En sund ko i en ren ladugård

Två bruna kor i en båsladugård. Den ena står och den andra ligger. Framför sig har korna en foderho och under sig en gödselstad. Korna ingår i en miniatyrmodell som användes av mjölkhygienikern och veterinären Walter Ehrström (1890–1966). Föremålet mäter cirka 30 centimeter åt varje håll, och tillverkningsåret uppskattas till 1937.

Bilden visar en miniatyrmodell med två bruna kor i en båsladugård, sett från sidan. Korna står med bringan åt vänster. Den bakre kon står och den främre av dem ligger. Under korna finns gödselstaden, ett stort tomt utrymme. På modellen har man ritat var stödkonstruktionerna ska vara. Bakgrunden är grå.
Kortbås och gödselstad med kor. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

I en båsladugård är djuren fastbundna i ett bås, vilket gör att de kan både stå och ligga men inte vända sig runt. I Sverige och Norge får båsladugårdar inte längre byggas, och även i Finland har avskaffandet av dem debatterats länge.

Genom att städa bort stallgödsel upprätthåller man kornas hälsa och hygienen i ladugården. I moderna ladugårdar förs stallgödseln och det smutsiga ströet under korna bort till gödselrännan. Urinen separeras till urinkanalen och vidare till en urinbrunn utanför. Gödseltransportörerna flyttar gödseln från rännan till gödselstaden för lagring. Från gödselstaden förs den i sinom tid som gödselmedel på åkern. Även urinen kan användas som gödselmedel.

Walter Ehrströms mjölkhygien

(Otto) Walter Ehrström var den första veterinären i Finland som fördjupade sig i mjölkhygien. Han studerade i Hannover och disputerade i Leipzig 1920. I sitt arbete som stadsveterinär i Helsingfors 1918–1954 skapade han ett mjölkkontrollsystem, där man tog prover på mjölken vid flera tillfällen längs leveranskedjan. Mjölken skulle snabbt kylas ned med is, och transporterna systematiserades för att mjölken inte skulle hinna förfaras på väg till konsumenterna. Andra väsentliga delar av systemet var kontroll samt upplysnings- och rådgivningsarbete, och på 1920-talet inleddes belönings- och tävlingsverksamheten. På 1930-talet började mjölken prissättas efter kvalitet. Tack vare dessa åtgärder höjdes mjölkkvaliteten betydligt jämfört med tidigare.

Ett svartvitt foto av en ung man som står och tittar in i kameran. Bakom honom, längst till höger på bilden, syns ryggstödet av en stol och framför honom ett litet bord med två böcker. Den unge mannen håller en bunt papper i handen och lutar sig med händerna mot bordet. Han är klädd i en skjorta med ståkrage och en kostym av tjockt tyg. Han bär en ring i sin vänstra pekfinger.
Den blivande doktorn i veterinärmedicin Walter Ehrström i Hannover 1911 eller tidigare. Fotograf Albert Meyer. Museiverket, Historiska bildsamlingarna.

Helsingfors mjölkkontrollsystem infördes även i andra städer och köpingar, och dessutom användes det som modell för mjölkkontrollagen 1946. Ehrström deltog aktivt i lagberedningen, och även den nuvarande EU-lagstiftningen om mjölkhygien baserar sig på lagens principer. Efter krigen fick Ehrström Unicef att skänka nya pastöriseringsmaskiner till mejerier och lyckades även koppla samman de olympiska spelen i Helsingfors med mjölkhygien. De gav nämligen en bra anledning att effektivisera kontrollen och öka resurserna.

Den gödselstad med kor som ingår i Helsingfors universitetsmuseums samlingar användes troligtvis av Ehrström i upplysningsarbetet. På mässutställningar och i facktidningar visades modelladugårdar, material och nya arbetsmetoder. Ehrström donerade sitt upplysningsmaterial till Veterinärmedicinska högskolan som grundats 1945. Därifrån hamnade föremålen på Veterinärmedicinhistoriska museet som slogs ihop med Helsingfors universitetsmuseum i början av 2000-talet. Miniatyrmodellen av gödselstaden visas på Helsingfors observatorium fram till 11.9.2021 på utställningen Allas almanacka som skapats i samarbete med Universitetets almanacksbyrå.

En teckning av en ko som tömmer tarmen eller urinerar. Mulen hamnar lite utanför bildens vänstra kant. Gödsel skvätter på kons ben, i mjölkämbaret och på väggarna. Bilden har texten: 1 g lantaa sisältää 15.000.000 bakteeria och på svenska 1 gr gödsel innehåller 15.000.000 bakterier.
En undervisningstavla av papp. Visar hur bakterierna sprids genom kogödsel. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Mai Joutselainen.

Hur gödseln kan utnyttjas

Utöver djurskötsel har gödselstaden med allmän renhet och utnyttjande av näringsämnen att göra. Stallgödsel har som bekant använts sedan länge för att effektivisera tillväxten av grödor, men man har inte alltid kunnat hantera den på bästa möjliga sätt. Kunskap om korrekt gödselhantering har spridits bland annat i så kallade folkbildande artiklar i almanackor. I almanackan för 1899 sker folkbildningen i form av en berättelse med rubriken ”Korrekt tillvaratagande av latringödseln”:

“– – Antti Toimela – – hade kommit – – för att hälsa på sin bekant Matti Wanhala.
– –
– Nå, låt oss åtminstone ta en titt på din boskap. Det är ju numera boskapen som vi ”går upp och till sängs” för. Det är den som vår ekonomi kretsar kring, och vi planerar våra åtgärder för och på grund av den.
– –
Där redogjorde Matti för hur han om somrarna kör ut torr matjord som underlagsjord för stallgödseln, när man fått ut all gödsel på åkern. Sedan rustar man sig för vintern med likadan torr matjord, ofta genom att sprida ut den anhopade gödseln med ett lager jord emellan. På det sättet kan gödseln inte bli för bränd, och det som avdunstar från den ger kraft åt jorden. Sedan öser man den urin som samlats i behållare i stallet och ladugården över dynghögen.”

Bilden visar frakturskrift i kalendern för 1899. En förkortad version av textens innehåll finns ovan.
Första sidan av en folkbildande artikel i almanackan för 1899. Foto: Helsingfors universitetsmuseum/Saara Seppälä.

Även i almanackan för 1862 berättas hur man ska göra med stallgödseln:

”Lika sorgligt som det borde vara oväntat är att vi ser hos nästan fler jordbrukare att gödseln hanteras på ett olämpligt sätt, och ändå förstår alla hur värdefull och nödvändig stallgödseln är.”

Eftersom det är onödigt att låta bra stallgödsel gå till spillo har det varit tämligen viktigt att ge råd. Vad borde man då göra med den och vilken skada kan en felaktig hantering orsaka? Numera finns instruktionerna för hantering av stallgödsel att läsa direkt i lagen. I nitratförordningen anges bland annat minimivolym för gödselstäder, tillåtna tidpunkter för spridning av gödsel samt tillåtna avstånd från vattendrag och brunnar. Även Livsmedelsverket ger anvisningar för användning av gödselmedel. Felaktigt hanterad och spridd stallgödsel kan leda till att skörden blir förstörd, djuren insjuknar eller miljön skadas. Kvävebelastningen på Östersjön kommer huvudsakligen från jordbruket och samhällen. Dessutom orsakar lagring och hantering av stallgödsel utsläpp av koldioxid, metan och dikväveoxid.

Ett foto på ett orangefärgat kalenderblad med en reklamannons i frakturskrift och en illustration som visar hur de saluförda redskapen används. På bilden finns tre män, kärror och kärvar.
I almanackan för 1899 gjordes bland annat reklam för ”konstgjorda gödselmedel”. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Saara Seppälä.

Walter Ehrströms stiftelse som grundades 1958 utdelar fortfarande medaljer i brons, silver och guld ”till producenter av god mjölk och de som förtjänstfullt främjat livsmedelshygienen”. Grunderna för utdelning av medaljer har dock också väckt kritik. Till exempel i en artikel i tidskriften Eläinystävä 2018 rapporteras om djurskyddsförseelser som prisbelönta mjölkgårdsägare gjort sig skyldiga till. Stiftelsen har även donerat Veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet en professur i mjölkhygien och nöthälsovård 2000 och en professur i industriell mjölkhygien 2006. I EE-huset i Vik finns en föreläsningssal som fått sitt namn efter Ehrström. Utanför salen står en monter som presenterar Ehrströms liv. Dessutom märks Ehrströms inflytande fortfarande på föreningsverksamheten bland annat som Förbundet för mjölkhygien och Mjölk och hälsa rf. I senaste inlägg på denna blogg kan du läsa om mjölkinformation som också kallas för propaganda.

Saara Seppälä, guide / Helsingfors observatorium

Översättning: Språktjänster vid Helsingfors universitet.

Källor

Alitalo, Ilkka: Ehrström, Walter. Webbpublikationen Nationalbiografi. Studia Biographica 4. Helsingfors: Finska litteratursällskapet, 1997–. http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-008120, hämtad 8.6.2021.

Itämeren typpikuorma Suomesta – ymparisto.fi. https://www.ymparisto.fi/fi-FI/Meri/Mika_on_Itameren_tila/Itameren_typpikuorma_Suomesta(31457), hämtad 9.6.2021.

Gödsling – Livsmedelsverket. https://www.ruokavirasto.fi/sv/odlare/stod-och-finansiering/miljoersattning/godsling/, hämtad 9.6.2021.

Lehtonen, Satu: Naapurimaat kieltäneet parsinavetat. Maaseudun Tulevaisuus 11.10.2016. https://www.maaseuduntulevaisuus.fi/maatalous/naapurimaat-kielt%C3%A4neet-parsinavetat-1.164549, hämtad 16.6.2021.

Lindqvist, Maria: Vain hyvinvoiva eläin tuottaa hyvin? – Maitohygieniamitali eläinsuojelu- ja ympäristörikostutkinnassa oleville tuottajille. Eläintenystävä 15.6.2018. https://www.elaintenystava.fi/uutiset/kotimaa/245-vain-hyvinvoiva-elaein-tuottaa-hyvin-maitohygieniamitali-elaeinsuojelu-ja-ympaeristoerikostutkinnassa-oleville-tuottajille-091411-15062018, hämtad 9.6.2021.

Säätiö. Förbundet för mjölkhygien. http://www.maitohygienialiitto.fi/walter-ehrstromin-saatio/saeaetioe, hämtad 9.6.2021.

VirtuaaliKYLÄ – Opetusmaatilat. http://www.virtuaali.info/opetusmaatilat/?tila_id=1&prosessit&pid=2&aid=20&kortti=3399&o=1218, hämtad 15.6.2021.

Statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling. https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2014/20141250, hämtad 9.6.2021.

Walter Ehrström – maitohygienian uranuurtaja. http://www.maitohygienialiitto.fi/walter-ehrstromin-saatio/walter-ehrstrom, hämtad 7.6.2021.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *