur-Hämeen osakunta och hur alumnernas relation till nationen kan stärkas till exempel genom en alumnförening. På den tiden var denna typ av föreningar ännu inte kända i Finland, men de estniska studentföreningarna hade sådana, och dessa ville man använda som förebild.

Cirka 500 personer deltog i supén. Bland gästerna återfanns Estlands sändebud i Helsingfors, Helsingfors universitetets rektor Antti Tulenheimo och kansler Hugo Suolahti, professorer, alumner samt representanter för andra nationer och vänskapsföreningar. Under festen hölls en mängd tal. Mest uppmärksamhet väckte magister Oksalas tal till universitetet om ett aktuellt och hett ämne, förfinskningen av universitetet. Även gästerna från Estland uppmärksammades under festen. Nationens lokaler var utsmyckade i Sakalas och Filiae Patriaes färger. Hälsningstalet av Korp! Sakalas ordförande Jaak Roosson fick stora applåder. Vid sidan av Hämäläis-Osakuntas rödvita flaggor stod även vänskapsföreningarnas flaggor på middagsborden. Följande dag var gästerna inbjudna till rektorn och kanslern, och samtalet fördes på ett ”blandspråk” av estniska och finska.

Deltagare i Hämäläis-Osakuntas 60:e årsfest vid bardisken i Gamla studenthuset. Även representanter för Korp! Sakala från Estland finns med i sällskapet. Fotograf Kuvavalmistamo P. Poutiainen Oy. Foto: Helsingfors universitetsmuseum.

Vänskapsavtalens fortsättning

Tack vare vänskapsavtalen fortsatte den livliga kontakten mellan de tavastländska studenterna och studenterna i Tartu till 1939. Man bytte litteratur, besökte varandras fester och studerade som stipendiater i respektive länder. Konstantin Päts autoritära politik i mitten av 1930-talet skapade emellertid spänningar i vänskapsverksamheten. Dessutom väckte korporationernas konservatism och högerorientering kritik bland nationsmedlemmarna. Stamklubbens finländska representant Uuno Peltoniemi lyfte dock fram tre bra saker som finländarna skulle lära sig av korporationerna: den starka samhörigheten, de många positiva sidorna i gulnäbbsverksamheten och den aktiva alumnverksamheten. Tillsammans med kurator Puntila tog Peltoniemi på 1930-talet fram ett ”system för gulnäbbsuppfostran” för Hämäläis-Osakunta i syfte att introducera gulnäbbarna i nationen och engagera dem. Detta spriddes snabbt till nationslivet i hela Finland.

År 1940 förbjöds studentföreningarna i Estland, men de fortsatte sin verksamhet i exil till exempel i Sverige, USA och Kanada. Till slut bröts vänskapsavtalet med Hämäläis-Osakunta till följd av politiska påtryckningar i slutet av 1970-talet. År 1989 återinledde Korp! Sakala sin verksamhet i Tartu, och även vänskapsavtalet med Hämäläis-Osakunta förnyades.

Pia Vuorikoski

Utställningschef

Refererande av estniska källor: FL Merike Holmberg

Översättning: Språktjänster vid Helsingfors universitet

Källor:

Ville Eerola: Helsingin yliopiston osakuntien ystävyyssopimukset Viroon itsenäisen Suomen aikana. Lyyra 2016.

https://www.sakala.ee/korp-sakala-ja-h%C3%A4me-osakonna-suhted (Korp! Sakala ja Häme Osakonna suhted)

https://estofilia.finland.ee/2018/01/mimmi-rutli.html (Estofilia 100)

Seppo Kuusisto: Kansallishenkeen uskoen. Hämäläis-Osakunnan historia 2. 1918 ̶ 1970. Vasa 1978.

Tidningar:

Aamulehti 14.11.1929

Päevaleht 5.2.1930 nr. 35

Ylioppilaslehti 16.11.1929

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *