En stilig ung man med lockigt hår står i korridoren på fjärde våningen i Helsingfors universitets huvudbyggnad. Tyngden vilar på ena benet, han är naken. Blicken är nedslagen, ansiktsuttrycket är allvarligt och lite sorgmodigt. Är han Antinous?
Som månadens föremål i februari presenterar vi målningen ”12 ögonläkare” av konstnären Hugo Backmansson från Helsingfors universitets porträttsamling Galleria Academica. Verket hänger på Kliniken för ögonsjukdomar. Ögonkliniken på Mejlans sjukhusområde hade från början sin verksamhet i anslutning till universitetet, men övergick år 1958 Helsingfors universitets centralsjukhus och år 2000 till HUS. Klinikens historiska samlingar inventerades i fjol av universitetsmuseet och HUS museikommitté, och föremålen fördelades i samarbete mellan dessa två.
Denna oljemålning från 1923, också känd under namnet Ögonläkarnas möte, föreställer en grupp med tolv ögonläkare som har samlats vid ett grönt bord. En del av dem verkar föra en livlig diskussion, en del är insjunkna i sina tankar. Backmansson har gett varje individ sin egen karaktär, men även gruppdynamiken har en stor betydelse för verket.
Återupplivningsdockan Anne vilar i museets föremålsmagasin skyddad mot damm i museala svepningar. Anne föreställer en vacker ung kvinna med gyllenblont hår och en blåvit träningsdräkt. Ögonen är slutna och läpparna en aning isär. Dockan, transportlådan och övrig utrustning för övning av återupplivning donerades till Universitetsmuseet av Pitkäniemi sjukhus museikommitté 2012. Pitkäniemi är Finlands fjärde äldsta psykiatriska sjukhus och fortfarande i drift.
Dockan Resusci Anne med det rätt realistiska utseendet används vid övning av hjärt-lungräddning. Dockan har utvecklats av norrmännen Åsmund Lærdal och Björn Lind och österrikaren Peter Safar. Dockan introducerades 1961 vid kongressen First International Symposium on Resuscitation i Stavanger i Norge. Sina ansiktsdrag hade dockan fått av en gipsavgjutning som var välkänd i Europa, l’Inconnue de la Seine, ”den okända från Seine”.
Det är maj. Trädens vårgröna grenar ramar in scenen i parken. Stämningen är spänd, de vuxna och barnen koncentrerade. En mörkklädd man, Fredrik Cygnaeus, ska precis kliva ner från talarpodiet, och lyssnarna följer honom med sina blickar. Pastellkritornas klara färger får luften att flimra.
Fortsätt läsa ”Florafesten, en skiss för Eero Järnefelts väggmålning”
På den tiden då det var ovanligt med resor långt bort kunde folk få se fjärran länder genom konsten och sedermera även genom fotografier. Ett sätt att skaffa sig kännedom om kultur och arkitektur var att undersöka miniatyrmodeller. Modellerna erbjöd också en möjlighet att se tillbaka på det förflutna, framför allt när de föreställde historiska platser som inte bevarats för kommande generationer. Som månadens föremål i oktober presenterar vi en miniatyrmodell som ingår i Sederholms samling och som jag katalogiserade i våras. Den föreställer Vindarnas torn från antiken.
Fortsätt läsa ”Vindarnas torn från Sederholms samling av miniatyrmodeller”
