Den livräddande vichyflaskan

Denna gång har vi valt en läskedrycksflaska till månadens föremål. Den har dock inte någonsin innehållit någon dryck. I stället har den använts för att förvara och transportera blod för blodtransfusion. Till föremålet hör inte bara flaskan med patentkork, utan också en metallkanyl som ska placeras inne i flaskan. Från metallkanylen sticker ut två gummirör med en bollspruta och en nål. Tyvärr har gummidelarna blivit sköra och är i ett rätt dåligt skick, vilket ofta är fallet med gamla föremål.

Blodtransfusionsanordning, flaska med gummidelar. Bild: Helsingfors universitetsmuseum/Katariina Pehkonen.

Fortsätt läsa ”Den livräddande vichyflaskan”

Matilda Hjon – en viljestark hjälpare

I mars är månadens föremål en vit, fjädrad gungstol. Stolen är lätt stoppad med ett tyg med stora, eleganta blommor mot en ljusbrun bakgrund. Man får förstås inte sitta på museiföremålet, men stolen ser rätt bekväm och ergonomisk ut även med moderna mått mätt. Stolen användes av diakonissa Matilda Hjon (1877–1967), en modig och ihärdig organisatör, människovän och föreståndare.

Den svarvade gungstolen utan medar var i användning under det förra århundradets första hälft. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Jenni Jormalainen.

Fortsätt läsa ”Matilda Hjon – en viljestark hjälpare”

Nationsflaggan – en farlig frihetssymbol?

På bordet vilar en spröd silkesflagga. Det är Wiborgska nationens första flagga, och den är fylld av symbolik. Flaggan är så rik på symboler att dess tillverkning försenades med flera år eftersom flaggan förbjöds redan innan syarbetet inleddes.

En brunskiftande silkesflagga med olika broderade mönster på mitten. Överst en stjärna broderad i gyllene tråd, med långa paljettbroderirader som ljusstrålar. Under stjärnan en violett krona dekorerad med guld- och silvertråd. Under kronan två vapen. Det högra vapnet föreställer ett slott, broderat i ljusbrun och grå tråd, på ett blått tygbotten. Under slottet bokstaven W, broderad i silvertråd. Det vänstra vapnet har en ljusrosa övre del, den nedre delen är ljusblå. På det blå tyget bokstaven W, broderad i silvertråd, och på det ljusrosa tyget tre kronor. På flaggan finns också två broderade kvistar korsvis runt vapnen. Den högra kvisten är ek, den vänstra en lagerkvist. Kvistarna är sammanbundna med en ljusblå rosett. I flaggans vänstra kant finns ett blåvitt flätat silkessnöre med en stor tofs.
Det är Wiborgska nationens första flagga, och den är fylld av symbolik. Viborg stads dåvarande vapen bredvid det tidigare trekronorsvapnet. Ovanför vapnen en krona, som kan tolkas som en symbol för storfurstens eller Sveriges – det forna moderlandets – makt. Flaggan avbildad år 2021. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Anni Tuominen.

Fortsätt läsa ”Nationsflaggan – en farlig frihetssymbol?”

Minnesring för Gamla studenthuset – en present från fosterlandets hopp

En gyllene ring vilar på en lila sammetskudde i ett läderetui. Mot den blå emaljbakgrunden i ringens klack glänser en gyllene byggnad med en gyllene lyra ovanför. Byggnaden är idag känd som Gamla studenthuset, men när ringen smiddes hade även byggnaden nyss blivit färdigbyggd. Det var någonting nytt och unikt i Finland – ett hus för fosterlandets hopp!

Ringen i sitt etui. Foto: Helsingfors universitetsmuseum, Johannes Keltto.

Fortsätt läsa ”Minnesring för Gamla studenthuset – en present från fosterlandets hopp”

Tekla Hultin, en karaktär i händelsernas centrum

Denna gång presenterar vi ett fint föremål som vi fick till våra samlingar först för några veckor sedan – och dess ursprungliga ägare. Det handlar om en lagerkrans som Tekla Hultin använde vid sin promotion till filosofie magister den 31 maj 1894. Trots att några av bladen har brutna spetsar och den gröna sidenrosetten är en aning skrynklig är kransen i utmärkt skick. Man kan nästan känna en lätt örtdoft när man ser kransen vila på sin bädd av silkespapper.

Tekla Hultins lagerkrans. Bild: Helsingfors universitetsmuseum, Timo Huvilinna.

Fortsätt läsa ”Tekla Hultin, en karaktär i händelsernas centrum”

”Knuffa inte min docent”

Universitetsmuseet har många skyltar och banderoller från demonstrationer i sina samlingar. Bland dessa finns en 30 år gammal, en aning medfaren pappskylt som satts fast på en träkäpp med häftapparat. Texten ”Älä töni mun dosenttiani” (”Knuffa inte min docent”) är skriven med svart tuschpenna.

En demonstrationsskylt från de första månaderna av 1990. Foto: Helsingfors universitetsmuseum.

Fortsätt läsa ””Knuffa inte min docent””