Panoramaröntgen av tänder: en finsk uppfinning

År 1945 , efter kriget, arbetade odontologie doktor Yrjö V. Paatero vid Helsingfors universitets odontologiska institution, med ansvar för röntgenundersökningar och röntgendiagnostik. Tiden räckte dock inte till för det forskningsarbete som Paatero saknade, då dagarna fylldes av rutinarbete. Filmen sattes gång på gång in i patientens mun, då man var tvungen att ta flera röntgenbilder för att ta reda på hela tanduppsättningens tillstånd. Det måste finnas någon snabbare lösning på det här, tänkte Paatero, och fröet till panoramaröntgenfotografering hade börjat gro. Vägen till dagsläget var dock inte enkel, och fortsättningen var inte heller okomplicerad.

En kvinna som sitter på en stol med en metallkonstruktion runt huvudet och en röntgenkamera på höger sida och en man i vit rock på vänster sida som justerar den välvda röntgenfilmskivan som är placerad på ett ställ.
Pantomograf i bruk vid Helsingfors universitets tandklinik på Fabiansgatan. I vänstra kanten Yrjö V. Paatero. Bilden har publicerats i en artikel i tidningen Uusi Suomi år 1953. Bild: Yrjö V. Paateros arkiv, i privat ägo.

Lång väg till akademisk forskare

Yrjö Veli Paatero föddes år 1901 i Helsingfors och år 1910 flyttade familjen till en gård i Norra Savolax. Skolgången borde ha fortsatt i lyceet i Kuopio, men de svårigheter som följde med skolbytet och den hemlängtan som berodde på att Yrjö bodde i skolkvarteret ledde till att tioåriga Yrjös skolväg fick ett abrupt slut. Lärovägen öppnades på nytt först år 1916, då familjen flyttade tillbaka till Helsingfors. Yrjö studerade först metallbranschen vid en förberedande yrkesskola för pojkar, och gick mellanskolan vid sidan av arbetet som förrådsförvaltare samt tog studentexamen vid Finländska Privatlyceets kvällslinje 1933 då han var 32 år gammal. Samtidigt påbörjade han studier i odontologi, fortfarande vid sidan av arbetet, och tog en kandidatexamen på tre år.

Hans forskarkarriär började vid 36 års ålder vid Institutionen för anatomi vid Helsingfors universitet, eftersom han på grund av de få undervisningsplatserna inom den kliniska odontologiutbildningen var tvungen att vänta i två år på att studierna i odontologi skulle fortsätta. Paateros första vetenskapliga artikel, skriven tillsammans med Esko Näätänen, publicerades 1938 och behandlade röntgenundersökningar av pannloberna. Hans doktorsavhandling rörde sig inom samma ämnesområde och granskades året därpå, medan studierna i odontologi fortfarande pågick. Han blev licentiat 1941 och erhöll samma år doktorsgraden. Kriget avbröt forskningskarriären för flera år och Paatero riktade sin energi och organisationsförmåga på att inleda och ansvara för verksamheten vid Försvarsmaktens blodtjänst.

Föregångare till panoramaröntgenapparaten

Paatero gav sin första röntgenundersökningsmetod från år 1949 namnet parablograf. Där placerades en bandliknande filmen i patientens mun, och genom att rotera patientstolen fick man hela tanduppsättningen avbildad på en gång. Han vidareutvecklade idén och år 1950 färdigställdes pantomografen, där filmen var böjd framför patientens ansikte. Detta var en sensation i utvecklingen av avbildningsmetoder, då tekniken gjorde det möjligt att få kurvade skiktbilder av vilken del av kroppen som helst. Paatero ansåg dock att det fanns utrymme för förbättringar. Vårt månadsobjekt är en försöksversion av nästa steg i uppfinningen, ortopantomografen.

En låg apparat byggd av trä och kartong framför en grå fotograferingfond.
Försöksversion av ortopantomografen från år 1957. Bild: Jenni Jormalainen / Helsingfors universitetsmuseum.

Apparaten är byggd av delar som hittats i Paateros verktygslåda och har två intilliggande runda skivor som roterar genom att vrida på spaken. Ovanpå skivan som syns till höger på bilden har man vid användning av experimentmodellen placerat en röntgenfilm som böjts U:-formad. Ovanpå skivan till vänster sitter en ställning byggd av en liten pappkartong där en dödskalle sattes in för provfotografering. Försöksversionen färdigställdes år ,1957 och med hjälp av den har man tagit den första panoramaröntgenbilden av skallen, där varje tand avbildades vinkelrätt på filmen. I den slutliga versionen, som också finns i Universitetsmuseets samling, förblev patientstolen på plats, medan filmen och röntgenapparaten rörde sig.

Kapplöpning för att utnyttja uppfinningen

Yrjö V. Paatero finansierade till stor del själv sitt arbete med att uppfinna panoramaöntgenfotograferingen, stipendierna var inte många. Avgörande var att Paatero, på grund av de artiklar han skrev i ämnet, år 1950 blev inbjuden till Washington University i USA för att utveckla sin dåvarande uppfinning, parablografen. Han arbetade i USA i 1,5 år nästan dygnet runt, utan att vilja missa ett ögonblick av tiden då han hade alla materiella resurser till sitt förfogande. I september 1951 avslutades Paateros arbetspass i USA, och när han gav sig av upptäckte han att alla papper om pantomografens utvecklingsarbete hade försvunnit ur hans portfölj.

En i nederkanten välvd röntgenbild med en handskriven engelsk text upptill visar att bilden är tagen 5.5.1951 av sjuåriga Eira Paatero.
Världens första panoramaröntgenbild av en patients skalle som Yrjö Paatero tog av sin dotter år 1951. Bild: Yrjö V. Paateros arkiv, i privat ägo.

Efter ankomsten till Finland gjorde han från minnet upp nya planer och ritningar och den första pantomografen finansierades av odontologiska institutionen vid Helsingfors universitet. I USA framskred saken däremot inte, trots ritningarna, planerna och materiell rikedom, då en faktor saknades: en kreativ problemlösare som skulle ha löst de utmaningar som idén innebar. Den föregående uppfinningen lockade även andra att dra nytta av och till följd av ett sådant samarbetserbjudande, som slutade i bitterhet, hann man i England påbörja produktionen av en pantomografiapparat med namnet Rotagraph. Den första ortopantomografen var dock av finsk produktion och tillkom som ett samarbete mellan Yrjö V. Paatero och diplomingenjör Timo Nieminen.

Uppfinnare sedan barnsben

Yrjö V. Paatero har berättat att han uppfann panoramaröntgenfotograferingen en natt i januari 1949, då familjens nyfödda andra barn vakade och höll resten av familjen vaken. Paatero bestämde sig för att tillbringa nattens långa timmar med att uppfinna något. Det var inte första gången han löste ett praktiskt problem eller byggde utrustning. Paatero var från barnsben kreativ och hade konstnärliga intressen, såsom teckning, musik och poesi. Han var särskilt intresserad av fotografering, men trots sina önskemål fick han inte en kamera, då man ansåg att den var en alltför komplicerad apparat för barnets händer. Därför byggde han själv en kamera och utvecklade även glasnegativ. Han byggde även andra apparater, såsom mekaniska lekhästar för andra barn, och lärde senare sitt eget barn att bygga kristall- och transistorradioapparater. Panoramaröntgenapparaten är den mest betydande av hans uppfinningar, men han utvecklade och tillämpade i praktiken även tredimensionell röntgen.

En från sidan tagen bild av en byst av en person vars huvud omges av stora delar av apparaten, i den översta delen finns handskriven text: får inte vridas för hand.
Prototyp för ortopantomograf vid Åbo Universitets tandklinik. Bild: Yrjö V. Paateros arkiv, i privat ägo.

Ett väl utfört arbete bevaras

Yrjö V. Paatero avled plötsligt i februari 1963. Under sina sista levnadsår fick han dock erfara hur betydelsen av hans arbete erkändes på många sätt. År 1954 och 1955 belönades han först på uppfinningsmässan i Bryssel, sedan i Paris. Republikens president tilldelade Yrjö Veli Paatero professorstiteln år 1959. Vid Åbo universitet inrättades en professur i odontologisk röntgenologi och Paatero kallades 1961 till denna tjänst tack vare sitt betydande forskningsarbete. Han hann också dra lite ekonomisk nytta av sin uppfinning då den kommersiella produktionen av ortopantomografen startade 1961. Paatero förhöll sig sannolikt på samma sätt till sitt livsverk som när han betraktade det förstenade trä han köpt i USA, där även de gångar som en forntida mask ätit upp hade lagrats ”(…) ett välgjort arbete består, även om gärningsmannen drunknar i tidens ström.”

Helena Hämäläinen, amanuens

Översättning: Acolad Finland Oy

Källor:

Juhani Wolf, Erkki Tammisalo och Erkki Paatero (2002). Yrjö V. Paatero – Panoramaröntgenfotografins uppfinnare. Från verket Hippokrates – Hippokrates – Suomen Lääketieteen Historian Seuran vuosikirja 2002. Sidorna 99–118.

Tulonen, Aimo (1952). Pojan itku sai isän keksimään – Suomalainen röntgenlaite. Päivän Uutiset 25.6.1955. Sida 7.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *