Porthan-byst i marmor

Henrik Gabriel Porthan (1739–1804) var bibliotekarie och professor i vältalighet och diktning vid Kungliga Akademien i Åbo, som föregångaren till Helsingfors universitet. Han var en populär person under den nationella väckelsen på 1800-talet och betraktas som historieskrivningens fader i Finland. Det finns många skulpterade porträtt i Helsingfors universitets porträttsamling Galleria Academica. Bland dem finns också en byst på Porthan, klädd i toga och med krans på huvudet. Den skulpterades av den svenske skulptören Carl Eneas Sjöstrand (1828–1906). Skulpturen är rätt tung och dess höjd är 82,5 cm. Den står på en piedestal av mahogny som är 151 cm hög.

En vit staty som föreställer en man. Han visas från bröstet uppåt. Mannen bär en krans på huvudet och är klädd i en slängkappa, vars övre del är synlig. Statyn står på två plattformar av olika storlekar, som är placerade i lyftanordningen på en staplarvagn.
Porthans porträtt i marmor är för närvarande placerad i samlingslokalen. Bild: Johannes Keltto/Helsingfors universitetsmuseum.

Fortsätt läsa ”Porthan-byst i marmor”

Helmi Bieses manliga tall

2015 upptäcktes någonting intressant i ett källarförrådet vid Helsingfors universitet: den försvunna målningen Vanha mänty (Den gamla tallen) av Helmi Biese. Vem är konstnären bakom verket, och hur hade målningen hamnat i källaren?

En oljemålning med stenar och ljung i förgrunden. Mitt i landskapet står två tallar, varav den vänstra är tjockare. I bakgrunden syns havet, med stenar och skog längs strandlinjen. I målningens övre kant syns den blåa himlen som pryds av vackertvädersmoln.
Helmi Biese: Vanha mänty/Den gamla tallen, (1921). Verkets mått: 98 x 118 cm. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

En bortglömd konstnär

Fortsätt läsa ”Helmi Bieses manliga tall”

Antinous – manlig skönhet i skulpturform

En stilig ung man med lockigt hår står i korridoren på fjärde våningen i Helsingfors universitets huvudbyggnad. Tyngden vilar på ena benet, han är naken. Blicken är nedslagen, ansiktsuttrycket är allvarligt och lite sorgmodigt. Är han Antinous?

Antinous-skulpturens överkropp i närbild, i bakgrunden syns en pilaster och en utsirad vägg i universitetets huvudbyggnad.
Skulpturen Antinous står i vestibulen, dvs. i korridoren vid trapphallen i Helsingfors universitets huvudbyggnad. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Anna Luhtala.

Fortsätt läsa ”Antinous – manlig skönhet i skulpturform”

Hugo Backmansson: 12 ögonläkare

Som månadens föremål i februari presenterar vi målningen ”12 ögonläkare” av konstnären Hugo Backmansson från Helsingfors universitets porträttsamling Galleria Academica. Verket hänger på Kliniken för ögonsjukdomar. Ögonkliniken på Mejlans sjukhusområde hade från början sin verksamhet i anslutning till universitetet, men övergick år 1958 Helsingfors universitets centralsjukhus och år 2000 till HUS. Klinikens historiska samlingar inventerades i fjol av universitetsmuseet och HUS museikommitté, och föremålen fördelades i samarbete mellan dessa två.

Denna oljemålning från 1923, också känd under namnet Ögonläkarnas möte, föreställer en grupp med tolv ögonläkare som har samlats vid ett grönt bord. En del av dem verkar föra en livlig diskussion, en del är insjunkna i sina tankar. Backmansson har gett varje individ sin egen karaktär, men även gruppdynamiken har en stor betydelse för verket.

En målning med elva män och en kvinna avbildade inomhus, klädda i mörka kläder. I förgrunden står ett grönt bord, i bakgrunden syns fönster och en gulskiftande vägg. Målningen omges av en dekorativ bronsfärgad ram.
Hugo Backmansson: 12 ögonläkare, 1923, olja på duk, 71 × 100 cm, Helsingfors universitet. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

Fortsätt läsa ”Hugo Backmansson: 12 ögonläkare”

Ett ansikte från det förflutna

Återupplivningsdockan Anne vilar i museets föremålsmagasin skyddad mot damm i museala svepningar. Anne föreställer en vacker ung kvinna med gyllenblont hår och en blåvit träningsdräkt. Ögonen är slutna och läpparna en aning isär. Dockan, transportlådan och övrig utrustning för övning av återupplivning donerades till Universitetsmuseet av Pitkäniemi sjukhus museikommitté 2012. Pitkäniemi är Finlands fjärde äldsta psykiatriska sjukhus och fortfarande i drift.

Dockan Resusci Anne med det rätt realistiska utseendet används vid övning av hjärt-lungräddning.  Dockan har utvecklats av norrmännen Åsmund Lærdal och Björn Lind och österrikaren Peter Safar.  Dockan introducerades 1961 vid kongressen First International Symposium on Resuscitation i Stavanger i Norge. Sina ansiktsdrag hade dockan fått av en gipsavgjutning som var välkänd i Europa, l’Inconnue de la Seine, ”den okända från Seine”.

Överkroppen av övningsdockan Anne i träningsdräkt fotograferad från huvudets riktning.
Till skillnad från sin förebild har dockan Anne läpparna en aning isär – för att underlätta återupplivningsövningarna – och den har heller inte något hemlighetsfullt leende, såsom den unga kvinnan i gipsavgjutningen. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Anna Luhtala.

Fortsätt läsa ”Ett ansikte från det förflutna”

Onni var en kvinna!

Helsingfors universitets Ritsal har en samling fina teckningar, vars upphovsmän ibland är okända. Många teckningar är otydligt signerade eller saknar signatur. Ibland kan anteckningarna på pappret leda in på fel spår.

Jag gjorde ett register över teckningarna i vår databas och använde internet för att ta reda på vilka upphovsmännen kunde vara. På tur stod en skickligt utförd teckning, Porträtt av ung kvinna, där en kvinna i rutig blus med håret uppsatt i knut är avbildad i profil, lite snett nerifrån. I nedre hörnet av pappret står det ”Onni Bäckström”. I övre hörnet står det ”F.A. April 93”. Utifrån dessa anteckningar tog jag för givet att konstnären var en manlig student vid namn Onni Bäckström. Arbetet var godkänt av läraren vid Ritsalen, Fredrik Ahlstedt, vars signatur finns i övre hörnet.

 

En ritning av en ung kvinna i profil. Hon har en rutig blus och håret i knut. Halvfigurporträtt.
Onni Bäckströms teckning Porträtt av ung kvinna, 1893. Helsingfors universitets konstsamlingar. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Pia Vuorikoski.

Fortsätt läsa ”Onni var en kvinna!”