Gasmasker och asbest

Till höger på bilden finns en gasmask av militärgrönt gummi. Ögonöppningarna pekar mot fotografen. Till vänster om masken ligger en filterpatron i en mörkare grön färg. I bildens nederkant finns en måttskala.
En folkgasmask från 1930-talets slut som finns i Helsingfors universitetsmuseums samlingar. Gasmasken kommer från Institutionen för farmakologi vid Helsingfors universitet. Foto: Helsingfors universitetsmuseum.

I Helsingfors universitetsmuseums samlingar finns åtta gasmasker, varav sju är skyddsmasker från 1930-talet avsedda för civilbefolkningen. Museet har fått maskerna till sina samlingar från sjukhus och institutioner vid Helsingfors universitet. Dessutom ingår en gasmask för hästar i samlingarna. Den dateras till 1930- eller 1940-talet och är av okänt ursprung.

År 2015 planerade vi ställa ut en av gasmaskerna för civilt bruk i vår nya huvudutställning Tankens kraft. Vi fick dock ändra oss i sista stund eftersom vi fick nys om att det kan finnas asbest i filtren till gamla gasmasker.

Våren 2020 bestämde vi oss för att ta reda på om asbestmisstanken stämmer. I detta blogginlägg berättar vi hur vi utredde saken och vad resultatet blev.

Asbest i filterpatroner

Det har sedan länge varit känt ute i världen att det finns en koppling mellan asbest och filterpatronerna i gamla gasmasker. Uppmärksamheten har dock gällt de anställda på fabrikerna som tillverkade gasmasker under andra världskriget. Deras hälsa och dödsorsaker har studerats bland annat i Storbritannien och Kanada på 1970- och 1980-talen. Personer som utsatts för asbest i sitt arbete har lidit av bland annat lungcancer betydligt oftare än resten av befolkningen.

En teckning som publicerats i tidskriften Hakkapeliitta med tre män som utför kroppsövningar iklädda overall och gasmask. Männen står med händerna på höfterna och böjer överkroppen åt sidan. Bilden är svartvit.
”Övningar i gasmaskanvändning. Andas lugnt!” Det var tungt att andas genom en gasmask, och därför rekommenderades man att gradvis vänja sig vid masken med hjälp av olika kroppsövningar. Foto: Kaasuvaaraa torjumaan (ung. Låt oss bekämpa gasfaran). Hakkapeliitta nr 23, 1931, s. 682.

Det finns veterligen inga forskningsrön om huruvida människor som i sin tid använt gasmasker eller de som äger eller använder dem idag utsatts för asbest. De eventuella riskerna började diskuteras först på 2000-talet.

Storbritanniens myndighet för hälsa och säkerhet, Health and Safety Executive (HSE), genomförde 2014 undersökningar av 34 gamla brittiska och tyska gasmasker. Det framkom att filtren till 29 av maskerna innehöll asbest, och i sex filter hade man använt blå asbest som är allra skadligast för hälsan. HSE intog ståndpunkten att otestade gamla gasmasker inte ska hanteras och användas som läromedel i skolor, eftersom det är svårt eller till och med omöjligt att se på filtren vilka som är farliga och vilka som är säkra.

Ett svartvitt foto på sex män som står utomhus sida vid sida klädda i militär uniform. Männen visar steg för steg hur man tar på sig en gasmask: den första av dem håller på att ta ut masken ur en förvaringsväska runt halsen, den andra håller masken i handen, den tredje håller på att sätta på sig den, den fjärde justerar slangen, den femte finjusterar och den sjätte är redan klar.
Sex soldater visar hur gasmasker ska användas under första världskriget. Foto: Wellcome Collection. CC BY 4.0.

I Finland behandlades frågan om asbest i gasmasker för första gången på allvar i offentligheten 2017, när bland annat Varusteleka Oy tvingades sluta sälja sovjetiska filterpatroner för gasmaskerna GP-5 och PDF-2 och uppmana sina kunder att återlämna redan köpta patroner. Initiativtagaren till tillbakadragandet var Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) som lät Arbetshälsoinstitutet testa tolv filter från 1980-talet. Man hittade asbest i partikelfiltertyget i samtliga filtren.

Förekomsten av asbest är inte en egenskap som är specifik för partikelfiltren i gamla brittiska, tyska eller sovjettillverkade gasmasker. Det är ett världsomfattande fenomen som berör såväl museer, samlare och entusiaster som skolor. Asbest kan ha använts även i finsktillverkade filter. Till exempel Väestönsuojeluopas (ung. Befolkningsskyddshandboken) som gavs ut av Finlands Befolkningsskyddsorganisation 1962 innehåller en konstruktionsritning av ett gasmaskfilter. Dammfiltret uppges bestå av ”cellulosa- och asbestfiber”.

Gamla gasmasker är vanligt förekommande i museisamlingar, men särskilt populära är de bland samlare. Många gasmaskentusiaster skaffar masker för eget bruk, för att ha på sig.

Tre små flickor på gatan med gasmasker på sig. Två av flickorna har en cykel. I bakgrunden syns många trästolar. Fotot är svartvitt.
Gasmasker har även tillverkats för barn. Detta foto som tagits av en fotograf vid den brittiska tidningen Daily Herald är från cirka 1940. Foto: The Daily Herald Collection at the National Media Museum, Bradford. CC BY 4.0.

Myndigheter runtom i världen varnar för att filtret kan bli skörare i takt med att föremålet åldras, varvid asbestfibrer frigörs i användarens inandningsluft och eventuellt även på ytan av gasmasken och dess fodral. Även i internationella entusiastkretsar har man börjat ägna allt mer uppmärksamhet åt asbestfrågan. På nätforum och i nätdiskussioner för entusiaster rekommenderar man allmänt att ersätta gamla filter med nyare och säkrare varianter. En betydande del av ägarna och användarna av historiska gasmasker är dock omedvetna om riskerna.

Eftersom forskningsrön saknas är det svårt att bedöma med säkerhet hur benägna asbestfibrer är att lossna och hamna utanför filtret och om asbestfiber som lossnar från partikelfiltertyget kan tränga igenom lagret med aktivt kol och hamna i användarens luftvägar. Man vet inte heller hur sannolikt detta händer och hur omfattande den hälsorisk som asbest utgör är för entusiaster, samlare och museipersonal.

Uppkomsten av gasmasker

Kemisk krigföring uppfanns redan före vår tideräkning, men det var under första världskriget som kemiska vapen började utnyttjas i stor skala. Som stridsgas användes olika kemikalier, till exempel frätande senapsgas som orsakade allvarliga skador på huden och lungorna. Svåra senapsgasförgiftningar ledde till döden inom några dagar eller veckor.

Ny slags krigföring krävde nya metoder för att skydda sig. Redan i mitten av 1800-talet hade man i USA fått patent på föregångaren till den moderna gasmasken som kunde filtrera partiklar i luften. Efter att 5 000 franska soldater dött av den klorgas som tyskarna släppte ut i slaget vid Ypern i Belgien i april 1915 började många länder arbeta febrilt för att ta fram gasmasker och filter. Till exempel i Ryssland utvecklades redan samma år en gasmask som baserade sig på filtrering med aktivt kol.

En tidig gasmask där maskdelen är av brunt skinn. Gasmasken har runda ögonöppningar med metallram och ett metallfilter.
En tysktillverkad gasmask från åren mellan 1915 och 1918. Foto: The Board of Trustees of the Science Museum. CC BY 4.0.

I sinom tid slutade första världskriget, men oron för kemisk krigföring bestod. Användningen av gasvapen hade förbjudits i Haagkonventionerna 1899 och 1907, men krigets båda parter hade ändå använt stridsgaser i stor utsträckning under kriget – vilket hade lett till 90 000 människors död. Det verkade uppenbart att de skulle komma att användas även i framtida krig och konflikter.

I Finland började man skaffa sig beredskap för stridsgaser på 1920-talet. År 1927 grundades Finlands Gasförsvarsförening, som från och med 1930 verkade under namnet Finlands Gasskyddsorganisation. Till dess uppgifter hörde upplysning och utbildning, och organisationen anordnade gasskyddsuppvisningar, gav ut den populära tidskriften Kaasutorjunta och sålde inhemska gasmasker för civilt bruk.

Gasmasker försedda med olika slags filter och egenskaper tillverkades för olika användningsändamål. Soldater behövde ett effektivare skydd än civila. Finländska tidningar publicerade instruktioner för hemtillverkning av gasmasker, och i de allra mest akuta nödfallen kunde man också försöka skydda sig mot kemikalierna till exempel med hjälp av mossa, en fuktad trasa eller näsduk fylld med jord, sågspån eller krossat träkol.

Gasmasker för civilbefolkningen i Helsingfors universitetsmuseums samlingar

Två gasmasker bredvid varandra. Gasmaskerna är tillverkade av gummi som täcks av grönt tyg. Nedanför maskerna finns en måttskala. Bredvid den ena masken finns en liten cylinderformad förpackning med texten ”Lasisaippuaa” (Glastvål).
Två finska civila gasmasker från 1930-talets början. Helsingfors universitetsmuseum har fått maskerna till sin samling av Helsingfors universitets bibliotek, nuvarande Nationalbiblioteket. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Anders Manns.

I Helsingfors universitetsmuseums samlingar finns två slags gasmasker för civilbefolkningen: finska civila gasmasker från 1930-talets början och folkgasmasker från slutet av samma decennium.

Tillverkningen av finska gasmasker för civila började 1930. Masker såldes till medborgarna i tusental, och även den belgiska staten beställde ett stort antal. I en bruksanvisning för masker från 1931 anges att filtret innehåller ”50 viktdelar aktivt maskkol samt 50 viktdelar specialnatronkalk” och att det inte skyddar mot stoftformiga stridsgaser. Till de civila gasmaskerna kunde man dock skaffa separata ”stoftfilter”. Eftersom det har konstaterats att asbest har en koppling till partikelfilter, borde filter som endast använts mot gas inte innehålla någon asbest. I ett ”stoftfilter” kan asbest emellertid förekomma, men sådana filter har museet inte i sina samlingar.

Ett ovalt tidningsfoto av en mansbyst med en finsk civil gasmask på ansiktet. Mannen är klädd i en vit skjorta och en mörk kavaj. Han har en fluga runt halsen. Det löper en rem över mannens axel, troligen bärremmen till gasmaskfodralet. Fotot är svartvitt.
Civila gasmasker kom ut på marknaden 1930 och tillhandahölls för konsumenterna till det förmånliga priset av 150 mark, vilket motsvarar lite drygt 50 euro i dagens penningvärde. För medlemmar i Finlands Gasförsvarsförening var priset endast 60 mark, det vill säga cirka 20 euro i dagens penningvärde. Foto: Siviiliväestön kaasusuojelu (ung. Gasskydd för civilbefolkningen). Kansan Kuvalehti nr 21, 1930, s. 13.

I slutet av 1938 utvecklade Finlands Gasförsvarsorganisation en ny folkgasmask för civilt bruk, och i början av det följande året gjordes ännu några små ändringar på den. Den folkgasmask som kom ut på marknaden i början av 1939 hade samma filter som befolkningsskyddstruppernas gasmask m/38. De senare exemplaren av folkgasmasken m/39 hade ett eget filter försett med gas- och dammfilterlager med en lägre konstruktion än det ovan nämnda. Att det finns ett dammfilterlager tyder på eventuell förekomst av asbest. Även gasmasksamlaren Liam Robinson har bedömt att filterpatronen i den finländska folkgasmasken m/39 innehåller asbest.

En grön gasmask i en pappkartong. Innanför locket har man tryckt bruksanvisningar för masken på finska och svenska.
Denna folkgasmask m/39 har tillhört assistenten vid Helsingfors universitets institution för kemi Salli Eskola, som blev Finlands första kvinnliga professor i kemi 1947. Masken har ett lågt filter med gas- och dammfilterlager. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Sanna-Mari Niemi.

Resultat från Arbetshälsoinstitutets asbestundersökningar

Eftersom frågan om asbest i gasmasker sysselsatt tankarna hos universitetsmuseets personal sedan flera år tillbaka hörde vi oss för med Arbetshälsoinstitutet våren 2020 om möjligheten att få föremål analyserade. Specialsakkunnig Annika Lindström blev intresserad eftersom det var hon som undersökte Varustelekas filter 2017. Även hon hade fortsatt att grubbla över huruvida asbestfibrer kunde hamna utanför filtret.

Först valde vi ut fyra gasmasker som skulle undersökas: två finska civila gasmasker från 1930-talets början och två finsktillverkade folkgasmasker från cirka 1939. Vi utgick ifrån antagandet att de två förstnämnda inte skulle innehålla asbest, medan de två sistnämnda skulle göra det. Senare beslutade vi att även få gasmasken för hästar undersökt.

De utvalda gasmaskerna skickades till Arbetshälsoinstitutet för undersökning. Avsikten var att ta reda på om filterpatronerna överhuvudtaget innehåller asbest och om ja, kan den i så fall frigöras och hamna på maskernas yta och i förvaringsfodralet. Annika Lindström var dessutom intresserad av att undersöka om asbest transporteras till maskanvändarens inandningsluft.

En delvis öppnad filterpatron till en folkgasmask. Under en hålskiva av metall finns ett tätare metallnät och under nätet vitt bomullsliknande filtermaterial.
Filterpatronen i en folkgasmask m/39 bröts upp och ett prov togs av det bomullsliknande materialet inuti. Provet undersöktes sedan i ett elektronmikroskop. Provet innehöll asbest. Foto: Arbetshälsoinstitutet.

Som vi hade antagit fanns det ingen asbest i de finska civila gasmaskerna från 1930-talets början. Däremot hittade man asbest i – sinsemellan olika – filterpatronerna till de båda folkgasmaskerna från 1939. Asbest förekom främst i det bomullsliknande materialet på den yttre sidan av filtret. Analyserna gjordes av materialprover.

En elektronmikroskopbild där man ser avlånga ljusa asbestfibrer och asbestfiberbuntar.
Fibrer av krysotil, eller vit asbest, i materialprovet från en folkgasmask. Den förstoring som används i ett elektronmikroskop är 10 000-faldig. Foto: Arbetshälsoinstitutet.
En mörkgrön filterpatron vars skyddslock ligger lite på glänt. Genom glipan syns en orangefärgad hålskiva av metall.
En högre filterpatron från en folkgasmask från 1939, eventuellt av modellen m/38. Asbesthaltigt bomullsliknande material skymtar fram genom hålen i en hålskiva av metall. Foto: Arbetshälsoinstitutet.

Eftersom båda folkgasmaskerna konstaterades innehålla asbest, undersöktes därefter de dammprover som tagits på föremålens ytor och i förvaringsfodralen. Analyserna bekräftade att det hade frigjorts asbestfibrer från båda filtren. Den skyddskartong som fortfarande delvis satt fast i det ena filtret hade inte heller hindrat fibrerna från att spridas utanför filtret. Man genomförde dessutom luftprovtagning med den ena filterpatronen för att ta reda på om asbestfibrer kan ta sig genom lagret med aktivt kol till maskanvändarens lungor med andningen. Den asbest som hittades i luftprovet visar att detta kan hända.

En elektronmikroskopbild av en enskild asbestfiberbunt.
Man hittade asbestfibrer och asbestfiberbuntar på de båda folkgasmaskernas yta och i de dammprover som tagits i förvaringsfodralen. Förstoringen i elektronmikroskopet är 10 000-faldig. Foto: Arbetshälsoinstitutet.

Eftersom gasmaskerna för människor hade gett intressanta resultat, beslutade vi att även få den gasmask för hästar som finns i universitetsmuseets samlingar undersökt. Filterpatronen i den har en annorlunda, slutnare konstruktion än i folkgasmaskerna, men i bottenplattan finns ett luftintag med gummiklaff. Mellan gummiklaffen kan man se en bit grått filtliknande tyg under metallnät.

Man tog ett dammprov med en bomullspinne genom luftintaget och hittade en stor mängd asbestfibrer, men det fanns inga i det prov som togs på maskfodralet. Ett slutet filter kanske inte frigör asbest i omgivningen lika lätt som modellerna med hålskiva, men man törs inte dra särskilt långtgående slutsatser av ett enskilt filter.

En gasmask för hästar som består av en vadderad maskdel att fästa runt mulen och en stor grönmålad filterdel. Masken och filtret är kopplade till varandra med en tygklädd slang.
Gasmasken för hästar ingår i universitetsmuseets veterinärmedicinska samling och dateras till 1930- eller 1940-talet. Asbest har använts för tillverkningen av filterpatronens partikelfilterlager. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Susanna Paasonen.

Slutord

Trots att antalet gasmasker som undersökts för detta blogginlägg är mycket litet verkar det uppenbart att filterpatronerna i gamla finsktillverkade gasmasker ofta innehåller asbest.

På diskussionsforum för gasmaskentusiaster tas användningen av gamla masker på ansiktet upp som en eventuell hälsorisk, men annan hantering anses vara säkert. I ljuset av Arbetshälsoinstitutets analyser verkar denna bedömning emellertid för optimistisk, eftersom patronerna kan frigöra asbestfibrer både när man andas genom masken och under förvaring och hantering. Det är dock inte särskilt sannolikt att den mängd asbestfibrer som frigörs vid hanteringen av masker är så stor att gränsvärdet för halten av asbestfiber i inomhusluften, 0,01 fiber/cm3, skulle överskridas. Däremot är det möjligt att asbestfibrer lägger sig på ytorna i rummet, vilket enligt förordningen om sanitära förhållanden i bostäder skulle kräva åtgärder. När man andas genom en gasmask överskrids gränsvärdet klart och tydligt.

Eftersom det har forskats så lite om filterpatroner är det svårt att bedöma om det endast är vissa filtermodeller som frigör asbest eller om samtliga filter som innehåller asbest är hälsofarliga. Så länge ingen närmare information om saken finns tillgänglig bör man undvika hantering – och framför allt användning – av alla gamla gasmasker. Masken ska helst förvaras i en tätslutande och hel plastpåse, till exempel i en återförslutningsbar fryspåse.

Vill man ställa ut gasmasker i museiutställningar ska man försäkra sig om att besökarna och personalen inte utsätts för asbest. Till exempel på det brittiska museet Royal Armouries har man låtit en fackman inom asbest försegla hålen i filterpatronen med akryltätning för att på det sättet förhindra att fibrer frigörs utanför patronen.

Henna Sinisalo, museiamanuens

Översättning: Språktjänster vid Helsingfors universitet.

Ett stort tack för analyserna och tolkningen av dem samt för ett givande samarbete till Annika Lindström och Heli Lallukka vid Arbetshälsoinstitutet!

Källor

Broughton, Richard 2014: Asbestos-containing vintage gas masks and helmets. Health and Safety Executive, Bootle. Länk.

Dalewicz-Kitto, Suzanne & Marston, Holly 2016: Asbestos in the collection of the Royal Armouries and the conservation of a First World War German gasmask, Arms & Armour, 13: 2, 177–189. Länk.

Jones, Spillman et al. 1980. The consequences of exposure to asbestos dust in a wartime gas-mask factory. IARC scientific publications, 30 (1980): 637–653. Länk.

Kotiranta, Verna 2019: Pelottelua, tutkimustyötä ja valistusta: näin Suomi varautui kaasusotaan. Lastuja Suomen historiasta. Turun yliopiston Suomen historian oppiaineen blogi, 25.9.2019. Länk. (Läst 9.4.2020.)

Lallukka, Heli & Lindström, Annika 2017: Analyysivastaus. Asbesti materiaalinäytteestä. Työterveyslaitos, 13.7.2017. Länk.

McDonald, Alison D. & McDonald, J. Corbett 1978: Mesothelioma after crocidolite exposure during gas mask manufacture. Environmental Research, 1978; 17(3): 340–346.

Ohjeet suomalaisen siviilikaasunaamarin käytöstä, säilytyksestä ja hoidosta. Suomen Kaasusuojelujärjestö, 1931.

Onnela, Tapio 2018: Kaasusodankäynnin historiaa. Agricolan Tietosanomat. Länk.

Palmén, John 1931: Kaasusodan aseet, taktiikka ja suojakeinot. Suomen Punainen Risti, 1931 (10): 188–190.

Rauhanen, Henna 2014: Omakohtaista väestönsuojelua, sanoi akka, kun sateenvarjonsa avasi: Kaasusodankäynnin pelosta alkanut väestönsuojelun kehitys Suomessa 1920–1930-luvuilla. Historian pro gradu -tutkielma, Tampereen yliopisto. Länk.

Robinson, Liam 2018: Testing the Finnish M39 Civilian Gas Mask. Weaponsandstuff93. Youtube.com, 10.3.2018. Länk.

Simkin, John 2019: Gas Masks in the Second World War killed more people than they saved. Spartacus Blog, 9.5.2019. Länk. (Läst 9.4.2020)

Social- och hälsovårdsministeriets förordning om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt om kompetenskrav för utomstående sakkunniga. Länk.

TAKAISINVETO! CCCP GP-5 ja PDF-2 kaasunaamareiden suodatinpatruunat sisältävät asbestia! Varusteleka.fi, 12.09.2017. Länk. (Läst 9.4.2020.)

Väestönsuojeluopas. Suomen Väestönsuojelujärjestö, 1962.

Väestönsuojeluvälineistöä. Kaasutorjunta: Suomen kaasusuojelujärjestön julkaisu, 1939 no 1: 16–18.

Väestönsuojeluvälineistöä. Kaasutorjunta: Suomen Kaasusuojelujärjestön julkaisu, 1939 no 2: 8.

Ett svar på ”Gasmasker och asbest”

  1. Tack för ett informativt inlägg. Idag var jag och köpte en gammal sovjet-mask att ha som Halloween-utstyrsel. När jag kom hem sökte jag lite och hittade detta inlägg. Min mask ser ut att ha ett s.k. GP-5-filter så jag är glad att jag läste ovanstående innan jag hade den masken på en helkväll.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *