Jag hittade en sällsam fågel i Karelen

I februari är månadens föremål en broderad tyglapp som handarbetsläraren och lottan Aino Ollila tog med sig från Östkarelen under fortsättningskriget som en del av en samling av prover på den karelska broderingskonsten. På tyglappen av vitt linnetyg har broderats en stiliserad fågel med rött garn. I nedre kanten finns en vikt och sydd kant. I högra kanten har tyget stadkant, vilket betyder att kanten är vävd. Övre och vänstra kanten har klippts med sax. I vänstra kanten ser man att broderingsgarnet gått av. Det betyder att tyglappen ursprungligen varit bredare och att den varit en del av en större textil. Det har eventuellt varit fråga om en så kallad karelsk ”käspakka”, dvs. en lång, smal duk som är vanlig i bland annat den karelska och ortodoxa kulturen. Vi vet inte mycket mer om denna tyglapp. Trots det kan den berätta en hel del om Finlands historia.

: En rektangulär tyglapp som har en broderat, stiliserat trädmönster i båda kanterna. I mitten finns en broderad fågelfigur som tittar åt vänster.
En broderad tyglapp som dekorerats med ett fågelmönster. Tyglappen härstammar sannolikt från en traditionell ”käspakka”-duk från Karelen. Bild: Anni Tuominen/Helsingfors universitetsmuseum.

Fortsätt läsa ”Jag hittade en sällsam fågel i Karelen”

Kloka gummans liniment – en pärla i universitetets giftprojekt

I somras och höstas inventerade vi på universitetsmuseet museets intressanta kemikaliesamlingar. I samlingarna finns över 2 000 kemikalier, bland annat läkemedel, kemikalieprover, analysserier, serier för undervisning i kemi och tandfyllningsämnen.
Viisaan muijan linimentti, dvs. Kloka gummans liniment, valdes till månadens föremål i november med anledning av att kemikalieutredningen – eller mer vardagligt giftprojektet – slutfördes. Viisaan muijan linimentti var en inspiration för de museianställda som deltog i projektet. Vi påminner att de läkemedel och recept som nämns i den här texten är historiska och att vi inte rekommenderar att de används eller tillverkas hemma.

Mot alla krämpor

Kloka gummans liniment var ett flytande läkemedel som skulle strykas på eller gnidas in i huden. Linimentprodukter användes mot värk av olika slag, till exempel vid reumatism, stukningar och brännsår. Apotek tillverkade liniment för ordinarie försäljning eller på beställning.

Brun, kantig glasflaska.
Viisaan muijan voidetta – Kloka gummans liniment. En brun flaska på vars frånsida finns en beskrivning av produktens innehåll. Bilder: Helsingfors universitetsmuseum/Jenni Jormalainen.

Fortsätt läsa ”Kloka gummans liniment – en pärla i universitetets giftprojekt”

Panoramaröntgen av tänder: en finsk uppfinning

År 1945 , efter kriget, arbetade odontologie doktor Yrjö V. Paatero vid Helsingfors universitets odontologiska institution, med ansvar för röntgenundersökningar och röntgendiagnostik. Tiden räckte dock inte till för det forskningsarbete som Paatero saknade, då dagarna fylldes av rutinarbete. Filmen sattes gång på gång in i patientens mun, då man var tvungen att ta flera röntgenbilder för att ta reda på hela tanduppsättningens tillstånd. Det måste finnas någon snabbare lösning på det här, tänkte Paatero, och fröet till panoramaröntgenfotografering hade börjat gro. Vägen till dagsläget var dock inte enkel, och fortsättningen var inte heller okomplicerad.

En kvinna som sitter på en stol med en metallkonstruktion runt huvudet och en röntgenkamera på höger sida och en man i vit rock på vänster sida som justerar den välvda röntgenfilmskivan som är placerad på ett ställ.
Pantomograf i bruk vid Helsingfors universitets tandklinik på Fabiansgatan. I vänstra kanten Yrjö V. Paatero. Bilden har publicerats i en artikel i tidningen Uusi Suomi år 1953. Bild: Yrjö V. Paateros arkiv, i privat ägo.

Fortsätt läsa ”Panoramaröntgen av tänder: en finsk uppfinning”

Maya Vannis aftonklänning, dvs. Sam Vannis målning i den hantverksvetenskapliga samlingen

I universitetets hantverksvetenskapliga samling finns tiotals festdräkter. Nästan alla av dem är unika, sydda efter mått. Bland alla dessa unika dräkter finns en riktig pärla. Denna silkesklänning bildade bottnen för en målning av bildkonstnären Sam Vanni.

Översättaren i konstkretserna

Klänningen tillhörde Maya Vanni, ursprungligen Maja London (1916–2010).Hon föddes i Åbo och flyttade till Paris efter att ha tagit studenten år 1935.Hon njöt av storstadens hetsiga puls, studerade, festade, diskuterade och blev vän med konstnärer.Bl.a. Vivica Bandler och Tove Jansson hörde till Vannis bekantskapskrets.

En ung dam med vågigt hår och omsorgsfullt formade ögonbryn. Hon är klädd i en kavaj med krage och en scarf som täcker halsen. Svartvitt fotografi.
Maya Vanni på ett fotografi i studieboken för Historisk-filologiska avdelningen vid Helsingfors universitet. Bild: SLSA 1274, Maya Vannis arkiv, SLS arkiv.

Fortsätt läsa ”Maya Vannis aftonklänning, dvs. Sam Vannis målning i den hantverksvetenskapliga samlingen”