Vetenskapsmuseet Lågans samlingar har utökats med mjukdjuret Unto Uolevi från studieinriktningen för slöjdlärare vid Pedagogiska fakulteten. Mjukdjurets historia börjar från en teckning som ritades av ett barn i dagisålder. Teckningen blev utgångspunkten för ett praktiskt genomförande som leddes av professor Pirita Seitamaa-Hakkarainen och lektor Henna Lahti under ett studieavsnitt om slöjdvetenskapens grunder 2012. I samband med det deltog en del av studenterna i ett projekt där de undersökte planeringsprocessen för hantverk genom att tillverka ett mjukdjur. Museets samlingar innehåller de olika skedena för Unto Uolevis tillkomst från ritningar, prototyp och provexemplar till den slutliga versionen.
Planering av en leksak som övningsuppgift
Den obligatoriska kursen om slöjdvetenskapens grunder för första årets slöjdlärarstudenter innehöll föreläsningar om teorier och problem i samband med planering samt en konkret övningsuppgift. Syftet var att lära studenterna samarbete genom att låta dem genomföra ett planeringsprojekt tillsammans. År 2012 handlade uppgiften om att planera en tredimensionell leksak utifrån en teckning som ritats av ett barn. Senare, under kursen i sömnadsteknik, tillverkade studenterna leksakerna av textilmaterial. De flesta leksakerna gavs senare åt de barn som ritat teckningarna.
Studenterna bildade tre team, varav ett planerade ett mjukdjur som liknade en zebra, ett som liknade en bil och ett som blev Unto Uolevi. Varje team bestod av tre eller fyra studenter. Uppgiften var indelad i flera steg: att få en teckning av ett dagisbarn, göra en tankekarta och ett materialcollage, göra en modell, planera mönster, tillverka en prototyp och slutligen sy leksaken. Teamen skulle använda olika hjälpmedel vid planeringen: penna och papper (zebrateamet), tejp och kartong (bilteamet) och järntråd och gasväv (Unto Uolevi-teamet). Teamens arbete spelades in på video och analyserades efteråt. Det visade sig att järntråden och gasväven bäst stödde planeringen, med andra ord den metod som Unto Uolevis team använde. En vetenskaplig artikel om projektet publicerades i publikationsserien Techne Series: Research in Sloyd Education and Craft Science år 2016 (se källförteckning).
Kreativitet och handarbete
Undersökningar som gjorts om kreativ planering visar att social kognition är en viktig del av processen, det vill säga att flera deltagare analyserar och behandlar information tillsammans. Vetenskapliga resultat bygger ofta på en organiserad och målmedveten samverkan mellan flera individer. I vardagen kan den här samverkan till exempel synas så, att även om ett hantverksobjekt utgår från traditionella material och arbetsmetoder, anpassar personen som tillverkar objektet modellen ofta efter sitt eget gottfinnande. Det arbete som tidigare formgivare gjort utgör därmed en grund för nya, kreativa lösningar. Hantverk upplevs som givande och intressant eftersom det ger möjlighet att förverkliga nya och experimentella idéer och att vara kreativ.
Även mer yrkesmässigt planeringsarbete grundar sig alltid på tidigare planerares arbete och idéer, som bidrar med inspiration till nya lösningar. Kreativitet handlar inte enbart om att komma med nya idéer, utan också om att förstå vad andra tänker. Kreativa produkter jämförs med befintliga, och en kreativ idé är sällan ett resultat av en enskild persons arbete, utan en gemensam produkt av social interaktion och den kreativa individens insats. Unto Uolevi utgör inget undantag: den färdiga produkten bygger på fantasin hos ett barn och på teamets yrkesskicklighet.
Slöjdvetenskapens historia
Slöjdvetenskapen är ett forskningsområde där konst, vetenskap och teknik möts. Alla olika former av hantverk är möjliga forskningsobjekt, från barnpyssel till skulptörens arbete eller från hantverk till arbetsplanering och färdiga produkter.
Slöjdvetenskapen har sin grund i slöjdundervisningen för kvinnor, som inleddes vid Helsingin käsityökoulu 1881. Skolan började utbilda slöjdlärare några år senare. En förnyelse av utbildningen diskuterades i flera kommittéer under årens lopp, men det var inte förrän 1975 som en avgörande förändring ägde rum. Då övergick utbildningen av slöjdlärare till Helsingfors universitet, vilket innebar starten för ett nytt vetenskapsområde.
Den första professuren för utbildningen inrättades 1981. Undervisningsområdet hette textillära, mer exakt planerings- och tillverkningsprocesser för handgjorda textilprodukter. Planeringsforskningen ingick därmed från allra första början i slöjdvetenskapens område. Den första stadigvarande professorn för ämnet var Pirkko Anttila. Senare benämndes textilläran med det vetenskapligare namnet slöjdvetenskap. Forskningen inom området tog gradvis fart och den första doktorsavhandlingen i slöjdvetenskap blev klar 1994. I den avhandlingen undersökte Minna Uotila klädsel som en betydelsehelhet. Uotila drog paralleller mellan klädseln och jaget: jaget hos en människa består kanske inte enbart av sinnet, utan utvidgas genom klädseln till hennes omvärld.
I nuläget fortsätter undersökningen av skolelevers och dagisbarns engagemang i planeringsprocesser inom slöjdvetenskapen, i och med att resultaten från projektet som Unto Uolevi ingår i har lett till ytterligare och bredare forskning i form av projektet Maker-Centered Learning: cultivating creativity in tomorrow’s schools.
Jaana Tegelberg, samlingschef
Källor
Kojonkoski-Rännäli Seija. Maailmaan laajeneva minuus ja pukeutumisen kuva. Punomo Käsityöblogit. https://blogit.punomo.fi/seijanblogi/2017/07/21/maailmaan-laajeneva-minuus-ja-pukeutumisen-kuva/ [hämtad 8.1.2024]
Koskennurmi-Sivonen Ritva, Seitamaa-Hakkarainen Pirita. Luovuus. https://mlab.taik.fi/polut/Luovuus/teoria_luovuus.html [hämtad 11.12.2023]
Lahti Henna, Kangas Kaiju, Koponen Veera, Seitamaa-Hakkarainen Pirita. Material mediation and embodied actions in collaborative design process. Techne Series: Research in Sloyd Education and Craft Science A, 23(1), 15–29. 2016. https://helda.helsinki.fi/server/api/core/bitstreams/e3f59faf-5deb-4f1a-9fd6-3ee8c9a8aa9b/content [hämtad 13.12.2023]
Maker-Centered Learning: cultivating creativity in tomorrow’s schools. Forskningsprojekt 01.12.2021 → 31.08.2025, avdelningen för pedagogik. Deltagare: Kangas, Kaiju; Seitamaa-Hakkarainen, Pirita; Bosch, Noora; Aljabaly, Mariam. https://researchportal.helsinki.fi/fi/projects/maker-centered-learning-cultivating-creativity-in-tomorrows-schoo [hämtad 18.1.2024]
Salo-Mattila Kirsti. Käsityönopettajan koulutuksen historioita 1800-luvulta 2000-luvulle. Kasvatustieteellisiä tutkimuksia, nummer 32. Helsingfors 2018.
Salo-Mattila Kirsti. Naiskäsityön opetuksesta käsityötieteeseen. I: Heinämies Kati (red.). Helsingfors universitetsmuseum. Tiedettä, taidetta, historiaa. Helsingfors 2003.