Kulspetspennan trängde undan reservoarbläckpennan som det vanligaste skrivredskapet till vardags på 1960-talet. Även de övriga tillbehören som anknyter till användningen av bläckpennor, till exempel bläckflaskor, bläckpatroner och läskpressar har så gott som helt försvunnit från arbetsborden och kontoren. I dag är reservoarpennor samlarobjekt för bläckpennsentusiaster. Dagens föremål, en läskpress av trä, användes för att torka det överflödiga bläcket från pappret när man skrivit färdigt. Den är ett minne från tiden då bläckpennor fortfarande användes till vardags. Läskpressen härstammar från Republikens president, professor Kaarlo Juho Ståhlbergs arbetsrum.
Från jurist till Finlands första president
Carl Johan, sedermera Kaarlo Juho Ståhlberg föddes 28.1.1865 i Suomussalmi. Det framgick redan i ett tidigt skede att han var begåvad och flitig, och han var primus i sin klass under hela sin skoltid. Han uppnådde också goda resultat vid universitetet. Ståhlberg disputerade för doktorsgraden i de båda rätterna (den världsliga, dvs. den romerska rätten, och den kyrkliga, dvs. den kanoniska rätten) år 1893. Ståhlbergs mest betydande verk, ”Finlands förvaltningsrätt I och II”, användes länge som lärobok i juridiska fakulteten.
Ståhlberg kom att ha många framstående uppdrag under sin långa karriär. Han verkade bland annat vid universitetet som professor i förvaltningsrätt och i politiken som lantdagsman, senator, riksdagsman och riksdagens talesman. När Ståhlberg valdes till Finlands första president år 1919, innehade han posten som högsta förvaltningsdomstolens president. Ståhlbergs arbete har haft stort inflytande i Finland ända till vår tid. Finlands grundlag, som utarbetades med hans ledning, var i kraft ända till år 2000. Under de stormiga åren under det ryska väldets sista och det självständiga Finlands första årtionden behöll Ståhlberg sin tro på republiken, demokratin och rättsprincipen i samhällsbygget. Landet ska med lag styras, inte med känslor, löd hans princip.
Från bruksföremål till museiföremål
Bläcket från en bläckpenna torkade långsammare än bläcket från en modern kulspetspenna. En text eller underskrift som skrivits på papper med bläckpenna kunde behändigt torkas med en läskpress, så att texten inte sölade ned fingrarna eller pappret. Spåren på Ståhlbergs läskpress vittnar om flitig användning. Läskpressens runda knopphandtag är väldigt sliten. På locket finns nötta ställen och skråmor. Det ljusa läskpapperet som är fäst vid bottnen har färgats nästan svart av bläck.
Månadens föremål härstammar från Ståhlbergs arbetsrum i hans villa Kotirinne på Brändö. K.J. Ståhlberg bodde där med sin hustru Ester Ståhlberg från år 1929. Från ett fönster i andra våningen hade Ståhlbergs utsikt mellan träden mot havet. Väggarna täcktes av bokhyllor som var fullproppade med författningssamlingar och böcker om juridik. Ståhlberg fortsatte sitt vetenskapliga och politiska arbete också efter sin tid som president. Han verkade bland annat i tjugo år som äldre medlem av lagberedningskommissionen. Möten ordnades ofta i Ståhlbergs arbetsrum på Brändö.
Arbetsrummet och alla dess tillbehör som varit i flitig användning föll ur bruk efter att Ståhlberg avled 22.9.1952. Staten löste in arbetsrummets inredning och bibliotek från Ståhlbergs arvingar och överlämnade helheten till Helsingfors universitet. Det musealiserade arbetsrummet öppnades för allmänheten i universitetets huvudbyggnad år 1957. År 1980 flyttades museirummet till Högsta förvaltningsdomstolen, där den varit öppen för publiken när HFD har öppet hus.
Detta föremål kommer att ställas fram på vårt museums nya kärnutställning, som öppnas hösten 2023 i Helsingfors universitets huvudbyggnad.
Katariina Pehkonen, museiamanuens
Källor:
Heinämies, Kati: Presidentti K.J. Ståhlbergin työhuone. Publikation från Högsta förvaltningsdomstolen 5/1988.
Rossi, Venla: Ståhlbergin perhehuolet. https://www.hs.fi/kuukausiliite/art-2000009268668.html. Hämtad 25.1.2023.
Tyynilä, Markku: Ståhlberg, Kaarlo Juho. Nätpublikationen Finlands nationalbiografi Studia Biographica 4. Helsingfors: Finska litteratursällskapet, 1997. Artikelns permanenta identifikator för hänvisning http://urn.fi/urn:nbn:fi:sks-kbg-000626. Hämtad 23.1.2023.
Uppgifterna om Kaarlo Juho Ståhlberg på Högsta förvaltningsdomstolens webbplats (på finska): https://www.kho.fi/fi/index/korkeinhallinto-oikeus/presidentit/kaarlojuhostahlberg.html#. Hämtad 25.1.2023