Månadens föremål är en räknemaskin, det vill säga aritmometer, som är daterad till 1880-talet. Apparaten av metall som ingår i Observatoriets samlingar har en sifferrad med 16 tecken som visar resultatet av beräkningen. Typen av räkneoperation bestäms med hjälp av spaken som finns kring mitten av apparaten, och talen som räknas anges med hjälp av åtta vertikala skjutreglage. Skalorna har siffror från noll till nio, och till höger om dem finns en vev som används för att bekräfta de angivna talen.
Aritmometer från 1880-talet. Föremålets höjd är 10 cm, bredd 59,2 cm och djup 19,3 cm. Bild: Timo Huvilinna, Vetenskapsmuseet Lågan.
I samlingarna på vårt museum finns ett särskilt sällsamt föremål. Det är en handling som skrivits med vacker och snirklig handstil. Längst ned på handlingen finns underskrifter och ett stort vaxsigill som fästs vid pergamentet med tråd. På den första raden kan man urskilja orden Christina, Gud och Sverige. Det är fråga om den urkund som meddelar att Kungliga Akademien i Åbo har grundats. Handlingen är daterad den 26 mars 1640. Detta datum betraktas som nuvarande Helsingfors universitets årsdag och datum för universitetets grundläggande.
År 1827, strax efter Åbo brand, bestämde den ryske kejsaren Nikolaj I att akademien flyttar till Helsingfors, som utsetts till det autonoma storfurstendömets huvudstad 15 år tidigare. Även fundationsbrevet, som förvarades hopvikt i ett silverschatull, och andra föremål som undkommit förstörelse i branden, flyttades till Helsingfors.
Helsingfors universitets fundationsbrev i skyddspapp och ramar från år 2015. Bild: Timo Huvilinna, Vetenskapsmuseet Lågan.
En studerande som skyndar sig till föreläsningen i Helsingfors universitets huvudbyggnad och stiger in från Fabiansgatan, får skåda pelarna, som dominerar nedre hallen, och en rad imponerande U-formade stolar. Förebilden för de nyklassiska stolarna, som tillverkats i svart sadelläder och smidesjärn, är en tjänstemannastol som utvecklades i antikens Rom. Huvudbyggnadens utbyggnadsdel, den så kallade nya delen med ingång på Fabiansgatan 33, blev färdig år 1937. Byggnaden ritades av arkitekt J. S. Sirén och inreddes med möbler av tidens ledande designers.
Den nyklassiska stolens ornamentala motiv kommer från det forna Egypten: de dekorativa knopparna i form av lotusblommor, den runda rosetten och benen med lejontassar. Vetenskapsmuseet Lågan / Mikael Lindén.
En kvinna, gjuten i gips, står fördjupad i en bok som hon håller uppslagen i sin vänstra hand. I högra handen håller hon en penna för anteckningar. Den fotsida klädnaden faller i mjuka veck och har glidit ner från ena axeln. Håret är lockat framtill och samlat i en knut i nacken. Månadens föremål, skulpturen Wissenschaft, står i kontrapost på sin piedestal som en gudinna från antiken. Tyskans Wissenschaft betyder vetenskap på svenska.
Alexander Tondeur: Wissenschaft, senare delen av 1800-talet. Skulpturen fanns uppställd på tredje våningen av universitetets huvudbyggnad på Fabiangatans sida 2015–2021. Bild: Helsingfors universitetsmuseum/Timo Huvilinna.
Månadens föremål är ett porträtt på professor Anders Wilhelm Ingman. Porträttet målades av den tyskfödde porträttmålaren Bernhard Reinhold. A. W. Ingman (1819–1877) var professor i exegetik, dvs. vetenskapen om bibeltolkning, vid Kejserliga Alexanders universitetet åren 1864–1877. Ingman var präst och teolog, men också en passionerad förkämpe för det finska språket. Han var en av sin tids bästa experter i finska språket vid universitetet och den första professorn i teologi som föreläste på finska under denna period, då det officiella undervisningsspråket var svenska.
Den tyske konstnären Bernhard Reinhold målade ett porträtt på A.W. Ingman år 1878. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.
Kulspetspennan trängde undan reservoarbläckpennan som det vanligaste skrivredskapet till vardags på 1960-talet. Även de övriga tillbehören som anknyter till användningen av bläckpennor, till exempel bläckflaskor, bläckpatroner och läskpressar har så gott som helt försvunnit från arbetsborden och kontoren. I dag är reservoarpennor samlarobjekt för bläckpennsentusiaster. Dagens föremål, en läskpress av trä, användes för att torka det överflödiga bläcket från pappret när man skrivit färdigt. Den är ett minne från tiden då bläckpennor fortfarande användes till vardags. Läskpressen härstammar från Republikens president, professor Kaarlo Juho Ståhlbergs arbetsrum.
K. J. Ståhlbergs läskpress. Bild: Helsingfors universitetsmuseum.
Sophie Mannerheim älskade både blommor och barn, skriver hennes levnadstecknare Tyyni Tuulio. När Sophie Mannerheim fyllde 60 år fick hon ett fotoalbum i gåva av sjukhuset Barnets Borg, som hon grundat. I det bruna läderklädda albumet finns 26 bilder från det gamla Barnets Borg – ögonblicksbilder av patienter och personal på sjukhuset. Detta album är månadens föremål denna gång.
Sophie Mannerheim fick ett fotoalbum som gåva till sin 60-årsdag. Bild: Helsingfors universitetsmuseum.
Det är i allmänhet inte tillåtet att röra vid gamla föremål på utställningar, men meteoriten i Helsingfors observatorium är ett undantag. Meteoriten är betydligt äldre än alla andra föremål i Observatoriet, men den har ställts ut uttryckligen för att besökare ska röra vid den. Meteoriten är Månadens föremål i oktober med anledning av att Observatoriets utställning fyller 10 år i år.
Tillåtet att röra! Bild: Paula Kyyrö/Helsingfors universitetsmuseum.
Den här gången har vi valt en hovslagarlåda i trä till Månadens föremål. Veterinärmedicinsk överste Georg Öhman (1891–1957) fick lådan i gåva i december 1941. Trots att gåvan överräcktes i december var hovslagarlådan ingen julklapp, utan en födelsedagsgåva till Öhman som fyllde 50 år.
Hovslagarlådan är tillverkad i ljust, lackat trä. Varje redskap har en egen, noggrant utmätt plats. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Katariina Pehkonen.
Helsingfors universitetsmuseum önskar glad påsk! Som månadens föremål i april presenterar vi ett över hundra år gammalt rött påskägg. Ägget har tillhört läkaren Eero Loimaranta, och enligt traditionen som följt föremålet fick han det som gåva under första världskriget. Gåvogivaren sägs ha varit Maria, storfurstinna i det ryska kejserliga hovet. Det tio centimeter höga ägget är tillverkat av porslin. Skalet har hål i toppen och botten, kanske för att ägget ska kunna hängas i ett snöre. Den släta porslinsytan pryds av de kyrilliska bokstäverna X och B, det vill säga H och V översatta till det latinska alfabetet. Ägget hamnade på universitetsmuseet som en del av det tidigare Medicinhistoriska museets samlingar.