Skrivet på pergament

I samlingarna på vårt museum finns ett särskilt sällsamt föremål. Det är en handling som skrivits med vacker och snirklig handstil. Längst ned på handlingen finns underskrifter och ett stort vaxsigill som fästs vid pergamentet med tråd. På den första raden kan man urskilja orden Christina, Gud och Sverige. Det är fråga om den urkund som meddelar att Kungliga Akademien i Åbo har grundats. Handlingen är daterad den 26 mars 1640. Detta datum betraktas som nuvarande Helsingfors universitets årsdag och datum för universitetets grundläggande.

År 1827, strax efter Åbo brand, bestämde den ryske kejsaren Nikolaj I att akademien flyttar till Helsingfors, som utsetts till det autonoma storfurstendömets huvudstad 15 år tidigare. Även fundationsbrevet, som förvarades hopvikt i ett silverschatull, och andra föremål som undkommit förstörelse i branden, flyttades till Helsingfors.

Ett inramat brev som skrivits med snirklig handstil. Nertill på handlingen finns ett runt sigill av vax. Brevet omges av en ljus skyddspapp och en ljus, smal och slät träram.
Helsingfors universitets fundationsbrev i skyddspapp och ramar från år 2015. Bild: Timo Huvilinna, Vetenskapsmuseet Lågan.

Fortsätt läsa ”Skrivet på pergament”

Tjänstemannastol från antikens Rom gav inspirationen

En studerande som skyndar sig till föreläsningen i Helsingfors universitets huvudbyggnad och stiger in från Fabiansgatan, får skåda pelarna, som dominerar nedre hallen, och en rad imponerande U-formade stolar. Förebilden för de nyklassiska stolarna, som tillverkats i svart sadelläder och smidesjärn, är en tjänstemannastol som utvecklades i antikens Rom. Huvudbyggnadens utbyggnadsdel, den så kallade nya delen med ingång på Fabiansgatan 33, blev färdig år 1937. Byggnaden ritades av arkitekt J. S. Sirén och inreddes med möbler av tidens ledande designers.

Fotografi på en stol som har formen av bokstaven U. Sitsdelen är tillverkad i svart läder och konstruktionen i smidesjärn.
Den nyklassiska stolens ornamentala motiv kommer från det forna Egypten: de dekorativa knopparna i form av lotusblommor, den runda rosetten och benen med lejontassar. Vetenskapsmuseet Lågan / Mikael Lindén.

Fortsätt läsa ”Tjänstemannastol från antikens Rom gav inspirationen”

Prästen som försvarade det finska språket var före sin tid

Månadens föremål är ett porträtt på professor Anders Wilhelm Ingman. Porträttet målades av den tyskfödde porträttmålaren Bernhard Reinhold. A. W. Ingman (1819–1877) var professor i exegetik, dvs. vetenskapen om bibeltolkning, vid Kejserliga Alexanders universitetet åren 1864–1877. Ingman var präst och teolog, men också en passionerad förkämpe för det finska språket. Han var en av sin tids bästa experter i finska språket vid universitetet och den första professorn i teologi som föreläste på finska under denna period, då det officiella undervisningsspråket var svenska.

Ett ovalt bystporträtt i guldfärgade ramar på en man som är en aning vänd åt höger. Mannen är skallig på hjässan och det bruna håret faller över örat. Han är klädd i vit skjorta, svart kavaj och svart rosett.
Den tyske konstnären Bernhard Reinhold målade ett porträtt på A.W. Ingman år 1878. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

Fortsätt läsa ”Prästen som försvarade det finska språket var före sin tid”

Stiftade lagar, skrev med penna

Kulspetspennan trängde undan reservoarbläckpennan som det vanligaste skrivredskapet till vardags på 1960-talet. Även de övriga tillbehören som anknyter till användningen av bläckpennor, till exempel bläckflaskor, bläckpatroner och läskpressar har så gott som helt försvunnit från arbetsborden och kontoren. I dag är reservoarpennor samlarobjekt för bläckpennsentusiaster. Dagens föremål, en läskpress av trä, användes för att torka det överflödiga bläcket från pappret när man skrivit färdigt. Den är ett minne från tiden då bläckpennor fortfarande användes till vardags. Läskpressen härstammar från Republikens president, professor Kaarlo Juho Ståhlbergs arbetsrum.

En läskpress av trä. Föremålet har ett plant lock och en rund knopp som handtag. Under locket finns en böjd botten där man fäst läskpapper
K. J. Ståhlbergs läskpress. Bild: Helsingfors universitetsmuseum.

Fortsätt läsa ”Stiftade lagar, skrev med penna”

Antinous – manlig skönhet i skulpturform

En stilig ung man med lockigt hår står i korridoren på fjärde våningen i Helsingfors universitets huvudbyggnad. Tyngden vilar på ena benet, han är naken. Blicken är nedslagen, ansiktsuttrycket är allvarligt och lite sorgmodigt. Är han Antinous?

Antinous-skulpturens överkropp i närbild, i bakgrunden syns en pilaster och en utsirad vägg i universitetets huvudbyggnad.
Skulpturen Antinous står i vestibulen, dvs. i korridoren vid trapphallen i Helsingfors universitets huvudbyggnad. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Anna Luhtala.

Fortsätt läsa ”Antinous – manlig skönhet i skulpturform”