Hugo Backmansson: 12 ögonläkare

Som månadens föremål i februari presenterar vi målningen ”12 ögonläkare” av konstnären Hugo Backmansson från Helsingfors universitets porträttsamling Galleria Academica. Verket hänger på Kliniken för ögonsjukdomar. Ögonkliniken på Mejlans sjukhusområde hade från början sin verksamhet i anslutning till universitetet, men övergick år 1958 Helsingfors universitets centralsjukhus och år 2000 till HUS. Klinikens historiska samlingar inventerades i fjol av universitetsmuseet och HUS museikommitté, och föremålen fördelades i samarbete mellan dessa två.

Denna oljemålning från 1923, också känd under namnet Ögonläkarnas möte, föreställer en grupp med tolv ögonläkare som har samlats vid ett grönt bord. En del av dem verkar föra en livlig diskussion, en del är insjunkna i sina tankar. Backmansson har gett varje individ sin egen karaktär, men även gruppdynamiken har en stor betydelse för verket.

En målning med elva män och en kvinna avbildade inomhus, klädda i mörka kläder. I förgrunden står ett grönt bord, i bakgrunden syns fönster och en gulskiftande vägg. Målningen omges av en dekorativ bronsfärgad ram.
Hugo Backmansson: 12 ögonläkare, 1923, olja på duk, 71 × 100 cm, Helsingfors universitet. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

Ögonläkarföreningen kommer till

Detta grupporträtt som beställdes av konstnären Backmansson föreställer Ögonläkarföreningens möte, där både grundande medlemmar och andra aktiva medlemmar i föreningen finns närvarande. Personerna i målningen är från vänster Arvi Wartiovaara, Finlands första kvinnliga ögonläkare Hanna Galetski-Olin, ögonläkare vid diakonissanstalten i Viborg och upptäckaren av orsaken till grön starr Johan G. Lindberg, Arthur Grunér, Emil Enroth, Karl Reinhold Wahlfors, Väinö Grönholm, lutade mot den gula väggen Ernst Viktor Knape och Osmo Neovius samt framför fönstret Emil Behse, Viljo Verner Alkio och Sven Brotherus. På den bakre väggen hänger ett inramat foto av Albert Nordman, den första ordföranden för Finlands Ögonläkarförening.

Ögonläkarföreningen grundades den 22 januari 1911 som första specialistläkarförening i Finland. Det konstituerande mötet hölls i Vetenskapliga samfundens hus på Kaserngatan, som senare kom att inrymma bl.a. universitetets gymnastikinstitut. Numera har Arkitekturmuseet sin verksamhet i byggnaden.

Det konstituerande mötet för ögonläkarföreningen bevistades av tio personer, varav Arvi Wartiovaara, Väinö Grönholm, Ernst Viktor Knape och Osmo Neovius även finns med i målningen. Dessutom var Werner Eliel Grénman, Emil Wilhelm Jusélius, Elis Gustaf Ferdinand Kuhlefelt, Gustaf Albert Nordman, Johannes Silfvast och Paul Styrbjörn Wirzenius närvarande. Som grundande medlemmar räknas även Arthur Grunér som kom med förslaget och extraordinarie professor i oftalmologi Karl Reinhold Wahlfors som biföll det.

Backmanssons målning har hängt på Ögonkliniken i närmare 100 år. Ögonkliniken grundades en gång i tiden i ett gammalt tvätteri på kirurgiska klinikens bakgård. Professor i kirurgi Jakob August Estlander öppnade avdelningen för oftalmologi (ögonsjukdomar) 1861 som ett inofficiellt specialområde för kirurgiska kliniken. Tack vare professor i fysiologisk kemi och farmakologi Frans Josef von Becker grundade universitetet tjänsten för en professor i oftalmologi 1871 som första i Norden. I början sköttes tjänsten av von Becker själv. Ögonkliniken, i dag Akutmottagningen för ögonsjukdomar, har numera sin verksamhet på Haartmansgatan men ska flytta till Eksjukhuset när det blir klart cirka 2023–2024.

Målningen skänktes till Ögonkliniken på klinikens 50-årsfest den 17 februari 1923. I samband med överlämnandet höll föreningens dåvarande ordförande Arvi Wartiovaara ett tal där han berättade om

” – – ett konstverk som avbildar föreningens möte, som ett tecken på kärlek och högaktning för den institution i vars skydd de varit verksamma under sina första år av specialiseringsstudier och där vissa även gjort sitt huvudsakliga livsverk.” Verket togs emot av klinikchefen Väinö Grönholm. I målningen sitter Wartiovaara och Grönholm mitt emot varandra.

Hugo Backmansson – officer, konstnär, porträttmålare

Hugo Backmansson (1860–1953) var både konstnär och soldat till yrket. Han är också den enda konstnären född i Finland som hade utbildning som bataljmålare. Tack vare sin militära karriär reste Backmansson runt en hel del och var verksam som militärmålare. Han hade fått sin utbildning som konstnär först vid Konstföreningen i Åbos ritskola och Ryska konstakademien i S:t Petersburg, och dessutom hade han studerat i Paris och München. Hans militära karriär började vid Finska kadettkåren i Fredrikshamn och militärakademin i S:t Petersburg.

Backmansson föddes som femte barnet till kronofogden Karl Backmansson och Sofia Backmansson (född Danielsson). Familjen bodde först i Pemar men flyttade till Åbo, där Hugo i skolåldern studerade ritning vid sidan av skolan med Ekman som lärare. Senare började Backmansson i kadettskola, där han inte trivdes, men fadern övertalade sonen att inleda en militär karriär. Backmansson gjorde bra ifrån sig under sin karriär men drömde om att bli konstnär på heltid. I ett brev till sin syster 1899 skrev han:

”Just nu förtjänar jag mitt levebröd med porträttbeställningar som jag har mer än nog av. Om de dessutom blir fina? Ja, det ska du inte fråga mig om, men hur det än är så får jag pengar för dem. Jag skulle rentav få mycket pengar om jag tordes begära det, men vi finländare är ju så anspråkslösa.”

Ett svartvitt fotografi av en yngre Backmansson med en hög pälsmössa på huvudet och en ljus ytterrock över axlarna.
Hugo Backmansson i S:t Petersburg 1904. Fotograf. Bulla, C. O. Foto: Museiverket. CC BY 4.0.

Under sina resor som överstelöjtnant målade Backmansson tavlor med krigsmotiv. Han hade tidigare målat historiska krigsmotiv, men 1904 fick han sin första erfarenhet vid fronten, som bataljmålare i Manchuriet. I Åbo i årsskiftet 1905–1906 visade Backmansson upp sina verk från Rysk–japanska kriget. Över hundra verk fanns utställda, och en del av dessa köptes in till Åbo konstmuseums samlingar.

Även verk som Backmansson målade i Nordafrika är välkända, merparten av dessa är personskisser av lokala människor. Backmansson besökte Nordafrika för första gången redan 1898 och kom senare att företa fler resor dit. De ofta färgglada skisserna från dessa resor sålde tämligen bra även i hemlandet.

När Backmansson senare etablerat sig i Helsingfors var han länge verksam som porträttmålare. Utöver grupporträttet av ögonläkarna finns det tre andra porträtt av honom i Helsingfors universitets samlingar: av professorn i romersk litteratur och dekanus för historisk-filologiska sektionen Edwin Linkomies, som sedermera blev universitetets rektor och senare kansler samt Finlands statsminister (ett porträtt från 1930-talet), professorn i zoologi Kaarlo Levander (1936) och professorn i nordisk filologi Torsten Karstén (1938).

Utöver individuella porträtt var Backmansson känd för sina grupporträtt, och därför blev han även vald till att utföra det gemensamma porträttet av de banbrytande ögonläkarna. Året efter att 12 ögonläkare blev klar, 1924, visades verket i Backmanssons privatutställning i Strindbergs konstsalong.

Enligt Tutta Palin som skrivit om Backmanssons grupporträtt var han en social människa, vilket var en anledning till att han gärna målade porträtt. Karakteristiskt för hans grupporträtt är verk där relativt många personer finns avbildade och verk med människornas interaktion i fokus.

Det finns många kända grupporträtt av Backmansson, men det finns också ett som försvunnit. Direktören för hotell Kämp G.W. Wenman beställde 1936 ett grupporträtt med namnet En kväll på Konstnärsklubben. Det fullständiga namnet på denna klubb som även Backmansson själv var medlem i lydde Konstnärsklubben till Albert Edelfelts minne. Klubben hade grundats på konstnären Ville Vallgrens initiativ på hotell Kämps kafé 1925. Backmansson målade verket i Lallukka konstnärshem och målningen avtäcktes året efter. Var verket finns i dag är inte känt. Lallukka konstnärshem blev däremot välbekant för Backmansson som flyttade dit med sin familj 1933 och bodde där i tjugo år, fram till sin död.

Från skiss till ett färdigt konstverk

Av målningen 12 ögonläkare existerar även en skiss som ingår i Hiekkas konstmuseums samlingar.

Det lite skissaktigt målade verket föreställer elva män och en kvinna som är avbildade inomhus, precis som i den slutgiltiga målningen. Männen är klädda i mörka kläder och kvinnan har en ljus klädsel. I förgrunden står ett grönt bord, i bakgrunden syns fönster och en gulskiftande vägg.
Hugo Backmansson: Ögonläkarnas möte (12 ögonläkare), skiss, 1923, olja på duk, 33,5 × 49 cm, Hiekkas konstmuseum. Foto: Hiekkas konstmuseum.

Den slutgiltiga kompositionen har redan vuxit fram. Den största skillnaden jämfört med det färdiga konstverket avseende personerna är att den enda kvinnan i sällskapet, Hanna Galetski-Olin, har i skissversionen avbildats i en ljus klädsel, vilket får henne att sticka ut. I den färdiga målningen är hon mörkklädd som de andra. Där avviker hon inte från resten av sällskapet. Också fotot på ordföranden på bakväggen saknas, och föremålen på bordet ligger på lite annat sätt.

Skissen har utformats lite mer ungefärligt än det slutgiltiga konstverket, men även i den färdiga målningen har Backmansson använt tämligen tjocka penseldrag.

En avgränsad detalj från målningens högerkant: ansiktet på två äldre män sett nästan rakt från sidan. Man kan se penseldragen och målningens bottenduk.
En detalj på målningen. De tämligen tjocka penseldragen och färgerna som använts för betoning syns tydligt. En aning senapsgult på Wahlfors panna och de gröna och blå betoningarna på hans och bordsgrannen Grönholms kostymer skapar kontraster i målningen. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Anna Luhtala.

Slutord

Hugo Backmansson hör inte till sin tids allra mest kända konstnärer i Finland, kanske för att han inte riktigt verkade höra till de andra konstnärerna på grund av sin militära karriär. Dessutom finns en stor del av hans produktion i privata samlingar. Amos Andersons konstmuseum anordnade 2010–2011 en omfattande konstutställning med Backmanssons produktion, vilket säkert gjorde konstnären mer välkänd.

Målningen 12 ögonläkare är ett typiskt porträtt av Backmansson, där han avbildat både dynamiken mellan personer och människorna som individer. Detta verk som ingår i Helsingfors universitets konstsamling förvaltad av universitetsmuseet visas även i fortsättningen i Ögonklinikens lokaler och flyttar under de kommande åren till nya lokaler tillsammans med kliniken, där det berättar om ögonläkarnas historia.

 

Anna Luhtala, museiamanuens 

Översättning: Språktjänster vid Helsingfors universitet

Källor och litteratur:

Arkitekturmuseet. Senatfastigheter. https://www.senaatti.fi/arvokiinteisto/arkkitehtuurimuseo (hämtad 26.1.2021).

Backmansson, Tom; Lundström, Marie-Sofie; Palin, Tutta & Rönkkö, Maiju: Hugo Backmansson – Taiteilija, upseeri ja seikkailija. 2010. Helsingfors: Kustannusosakeyhtiö Otava.

Forsius, Arno: Silmätautien erikoisalan vaiheita Suomessa 1800-luvulla. 2004. http://www.saunalahti.fi/arnoldus/sil_suo2.html (hämtad 22.1.2021).

Kivelä, Tero: Sadan vuoden syke. Finlands Ögonläkarförening rf. http://www.silmalaakariyhdistys.fi/fin/yhdistys/historiaa (hämtad 22.1.2021)

Ihatsu, Sanna: Meilahden sairaala-alue – rakennushistoriaselvitys. 2012. Virta-Palaste-Leinonen Arkkitehdit Oy.

Nummelin, Rolf: Backmansson, Hugo. Webbpublikationen Nationalbiografi. Studia Biographica 4. Helsingfors: Finska litteratursällskapet, 1997–. Publikationens permanenta id URN:NBN:fi-fe20051410; artikelns permanenta id http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-003296 (ISSN 1799-4349, nätpublikation) (hämtad 22.12.2020).

Paasonen, Susanna: Kesä Silmäklinikalla. 16.10.2020 Bloggen Helsingin yliopistomuseo muuttaa. https://blogs.helsinki.fi/yliopistomuseo-muuttaa/2020/10/16/kesa-silmatautien-klinikalla (hämtad 25.1.2021).

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.