Hormonspiralen – för trygga preventivmetoder

I den nya utställningen Eld och lågor för vetenskap, som öppnade den 10 oktober 2023, finns en monter tillägnad ett alldeles grundläggande område av de mänskliga rättigheterna: sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Med anledning av detta har vi utsett en hormonspiral som utvecklats vid Helsingfors universitet till månadens föremål.

En liten fyrkantig monter med hallonröd insida och ett glas framtill. I montern finns olika preventivmedel och föremål från moderskapsförpackningen på tre hyllor.
En monter tillägnad sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Spiralen är upphängd och belyst uppe till höger. Bild: Helena Hämäläinen/Vetenskapsmuseet Lågan.

De moderna preventivmetoderna introduceras

De moderna preventivmetodernas tid anses ha börjat 1882, då den första preventivmedelskliniken öppnade i Amsterdam. Kliniken öppnades av Aletta Jacobs (1854–1929), som utöver denna roll som föregångare också var den första kvinnan i Nederländerna som tog en universitetsexamen, arbetade som läkare och disputerade för medicine doktorsgraden.
Olika metoder för att förhindra graviditet hade använts under historiens gång. På Jacobs klinik började ett perspektivskifte som gick ut på att det inte endast var de enskilda individerna som skulle tänka på preventionen. De olika medicinska och industriella sektorerna skulle tillgodose kvinnornas behov av preventivmedel.
Utvecklingen av och tillgången till preventivmedel har varit bunden vid uppfinningar som gjorts inom olika vetenskapsområden. På 1840-talet uppfanns metoden för vulkanisering av gummi, som förbättrar gummits hållbarhet. Fram till dess hade pessarer och kondomer tillverkats av varierande material, men nu började de gradvis hålla en jämnare kvalitet och bli tillgängliga för allt fler människor. Pessaret som täckte livmoderhalsen var en preventivmetod som kvinnan själv hade kontroll över. Metoden var mycket populär i början av 1900-talet. Det fanns dock många problem med pessarets användning, passform och införande, vilket gjorde att det hade en låg preventiv effekt. Pessaret i montern på vår utställning är från omkring 1950-talet. Med pessaret användes spermicid, det vill säga kemiska spermiedödande medel. Spermicid kunde också användas ensam, utan pessar. Dessa medel orsakade ofta smärta på de känsliga slemhinnorna och fungerade inte alltid. På utställningen Eld och lågor för vetenskapen visas Speton-tabletter, som användes i detta syfte, och en tub Vaginal Jelly som lånats ut av museikommittén vid HNS.

Ett runt och platt gummiföremål i en rund ljusblå metallask. Bredvid asken står en ljusblå kartongförpackning med texten Ortho Diaphragm.
Pessar från omkring 1950-talet. Bild: Helena Hämäläinen/Vetenskapsmuseet Lågan.

Det revolutionerande pillret

P-pillret var den första hormonella preventivmetoden. Den bygger på sjuksköterskan Margaret Sangers (1879–1966) idé. När hon arbetade som ambulerande sjuksköterska i New York på 1910-talet blev hon övertygad om att säkra preventivmedel var det mest effektiva botemedlet mot fattigdom bland kvinnor. Den samhälleligt aktiva Sanger grundade bland annat en preventivmedelsklinik, trots att det var olagligt att ens prata om preventivmedel. Efter sin pensionering anlitade hon med ekonomiskt stöd från feministen Katharine McCormick hormonbiologen Gregory Pincus för att göra verklighet av idén om p-pillret. De första p-pillren introducerades i USA år 1960 och i Finland år 1962.

En pappask med texten Noracyclin 22. Bredvid asken ligger en rund vit plastask som vita tabletter i en rund blisterförpackning.
Ett paket p-piller från cirka 1970–1980-talet. Bild: Helena Hämäläinen/Vetenskapsmuseet Lågan.

Spiralen utvecklas

Preventivmedel som placeras i livmodern, dvs. spiraler, hade utvecklats sedan början av 1900-talet, men de blev mer allmänt tillgängliga på marknaden efter mitten av 1960-talet. De första spiralerna var tillverkade antingen helt i plast eller i plast som belagts med koppartråd. Deras funktion bygger på reaktionen mot främmande föremål som hindrar äggcellen från att fästa vid livmodern. Spiralerna hade ursprungligen mycket fantasifulla former och namnet ”spiral” är en kvarleva från denna tid. På grund av formerna var vissa spiraler till och med omöjliga att ta bort från livmodern.

Hormonspiralen utvecklades vid Helsingfors universitet av en forskningsgrupp som leddes av Tapani Luukkainen (1929–2015). Han disputerade om könshormoner för medicine och kirurgie doktorsgraden vid Helsingfors universitet år 1958. Han fortsatte sin grundforskning i ämnet under åren 1960–1961 då han var postdoktoral forskare i USA. Där insåg han att betydande problem endast kan lösas genom att kombinera teori och praktik. Luukkainen fick examen som specialistläkare i obstetrik och gynekologi vid Helsingfors universitet år 1964, och vid sidan av sitt forskningsarbete gjorde han en lång och betydelsefull karriär vid Kvinnokliniken och Barnmorskeinstitutets sjukhus.

Han utvecklade den nuvarande T-formade spiralen, som först introducerades på marknaden i Finland i form av en kopparspiral år 1972. Den tillverkades av läkemedelsföretaget Leiras. Under sitt år i USA hade Luukkainen knutit många internationella kontakter bland annat med flera av de ledande centren inom familjeplanering. Han presenterade sin idé om en hormonspiral för den internationella kommittén för preventivmetoder redan år 1970. Kommitténs medlemmar var inte entusiastiska över idén, men Luukkainen fick ett stipendium på en miljon dollar från Ford Foundation. Helsingfors universitet erbjöd lokaler för forskningen. Luukkainen grundade en poliklinik för familjeplanering vid Barnmorskeinstitutets sjukhus, där han och hans forskningsgrupp i samarbete med universitetets steroidlaboratorium undersökte hormonella preventivmedel hos finländska kvinnor.

Ett litet plastföremål i form av bokstaven "T" med två långa trådar i spetsen.
Hormonspiralen som visas på utställningen Eld och lågor för vetenskapen har långa trådar som används för att ta ut spiralen. Bild: Aaro Sahari/Vetenskapsmuseet Lågan.

Långt utvecklingsarbete

De första prototyperna av hormonspiralen blev färdiga bara några år efter att forskargruppen påbörjat sitt arbete. Prototyperna testades med frivilliga. De första av dem var sjukskötare vid Barnmorskeinstitutet. Snart påbörjades studier med frivilliga patienter som behövde preventivmedel. Redan år 1977 hade forskargruppen en färdig produkt – en fungerande och testad hormonspiral. Undersökningar där spiralen infördes hos frivilliga fortsatte i olika länder, bland annat i Brasilien och Sverige. Spiralen började tillverkas kommersiellt under namnet Mirena år 1992. Till en början såldes den endast i Finland och Norden. Idag finns den på marknaden i mer än 120 länder. Hormonspiralen Mirena har en mycket hög preventivmedelseffekt som varar i fem till åtta år. Spiralen är dyr som engångsinköp jämfört med p-piller, och därför har den blivit vanligare främst i rika länder.

Spiralen som visas på utställningen är röd och har en grön hormoncylinder. Den är ett demonstrationsexemplar som inte innehåller någon aktiv substans.  Vi har också en äkta oanvänd Mirena-spiral i våra samlingar. Den är vit till färgen och fäst på spiralapplikatorn. Den är i sin försäljningsförpackning.

En blåvit kartongförpackning. Bredvid den finns en bruksanvisning och en vit plastapplikator i en steril plastförpackning.
Hormonspiralen Mirena i sin försäljningsförpackning. I mitten finns en applikator i en steril förpackning med spiralen i spetsen. Bild: Henna Sinisalo/Vetenskapsmuseet Lågan.

Från födelsekontroll till reproduktiva rättigheter

Med reproduktiva rättigheter avses rätten att fritt besluta om sin egen reproduktion och om ärenden som anknyter till det. De omfattar också rätten till moderna preventivmedel och vid behov fertilitetsbehandling. Reproduktiva och sexuella rättigheter har erkänts först relativt nyligen som ett område inom mänskliga rättigheter. Finlands första sexualrådgivningsstation grundades i Nya studenthuset i Helsingfors först år 1969. Syftet var att ge information och råd om sexualitet. Den grundades av Sexualpolitiska föreningen, numera Sexpo-stiftelsen. Trots sitt läge var rådgivningsstationen öppen för alla, inte bara för universitetsstuderande. Under det första året var de vanligaste orsakerna till att man sökte sig till rådgivningsmottagningen oönskad graviditet och behovet av rådgivning om preventivmedel.
Före 1960-talets omvälvningar var preventivmedel – eller avsaknaden av preventivmedel – länge ett instrument för maktutövning, och det är fallet än i dag på vissa håll. Då är det inte kvinnan själv som har makten, utan till exempel staten eller kyrkan. I allmänhet har människor nekats tillgång till preventivmedel eller trygg abort, men till exempel sterilisering har också använts som en form av maktutövning. Preventivmedlens historia är sammanflätad med den ideologi som i Finland kallas rashygien och som i de anglosaxiska länderna kallades eugenik. På den tiden hade rashygien stor spridning, och den ansågs vara en vetenskaplig världsåskådning som byggde på evolutionsteori och genetik. Ideologin var mycket utbredd i början av 1900-talet och stöddes av människor överallt i samhället, från religiösa kretsar till kvinnosaksrörelsen. I Finland omfattade metoderna inom rashygien allt från upplysning och barnavårdsrådgivning till tvångssteriliseringar. Från 1935 till 1970 hade Finland en steriliseringslag, som utnyttjandes att beröva många döva, personer med intellektuell funktionsnedsättning, mödrar till utomäktenskapliga barn och romer berövades sin reproduktiva rätt.

Helena Hämäläinen, museiamanuens

Översättning: Acolad Finland Oy

 

Källor:

Aletta Jacobs 2023. Verkkonäyttely Pioneers. Europeana.eu. https://www.europeana.eu/en/exhibitions/pioneers/aletta-jacobs Haettu 30.10.2023

Drucker, Donna J. 2020. Contraception : a concise history. The MIT Press.

Dumell, Mats. 2009. Tuhannen taalan kierukka. Dokumenttielokuva. Yle Areena.
https://areena.yle.fi/1-1547167 Haettu 30.10.2023.

Gemzell-Danielsson K, Kubba A, Caetano C, Faustmann T, Lukkari-Lax E, Heikinheimo O. 2021. Thirty years of mirena: A story of innovation and change in women’s healthcare. Acta Obstet Gynecol Scand. 2021;100:614–618. https://doi.org/10.1111/aogs.14110

Haasio, A., & Mattila, M. 2021. Suvaitsematon Suomi : suvaitsemattomuuden historia. Avain, Helsinki.

Hallamaa, Teemu 2015. Hormonikierukan kehittäjä Tapani Luukkainen on kuollut. Ylen verkkosivut 21.9.2015. https://yle.fi/a/3-8320738 Haettu 26.10.2023

Huttunen, Janne 2012. ”Seksuaalineuvonta-asema on tarkoitettu kaikille, ei vain ylioppilaille”. Yle.fi, Elävä Arkisto.

https://yle.fi/aihe/artikkeli/2016/02/12/seksuaalineuvonta-asema-tarkoitettu-kaikille-ei-vain-ylioppilaille Haettu 30.10.2023.

Intrauterine device (IUD). Verkkonäyttely History of Birth Control. The Dittrick Medical History Center. Case Western Reserve University https://artsci.case.edu/dittrick/online-exhibits/history-of-birth-control/contraception-in-america-1950-present-day/intrauterine-device-iud/ Haettu 30.10.2023.

Järvi, Ulla 2012. E-pilleri tuli Suomeen ujosti. Lääkärilehti. Saatavilla verkossa https://www.laakarilehti.fi/ajassa/ajankohtaista/e-pilleri-tuli-suomeen-ujosti/ Haettu 30.10.2023.

Luukkainen, Tapani ja Nilsson, Carl Gustaf 1987. Hormonikierukka. Julkaisussa Duodecim 103, 572-577. Saatavilla sähköisenä: 1987_9_572-577.pdf (terveysportti.fi) Haettu 26.10.2023

Lähteenmäki, Pekka 1992. Palkinnot, Tapani Luukkainen. Julkaisussa Duodecim 23/1992. Saatavilla sähköisenä: https://www.duodecimlehti.fi/lehti/1992/23/duo20409 Haettu 26.10.2023

Pieni pilleri, suuri vaikutus. Pfizer, verkkosivu. https://www.pfizer.fi/tutkimus/terveytesi-tahdet/pieni-pilleri-suuri-vaikutus Haettu 30.10.2023.

Saloranta, Tuire 2022. Feasibility of free-of-charge long-acting reversible contraception. Väitöskirja. Helsingin yliopisto, lääketieteellinen tiedekunta. http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-8565-5

Seksuaali- ja lisääntymisterveys ja -oikeudet (SRHR) Suomen kehityspolitiikassa. Ulkoministeriö. Verkkosivu https://um.fi/seksuaali-ja-lisaantymisterveys-ja-oikeudet-srhr-suomen-kehityspolitiikassa Haettu 30.10.2023

Sommar, Heidi 2011. Mahdollisuus ehkäisyyn herätti vastustusta ja arvokysymyksiä. Yle.fi, Elävä Arkisto. https://yle.fi/aihe/artikkeli/2011/12/02/mahdollisuus-ehkaisyyn-heratti-vastustusta-ja-arvokysymyksia Haettu 30.10.2023.

The Diaphragm, 2023. Museum of Contraception and Abortion. Verkkosivu.  https://muvs.org/en/topics/contraception/the-diaphragm-en/ Haettu 30.10.2023

Ylikorkiala, Olavi 2015. Muistokirjoitus, Tapani Luukkainen. Julkaisussa Academia Scientiarum Fennica 2015. Saatavilla sähköisenä: https://acadsci.fi/vk/2015/muisto_luukkainen.pdf Haettu 26.10.2023

Yli-Ojanperä, Elina 2011. Ensimmäisissä e-pillereissä oli norsunannos hormoneja ja haittavaikutuksia. Yle.fi, Elävä arkisto. https://yle.fi/aihe/artikkeli/2011/12/08/ensimmaisissa-e-pillereissa-oli-norsunannos-hormoneja-ja-haittavaikutuksia Haettu 30.10.2023.

Williams, Sherilyn M., ”Strategic and Subversive: The Case of the Disappearing Diaphragm and Women’s Information Practices” 2019. Electronic Thesis and Dissertation Repository. 6437. https://ir.lib.uwo.ca/etd/6437 Haettu 30.10.23

Jag hittade en sällsam fågel i Karelen

I februari är månadens föremål en broderad tyglapp som handarbetsläraren och lottan Aino Ollila tog med sig från Östkarelen under fortsättningskriget som en del av en samling av prover på den karelska broderingskonsten. På tyglappen av vitt linnetyg har broderats en stiliserad fågel med rött garn. I nedre kanten finns en vikt och sydd kant. I högra kanten har tyget stadkant, vilket betyder att kanten är vävd. Övre och vänstra kanten har klippts med sax. I vänstra kanten ser man att broderingsgarnet gått av. Det betyder att tyglappen ursprungligen varit bredare och att den varit en del av en större textil. Det har eventuellt varit fråga om en så kallad karelsk ”käspakka”, dvs. en lång, smal duk som är vanlig i bland annat den karelska och ortodoxa kulturen. Vi vet inte mycket mer om denna tyglapp. Trots det kan den berätta en hel del om Finlands historia.

: En rektangulär tyglapp som har en broderat, stiliserat trädmönster i båda kanterna. I mitten finns en broderad fågelfigur som tittar åt vänster.
En broderad tyglapp som dekorerats med ett fågelmönster. Tyglappen härstammar sannolikt från en traditionell ”käspakka”-duk från Karelen. Bild: Anni Tuominen/Helsingfors universitetsmuseum.

Fortsätt läsa ”Jag hittade en sällsam fågel i Karelen”

Kloka gummans liniment – en pärla i universitetets giftprojekt

I somras och höstas inventerade vi på universitetsmuseet museets intressanta kemikaliesamlingar. I samlingarna finns över 2 000 kemikalier, bland annat läkemedel, kemikalieprover, analysserier, serier för undervisning i kemi och tandfyllningsämnen.
Viisaan muijan linimentti, dvs. Kloka gummans liniment, valdes till månadens föremål i november med anledning av att kemikalieutredningen – eller mer vardagligt giftprojektet – slutfördes. Viisaan muijan linimentti var en inspiration för de museianställda som deltog i projektet. Vi påminner att de läkemedel och recept som nämns i den här texten är historiska och att vi inte rekommenderar att de används eller tillverkas hemma.

Mot alla krämpor

Kloka gummans liniment var ett flytande läkemedel som skulle strykas på eller gnidas in i huden. Linimentprodukter användes mot värk av olika slag, till exempel vid reumatism, stukningar och brännsår. Apotek tillverkade liniment för ordinarie försäljning eller på beställning.

Brun, kantig glasflaska.
Viisaan muijan voidetta – Kloka gummans liniment. En brun flaska på vars frånsida finns en beskrivning av produktens innehåll. Bilder: Helsingfors universitetsmuseum/Jenni Jormalainen.

Fortsätt läsa ”Kloka gummans liniment – en pärla i universitetets giftprojekt”

Panoramaröntgen av tänder: en finsk uppfinning

År 1945 , efter kriget, arbetade odontologie doktor Yrjö V. Paatero vid Helsingfors universitets odontologiska institution, med ansvar för röntgenundersökningar och röntgendiagnostik. Tiden räckte dock inte till för det forskningsarbete som Paatero saknade, då dagarna fylldes av rutinarbete. Filmen sattes gång på gång in i patientens mun, då man var tvungen att ta flera röntgenbilder för att ta reda på hela tanduppsättningens tillstånd. Det måste finnas någon snabbare lösning på det här, tänkte Paatero, och fröet till panoramaröntgenfotografering hade börjat gro. Vägen till dagsläget var dock inte enkel, och fortsättningen var inte heller okomplicerad.

En kvinna som sitter på en stol med en metallkonstruktion runt huvudet och en röntgenkamera på höger sida och en man i vit rock på vänster sida som justerar den välvda röntgenfilmskivan som är placerad på ett ställ.
Pantomograf i bruk vid Helsingfors universitets tandklinik på Fabiansgatan. I vänstra kanten Yrjö V. Paatero. Bilden har publicerats i en artikel i tidningen Uusi Suomi år 1953. Bild: Yrjö V. Paateros arkiv, i privat ägo.

Fortsätt läsa ”Panoramaröntgen av tänder: en finsk uppfinning”

Maya Vannis aftonklänning, dvs. Sam Vannis målning i den hantverksvetenskapliga samlingen

I universitetets hantverksvetenskapliga samling finns tiotals festdräkter. Nästan alla av dem är unika, sydda efter mått. Bland alla dessa unika dräkter finns en riktig pärla. Denna silkesklänning bildade bottnen för en målning av bildkonstnären Sam Vanni.

Översättaren i konstkretserna

Klänningen tillhörde Maya Vanni, ursprungligen Maja London (1916–2010).Hon föddes i Åbo och flyttade till Paris efter att ha tagit studenten år 1935.Hon njöt av storstadens hetsiga puls, studerade, festade, diskuterade och blev vän med konstnärer.Bl.a. Vivica Bandler och Tove Jansson hörde till Vannis bekantskapskrets.

En ung dam med vågigt hår och omsorgsfullt formade ögonbryn. Hon är klädd i en kavaj med krage och en scarf som täcker halsen. Svartvitt fotografi.
Maya Vanni på ett fotografi i studieboken för Historisk-filologiska avdelningen vid Helsingfors universitet. Bild: SLSA 1274, Maya Vannis arkiv, SLS arkiv.

Fortsätt läsa ”Maya Vannis aftonklänning, dvs. Sam Vannis målning i den hantverksvetenskapliga samlingen”