Bakgrund och syfte
Tidigare studier har visat att lärares arbetstillfredsställelse har minskat under de senaste åren och att lärare i början av sin karriär löper stor risk för att lämna yrket i ett tidigt skede. Tillfredsställelse med arbetet och karriären har visat en rad positiva följder bland annat på lärares välmående, vilja att stanna i yrket och arbetsengagemang. Syftet med min pro gradu-avhandling var därför att undersöka hur nöjda finländska klasslärare är med sina karriärer fem år in i arbetslivet och att identifiera deras karriärframgångskriterier. Syftet är även att undersöka huruvida klasslärarna upplevde att deras utbildning varit ändamålsenlig och ifall den har förberett dem för arbetslivet, samt att undersöka vad en klasslärare förtjänar. Sambandet mellan karriärtillfredsställelse, utbildningens ändamålsenlighet och lön granskas. Forskningsproblemen undersöks med avseende på kön, tilläggsutbildning och anställningsförhållande.
Genomförande och resultat.
I studien deltog 137 alumner från Helsingfors universitets klasslärarutbildning som utexaminerats mellan åren 2012 och 2015. Informanterna svarade elektroniskt på Aarresaaris nationella karriäruppföljningsenkät. Forskningsdesignen för studien var triangulering med syftet att analysera kvantitativa och kvalitativa data parallellt. Materialet analyserades kvantitativt med statistikprogrammet SPSS medan de öppna svaren analyserades med tematisk innehållsanalys.
I resultaten framkom det att klasslärarna var tämligen tillfredsställda med sina karriärer och de upplevde att klasslärarutbildningen varit ändamålsenlig och att den försett dem med de nödvändiga färdigheterna för arbetet. Viktiga karriärframgångskriterier som lyftes fram var typen av anställningsförhållande, karriäravancemang, professionell agent, arbetets natur, skolan och sociala relationer. Trots att de kvantitativa resultaten visade att klasslärarna upplevde att utbildningen varit ändamålsenlig, så avslöjade den tematiska innehållsanalysen att det fanns en rad brister i utbildningen inklusive elevkontakt, samarbete, samt lärarens roll, uppgifter och välmående. Korrelationstesten visade att karriärtillfredsställelse hade svaga men positiva samband med lön och utbildningens ändamålsenlighet. Klasslärare förtjänar i medeltal 3002 euro i månaden och män tjänar mer än kvinnor.
Slutsatser
Nyblivna klasslärares karriärframgångskriterier och kvalitativ klasslärarutbildning borde ses som viktiga tillgångar för främjandet av karriärtillfredsställelse och för att hålla klasslärare kvar i yrket. Därtill borde klasslärarutbildningen vara lyhörd för förändringar i samhället samtidig som nya klasslärare behöver erbjudas lämpligt stöd för att lära sig att hantera arbetets utmaningar. Framtida forskning borde fokusera på att undersöka karriärtillfredsställelsen bland ett större sampel klasslärare i olika skeden av sina karriärer.
Polly Anderson
”Finländska klasslärares tillfredsställelse med sina karriärer och utbildning: en blandad metodstudie”