Henrik Gabriel Porthan (1739–1804) var bibliotekarie och professor i vältalighet och diktning vid Kungliga Akademien i Åbo, som föregångaren till Helsingfors universitet. Han var en populär person under den nationella väckelsen på 1800-talet och betraktas som historieskrivningens fader i Finland. Det finns många skulpterade porträtt i Helsingfors universitets porträttsamling Galleria Academica. Bland dem finns också en byst på Porthan, klädd i toga och med krans på huvudet. Den skulpterades av den svenske skulptören Carl Eneas Sjöstrand (1828–1906). Skulpturen är rätt tung och dess höjd är 82,5 cm. Den står på en piedestal av mahogny som är 151 cm hög.
Helmi Bieses manliga tall
2015 upptäcktes någonting intressant i ett källarförrådet vid Helsingfors universitet: den försvunna målningen Vanha mänty (Den gamla tallen) av Helmi Biese. Vem är konstnären bakom verket, och hur hade målningen hamnat i källaren?
En bortglömd konstnär
Antinous – manlig skönhet i skulpturform
En stilig ung man med lockigt hår står i korridoren på fjärde våningen i Helsingfors universitets huvudbyggnad. Tyngden vilar på ena benet, han är naken. Blicken är nedslagen, ansiktsuttrycket är allvarligt och lite sorgmodigt. Är han Antinous?
Hugo Backmansson: 12 ögonläkare
Som månadens föremål i februari presenterar vi målningen ”12 ögonläkare” av konstnären Hugo Backmansson från Helsingfors universitets porträttsamling Galleria Academica. Verket hänger på Kliniken för ögonsjukdomar. Ögonkliniken på Mejlans sjukhusområde hade från början sin verksamhet i anslutning till universitetet, men övergick år 1958 Helsingfors universitets centralsjukhus och år 2000 till HUS. Klinikens historiska samlingar inventerades i fjol av universitetsmuseet och HUS museikommitté, och föremålen fördelades i samarbete mellan dessa två.
Denna oljemålning från 1923, också känd under namnet Ögonläkarnas möte, föreställer en grupp med tolv ögonläkare som har samlats vid ett grönt bord. En del av dem verkar föra en livlig diskussion, en del är insjunkna i sina tankar. Backmansson har gett varje individ sin egen karaktär, men även gruppdynamiken har en stor betydelse för verket.
Ett ansikte från det förflutna
Återupplivningsdockan Anne vilar i museets föremålsmagasin skyddad mot damm i museala svepningar. Anne föreställer en vacker ung kvinna med gyllenblont hår och en blåvit träningsdräkt. Ögonen är slutna och läpparna en aning isär. Dockan, transportlådan och övrig utrustning för övning av återupplivning donerades till Universitetsmuseet av Pitkäniemi sjukhus museikommitté 2012. Pitkäniemi är Finlands fjärde äldsta psykiatriska sjukhus och fortfarande i drift.
Dockan Resusci Anne med det rätt realistiska utseendet används vid övning av hjärt-lungräddning. Dockan har utvecklats av norrmännen Åsmund Lærdal och Björn Lind och österrikaren Peter Safar. Dockan introducerades 1961 vid kongressen First International Symposium on Resuscitation i Stavanger i Norge. Sina ansiktsdrag hade dockan fått av en gipsavgjutning som var välkänd i Europa, l’Inconnue de la Seine, ”den okända från Seine”.
Onni var en kvinna!
Helsingfors universitets Ritsal har en samling fina teckningar, vars upphovsmän ibland är okända. Många teckningar är otydligt signerade eller saknar signatur. Ibland kan anteckningarna på pappret leda in på fel spår.
Jag gjorde ett register över teckningarna i vår databas och använde internet för att ta reda på vilka upphovsmännen kunde vara. På tur stod en skickligt utförd teckning, Porträtt av ung kvinna, där en kvinna i rutig blus med håret uppsatt i knut är avbildad i profil, lite snett nerifrån. I nedre hörnet av pappret står det ”Onni Bäckström”. I övre hörnet står det ”F.A. April 93”. Utifrån dessa anteckningar tog jag för givet att konstnären var en manlig student vid namn Onni Bäckström. Arbetet var godkänt av läraren vid Ritsalen, Fredrik Ahlstedt, vars signatur finns i övre hörnet.