Unto Uolevi och den kreativa processen

Vetenskapsmuseet Lågans samlingar har utökats med mjukdjuret Unto Uolevi från studieinriktningen för slöjdlärare vid Pedagogiska fakulteten. Mjukdjurets historia börjar från en teckning som ritades av ett barn i dagisålder. Teckningen blev utgångspunkten för ett praktiskt genomförande som leddes av professor Pirita Seitamaa-Hakkarainen och lektor Henna Lahti under ett studieavsnitt om slöjdvetenskapens grunder 2012. I samband med det deltog en del av studenterna i ett projekt där de undersökte planeringsprocessen för hantverk genom att tillverka ett mjukdjur. Museets samlingar innehåller de olika skedena för Unto Uolevis tillkomst från ritningar, prototyp och provexemplar till den slutliga versionen.

Ljust blågrått upprättstående mjukdjur av tyg med rörformad kropp, samt öron och svart mössa.
Den färdiga Unto Uolevi-leksaken. Foto: Vetenskapsmuseet Lågan/Maria Tukia.

Fortsätt läsa ”Unto Uolevi och den kreativa processen”

Edisons talande maskin

På 1800-talet spred sig nationalitetsidén från Europa till Finland, och den nationella väckelsen inspirerade forskare och konstnärer leta efter den finska kulturens immateriella och materiella rötter. Forskningen kring Finland och de finsk-ugriska språken betraktades som viktig. Det muntliga kulturarvet spelades in med fonograf, som var en tidig inspelningsapparat.

Metallanordning med cylinder och vev på ett underlag av trä. Bredvid den står en brun vaxcylinder och i bakgrunden finns apparatens trälock med handtag.
Bild: Timo Huvilinna.

Fortsätt läsa ”Edisons talande maskin”

Behändigt mätinstrument i skogen

Naturvetare mäter naturfenomen av olika slag och samlar in prover för sina undersökningar. Som redskap behöver de utrustning, mätare och behållare. För att fira sommaren valde vi ett mätinstrument, en kyvett, som används inom skogsforskning. Föremålet utvecklades av en bysmed i Juupajoki.

Undersökningskärl av genomskinlig plast. Föremålet består av två delar och står i ett stativ av järn.
Mätkärl som användes inom skogsforskningen på 1970-talet. Fotografi Sini Oksanen.

Fortsätt läsa ”Behändigt mätinstrument i skogen”

Ett minne av de lärdas ceremoni

I vår firar vi åter magistrarna och doktorerna vid Helsingfors universitet i fakulteternas festliga promotioner. Promotionerna vid vårt universitet har långa anor: det första promotionstillfället vid Åbo Akademi (nuvarande Helsingfors universitet) ordnades redan 1643.  Promotionsvåren till ära har vi valt ut ett av våra många promotionsminnen som månadens föremål: Filosofiska fakultetens promotionstavla från 1894.

En inramad tavla med en stor mängd personporträtt limmade på en kartongskiva.

Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Anni Tuominen.

Promotionstavlor tillverkades från 1800-talets slut ända till 1950-talet. I Universitetsmuseets samlingar finns allt som allt åtta promotionstavlor. Den äldsta av dem är från år 1890, och den nyaste från 1957. Ibland har man även lagt promovendporträtten i ett fotoalbum. Albumet överräcktes sedan till den allmänna kransbinderskan.

Fortsätt läsa ”Ett minne av de lärdas ceremoni”

Domus-stolen erövrade världen

Månadens föremål i november är en finsk designklassiker – en stol som många har mött i lokaler av olika slag. Berättelsen om Domus-stolen började under bostadsbristen efter kriget, men det kan hända att stolens designer Ilmari Tapiovaara redan hade den i tankarna på 1930-talet. Stolen konstruerades av böjd plywood och designades ursprungligen till ett studenthem. När den kom i serieproduktion, blev den en världsframgång. Helsingfors universitetsmuseum har fått Domus-möbler som Tapiovaara designat som donation av Helsingfors studentkår.

Stol av trä, med böjt ryggstöd och korta armstöd.
Ursprunglig stol från Domus Academica. Tillhör universitetsmuseets samlingar. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Maria Tukia.

Fortsätt läsa ”Domus-stolen erövrade världen”

Fröken Ur på Observatoriet

På väggen i korridoren som leder till Helsingfors observatoriums föreläsningssal, Argelandersalen, hänger ett fint, gammalt och fortfarande fungerande precisionspendelur. Tidigare stod denna klocka av märket Normal Zeit i entréhallen, och förr i tiden fungerade den lite som en Fröken Ur; stadsborna kunde kika in på Observatoriet och kontrollera den officiella tiden från uret. Snart ska visarna flyttas igen, då vi övergår till sommartid. På Helsingfors observatorium finns det klockor så det räcker. Vi har många kronometrar, d.v.s. precisionsur, den äldsta från 1700-talet. Vad gör de på Observatoriet?

Ett högt och smalt väggur av trä, med en urtavla bakom glas och en glasdörr, genom vilken man kan se klockans pendlar.
Ett ur av märket Normal Zeit på Observatoriet. Bild: Helsingfors universitetsmuseum/Timo Huvilinna 2013.

Fortsätt läsa ”Fröken Ur på Observatoriet”