Den här gången presenterar vi två föremål som gjorts av läkarstuderande; en tehuva och en väggbonad. Båda är från förlossningsavdelningen vid Allmänna sjukhuset i Helsingfors, där läkarkandidaterna fick sin praktiska erfarenhet om förlossningar från och med 1833. Ett eget sjukhus för förlossningar, vård av kvinnosjukdomar och praktisk gynekologiundervisning fick man först 1934 efter att Kvinnokliniken färdigställdes.
I den medicinska utbildningen ingår fortfarande cirka en veckas praktik som en del av kursen Kvinnosjukdomar och förlossningar. Länge var det vanligt att de studerande även bodde på samma ställe som de utförde sin praktik. Traditionen har dock på 2000-talet ersatts med jourpass. Målet är att kandidaterna under sin praktikperiod följer och tar hand om fem förlossningar från början till slut. Det viktigaste de ska lära sig är att hjälpa ut barnet. Barmorskestuderande praktiserar på samma sätt tillsammans med blivande läkare.
Broderade minnen
Studerande i årskurs 1928, Cursus II, sydde och broderade en tehuva under sin praktik som tack till det allmänna sjukhusets barnmorskor, avsedd för deras jourrum. Broderingarna på den passar också bra med tanke på barnmorskans yrkesroll. På den mörkblå tehuvans båda sidor har man broderat ett foster i livmodern. De mindre bilderna som gjorts med en tunnare tråd berättar om trevliga stunder på förlossningsavdelningen och om det akademiska yrket. Med finns bland annat spelkort, en vinflaska och glas samt Minervas uggla, som symboliserar vishet, och Apollos lyra som symboliserar universitetsutbildningen. De studerande har också broderat sina egna namn på tehuvan.
Berättande bilder
I början av 1900-talet infördes ett kurssystem på läkarutbildningen. Tillsammans med studiekamraterna i samma årskurs avancerade man i studierna och umgicks på fritiden. Praktikperioden på förlossningsavdelningen bidrog till de blivande läkarnas känsla av gemenskap. Senare har man med värme kunnat se tillbaka på sammanboendet, jourpassen, arbetet och ungdomens upptåg.
Tehuvan har på sin tid använts flitigt, vilket kaffe- och bläckfläckarna vittnar om. I Helsingfors universitetsmuseums samlingar finns några gamla fotografier där man kan se tehuvan som en del av kaffedukningen.
På 1970-talet donerade kvinnoklinikens överskötare tehuvan till Medicinhistoriska museet, föregångaren till Universitetsmuseet. Tehuvan har varit ett populärt museiföremål. Till exempel på Läkardagarna 2014 fanns tehuvan med och berättade om läkarnas kollegialitet under studietiden. Tehuvan presenteras för närvarande även i vår huvudutställning.
Tidigare och kommande berömda föremål
Förutom tehuvan finns det ett liknande föremål som bevarats i Universitetsmuseets samlingar. En väggbonad broderad på ett naturvitt linnetyg är också sytt av läkarkandidater som haft jour på förlossningsavdelningen vid Helsingfors allmänna sjukhus. På väggbonaden från 1926 har man broderat två bilder. Den ena bilden föreställer ett inramat foster och en moderkaka, den andra tvillingar i livmodern.
Det finns namn och roliga detaljer broderade även på väggbonaden. Runt det inramade fostret och moderkakan finns bland annat ett stetoskop-hörlur, en förlossningstång och en identitetsbricka för nyfödda. Kända personer som lämnat spår i gynekologin har också fått sina namn inbroderade. Namnet Semmelweiss hänvisar till Ignaz Semmelweis (1818 ̶ 1865) som gjorde ett banbrytande arbete genom att införa desinfektion av händerna. Innan bakterierna upptäcktes förstod man inte principerna för smittspridning och vikten av god hygien. Läkarkandidaterna kunde gå direkt från obduktionssalen till att hjälpa födande mödrar, utan att tvätta händerna mellan. På hedersplats i mitten finns Marie-Louise Lachapelles (1769 ̶ 1821) namn, en berömd franska barnmorska. Hon arbetade som överbarnmorska på Hôtel-Dieu i Paris, det äldsta sjukhuset i Frankrike, och från 1797 på det nya Hospice de la Maternité där hon även ledde den praktiska undervisningen.
Ett annat namn som broderats på väggbonaden är Granit. Namnet tillhör Ragnar Granit som senare fick Nobelpriset. Han studerade medicin vid Helsingfors universitet på 1920-talet och avlade medicine och kirurgie doktorsexamen .
Har du några minnen från läkarutbildningens praktik på förlossningsavdelningen? Lämna gärna en kommentar nedan eller via e-post till adressen yo-museo@helsinki.fi.
Katariina Pehkonen, museiamanuens
Översättning: Språktjänster vid Helsingfors universitet.
Källor:
https://www.duodecimlehti.fi/lehti/1996/1/duo60005
http://www.whonamedit.com/doctor.cfm/1816.html
Professor Juha Tapanainen, ansvarig för kursen Kvinnosjukdomar och förlossningar, Helsingfors universitet