Gamla maktsymboler

Ett nytt läsår vid universitetet har återigen börjat. För att fira det presenterar vi denna gång i vår blogg Månadens föremål universitetets spiror i silver.

Silverspiror i kors.
Silverspirorna tillverkades samma år som universitetet grundades, 1640. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

Gamla spiror

Silverspirorna härstammar från Kungliga Akademien i Åbos tid, från 1640. Kungliga Akademien i Åbo var det tredje universitetet som grundades i svenska riket efter lärosätena i Uppsala och Tarto. I akademiens stiftelseurkund konstateras:

Vi – – till frie boklige konsters ytterligare kultur och öfning så ock vårt Storfurstendöme Finland till heder och prydnad nådigst godt funnit att bemälte gymnasii villkor att öka, förmera och bättra och i dess ställe uti berörde vår stad Åbo en akademi eller universitet, uti hvilket det allgemena studium i alla oförbjudna fakulter, såsom den Hel. Skrift, lag och rätt, läkare- och andra bokliga kunster, skola må lärde och drifne blifva, velat nämna och konstituera, såsom vi härmed ock i detta vårt öppna brefs kraft bemälde akademi nämna, konstituera och förordna, och att man uti densamma skall må promover doctores, magistros och baccalaureos, efter som andra välbeställda kristliga akademier därmed i lofligt bruk är kommet.

En urkund som är försedd med ett stort runt vaxsigill.
Stiftelseurkunden för Kungliga Akademien i Åbo från 1640. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

Drottning Kristinas förmyndarregering undertecknade stiftelseurkunden den 26 mars 1640 på den minderåriga drottningens vägnar, och redan samma sommar kunde den högtidliga invigningen av akademien firas. Guldsmeden Mikael Beck från Stockholm tillverkade spiror i silver för öppningsceremonin. Spirorna har släta, rundade skaft och en aning ovala kulor i toppen. Kulorna omges av en dekorationsring med ängelmotiv.

Akademiens högtidliga invigning

Högtidligheterna i samband med akademiens invigning bestod av pampiga processioner, en gudstjänst, musik och salut som avlossades med kanoner från Åbo slott. Stadens samtliga notabiliteter från biskopen till professorer, från generalguvernören och akademins kansler, greve Per Brahe, till stadens råd och studenter närvarade vid processionerna. Förutom de splitternya spirorna bar man även andra symboler på akademins status: rektorsmanteln och nycklarna till akademin, stiftelseurkunden, sigillet och matrikeln. Högtidligheterna förlöpte enligt de traditioner man lärt sig vid äldre universitetet i Europa. Det vackra vädret lockade stora skaror av stadsbor att följa spektaklet.

Akademiens notabiliteter är på väg till Åbo domkyrka. I mitten av målningen går Per Brahe i sin röda mantel. Även soldater och präster i svarta kåpor deltar. Publiken följer processionens framfart från sidan.
Johannes Gebhards kopia av Albert Edelfelts verk Invigningen av Kungliga Akademien i Åbo. Silverspirorna bärs framför kanslern Per Brahe. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Eero Roine.

Maktens symboler används fortfarande

En spira är en uråldrig symbol som ofta kännetecknar världslig makt. De mest välkända spirorna utgör tecken på regenters makt. Vid kröningen sätts en krona på regentens huvud och hen får en spira och ett riksäpple i händerna. Spirans kulformade huvud symboliserar maktens allomfattande inflytande. Även akademiens silverspiror fungerar som symboler för makt. Med dem framhävdes universitetets oberoende och egen domsrätt. Akademien hade rätt att undersöka och döma brott och missbruk som studenter och personal misstänktes ha gjort sig skyldiga till. Studenterna övervakades av pedeller. Universitetets egen interna domsrätt avskaffades först under den senare halvan av 1800-talet, då de tidigare privilegierna undanträngdes av principen om alla medborgares lika värde.

Som museiföremål är akademins spiror exceptionella. Ofta kan museernas samlingar endast beundras bakom glas. Även spirorna tillbringar den mesta tiden i tryggheten av sin egen monter som ett av dragplåstren i vår huvudutställning. När det är dags för högtidligheter vid universitetet öppnas montern och spirorna tas ut och i bruk. Precis som för hundratals år sedan bär man dem fortfarande i läsårens invigningsprocessioner och vid promotioner. Att bära spirorna är ett hedersuppdrag för pedellerna. I Helsingfors ankommer pedellernas uppgift sedan gammalt vaktmästarna i universitetets huvudbyggnad. Pedellerna i sina blå mantlar med spiror i händerna utgör fortfarande en ärevördig syn som en del av vårt universitets festtraditioner.

Festklädda män och kvinnor med doktorshattar på huvudet tågar i procession. Pedellerna bär på spirorna främst i processionen.
Invigningsprocessionen 2004. Pedellerna bär spirorna framför rektorn, kanslern och prorektorerna. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Ari Aalto.

Katariina Pehkonen, museiamanuens

Översättning: Språktjänster vid Helsingfors universitet.

 

Källor:

Klinge, Matti: Helsingfors universitet 1640–1990: 1. delen, Kungliga akademien i Åbo 1640–1808. Otava, 1987.

Biedermann, Hans ja Lempiäinen, Pentti: Suuri Symbolikirja. WSOY, 1993.

Pedellen Tuomo Jumisko, samtal 2020.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *