Onni var en kvinna!

Helsingfors universitets Ritsal har en samling fina teckningar, vars upphovsmän ibland är okända. Många teckningar är otydligt signerade eller saknar signatur. Ibland kan anteckningarna på pappret leda in på fel spår.

Jag gjorde ett register över teckningarna i vår databas och använde internet för att ta reda på vilka upphovsmännen kunde vara. På tur stod en skickligt utförd teckning, Porträtt av ung kvinna, där en kvinna i rutig blus med håret uppsatt i knut är avbildad i profil, lite snett nerifrån. I nedre hörnet av pappret står det ”Onni Bäckström”. I övre hörnet står det ”F.A. April 93”. Utifrån dessa anteckningar tog jag för givet att konstnären var en manlig student vid namn Onni Bäckström. Arbetet var godkänt av läraren vid Ritsalen, Fredrik Ahlstedt, vars signatur finns i övre hörnet.

 

En ritning av en ung kvinna i profil. Hon har en rutig blus och håret i knut. Halvfigurporträtt.
Onni Bäckströms teckning Porträtt av ung kvinna, 1893. Helsingfors universitets konstsamlingar. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Pia Vuorikoski.

Vem var Onni Bäckström?

Jag sökte på nätet. Då fick jag reda på att Onni Bäckström de facto var en kvinna som hade studerat vid Finska konstföreningens (FKF) ritskola vid Ateneum. Jag fick reda på Onnis identitet då jag i Nationalgalleriets bildsamlingar hittade ett gruppfoto av kvinnliga studerande vid Ateneum år 1894.

Hade jag alltså hittat en okänd kvinnlig konstnär? Onni är inte en man trots allt! Hon var Fredrik Ahlstedts elev och hade alldeles tydligt talang – en helt bortglömd konstnär. På nätet hittade jag mer information om Onnis bakgrund. Hon föddes år 1872 i Norrmark och döptes till Onni Amanda. Hennes mor hette Ida Amanda, f. Gestrin och var syster till Elin Danielsons mor, Rosa Danielson, f. Gestrin. Onnis syster Irene var gift med Knut Tallqvist, professor i semitiska språk vid universitetet, och hennes bror Harald var jurist vid Åbo hovrätt. Onnis far Selim Bäckström förvaltade fabriken på Norrmarks bruk.

I Brages pressarkiv finns en omfattande biografisk arkiv så jag gick dit i hopp om att hitta Onnis nekrolog eller åtminstone hennes dödsannons. Jag hittade båda två. Det framgick att Onni Bäckström dog i sviterna av en olycka år 1935. Hon hade i trettio års tid varit anställd vid Föreningsbanken, sedermera Nordiska föreningsbanken, i Björneborg, och som pensionär flyttat till Helsingfors åtta år före sin död. I nekrologen beskrivs Onni som en vital och glad människa. Jag blev besviken. Då hade jag kanske ändå inte hittat en bortglömd kvinnlig konstnär.

Varför fortsatte Onni inte på konstnärsbanan?

Jag tog kontakt med Nationalgalleriets forskarservice för att fråga om det fanns några anteckningar i FKF:s matrikel om Onni eller om hennes utställningar fanns nämnda i urklippsarkivet. Hon fanns i matrikeln: konstnärsstuderande 1891–1893, men det fanns inga tidningsurklipp. Onnis elva år äldre konstnärskusin Elin Danielson var lärare vid FKF:s ritskola under åren 1890–1894, det vill säga samtidigt som Onni studerade där. Kan det ha varit Elin som uppmuntrade sin kusin att studera måleri? Vid årsskiftet 1894–1895 flyttade Elin till Italien – påverkade detta Onnis studier? Onni hade ansökt om resestipendium från Hovingska fonden och Industristyrelsen år 1894. Uppenbarligen beviljades hon inte någotdera stipendium. Varför blev Onnis konststudier på hälft? I maj 1893 beviljades Onni tillsammans med några andra studerande studiestöd av FKF. Hon fick 100 mark (ungefär 450 euro), vilket var den högsta summa som beviljades.

En svart-vit gruppfoto av 10 kvinnor med långa klänningarna. En del står, en del sitter. I backgrunden finns två vita tyg, en hög dörr och i höger en kamin.
Gruppbild av studerande vid Finska konstföreningens ritskola våren 1894. Onni sitter i mitten med en skalle i famnen. Hennes kusin Elin Danielson sitter framför henne. [g-1] Bild: Arkivsamlingarna, Nationalgalleriet.
Onni hade fått avgångsbetyg från Helsingfors ritskolas modellklass i maj 1892 och hon fick rätt att arbeta i målningsateljén. Hon fick uppmuntrande priser av konstföreningen, såsom bokpriset Die kunst für Alle och under sitt andra år ritstiftet i silver. Konstnären Fredrik Ahlstedt var lärare för modellklassen. Enligt Nationalbiografin var Ahlstedt lärare för modellklassen i FKF:s ritskola ända till år 1893. Ahlstedt var också tf lärare i teckningskonst vid universitetets Ritsal under vårterminen 1893 och utnämndes till ordinarie lärare i början av höstterminen samma år.

Mitt följande steg var att använda Finna för att undersöka konstverk med anknytning till Ahlstedt. Ahlstedt var också Pekka Halonens lärare. Också på Halonens teckningar från studietiden har han skrivit sina initialer, månaden och året i övre hörnet. I bildtexten nämns att Ahlstedt godkände sina elevers arbeten genom att sätta sina initialer i övre hörnet. Det betyder att han också godkände Onnis skickligt tecknade porträtt av den unga kvinnan i april 1893.

Onni Bäckström var alltså Ahlstedts elev, men möjligtvis besökte hon också universitetets Ritsal, vilket inte var ovanligt. Varför ingår Porträtt av ung kvinna i Ritsalens konstsamlingar och inte i Ateneums? Kan Ahlstedt ha köpt det skickligt utförda arbetet av sin elev för att använda det som undervisningsmaterial för eleverna i Ritsalen, där han undervisade redan våren 1893? Onni kunde ju också ha behållit verket som minne av sin studietid.

Onni i Björneborg

Jag sökte i Nationalbibliotekets fenomenala digitala tidningsarkiv. Och nu började gåtan med Onni klarna. Björneborgs Tidning kan berätta att den i Björneborg bosatta Onni Bäckström utexaminerades från Björneborgs Handelsinstitut i maj 1896. Onni hade tydligen återvänt till sina hemtrakter i mitten av 1890-talet för att skaffa sig ett yrke med en säkrare inkomst. Enligt information jag hittade i tidningarna jobbade Onni i 30 år som kassörska vid Nordiska Föreningsbanken och lämnade sin tjänst 31.1.1927. Hon var också revisor i Björneborgs djurskyddsförening och Björneborgs kvinnliga gymnaster samt aktivt med i direktionen för Skridskobanan.

En svart-vit gatubild av Björneborg. I vänster finns en bankbyggnad med två våningar.
Björneborgs Föreningsbanks hus där Onni arbetade som kassörska. Bild: Satakunda museum.

Familjen Bäckström drabbades av en tragedi medan Onni studerade i Helsingfors. Hennes far Selim hade länge varit sjuklig och inte kunnat sköta sina penningaffärer. När Selim Bäckström tillfrisknade gick han inte längre med på att försörja sin familj. Familjen ville sätta honom under förmynderskap i juni 1893 och till sist stämde de honom till tinget. När han fick stämningen hängde Selim sig på vinden hemma i Finby i Norrmark i juni 1893.

Det går bara att gissa sig till varför Onni bytte bana och återvände till sin hembygd. Det är sannolikt att Onni helt enkelt inte hade råd att fortsätta studera konst i huvudstaden när familjen blev fattigare och att hon inte kom vidare på sin konstnärsstig på grund av uteblivna resestipendier.

Pia Vuorikoski, utställningschef

Översättning: Språktjänster vid Helsingfors universitet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *