2015 upptäcktes någonting intressant i ett källarförrådet vid Helsingfors universitet: den försvunna målningen Vanha mänty (Den gamla tallen) av Helmi Biese. Vem är konstnären bakom verket, och hur hade målningen hamnat i källaren?
En bortglömd konstnär
Helmi Ahlman (1867–1933) var en ivrig tecknare redan som barn. Både hennes föräldrar och konstläraren på Helsingfors svenskspråkiga flickskola, Hilda Granstedt, uppmuntrade henne att skapa konst. Ahlmans föräldrar hörde till tjänstemannaklassen, och även om de gärna uppmuntrade kreativiteten hos sina barn, ansåg de konstnärsyrket vara osäkert. Moderns önskan var att dottern skulle bli läkare, men Helmi Ahlman höll sig till bildkonsten. Hon studerade i Finska Konstföreningens nybörjarklass i Carl Albert Jahns lära, i antikklassen under Fredrik Ahlstedt samt i teckningsskolans målningsateljé under Gunnar Berndtson. För att säkra sin ekonomi avlade Ahlman år 1888 examen som teckningslärare vid Adolf von Beckers privatakademi. von Becker arbetade som teckningslärare vid Kejserliga Alexandersuniversitetet.
I slutet av 1880-talet förlovade sig Ahlman med revisor Hjalmar Biese, som hon hade lärt känna redan som skolflicka. De gifte sig år 1896, och Ahlman tog sin mans efternamn. År 1903 föddes sonen Yrjö, parets enda barn.
Även om Helmi Bieses make stödde hennes konst, var hennes huvudsakliga inkomstkälla undervisning, inte måleriet – förmodligen av ekonomiska skäl. Hon arbetade som teckningslärare vid Borgå lyceum 1892–1895, vid Oulun tyttölyseo 1889–1897 och vid Helsingfors handarbetsskola åren 1898–1920 samt under en period vid mitten av 1920-talet. Biese skrev att hon längtade ”till andra sidan havet” för att få nya intryck, men hon var tacksam för sitt familjeliv. Hon gjorde en studieresa till Sverige och Danmark 1914 med ett resestipendium från Helsingfors handarbetsskola. Vid slutändan av sin karriär ansåg hon att hon aldrig fått mogna som konstnär på det sätt hon önskat.
Helmi Biese förblev okänd för den stora publiken, alldeles utan anledning. Som en besökare på en utställning 1914 uttryckte det: ”Konstigt nog är fru Biese inte är lika känd som hennes arbeten skulle förtjäna. Om den där målningen var en Edelfelt, skulle någon nog snart betala en liten förmögenhet för den.” När Biese var 53 år gammal, ordnade hon trots kluvna känslor en privat utställning på Salon Strindberg. Utställningen fick stor publicitet i pressen. Inkomsterna från utställningen gav Biese mod att säga upp sig från sin långa lärarkarriär. Hon återvände dock till undervisningsarbetet åren 1922–1923 och 1925, förmodligen av ekonomiska skäl. År 1925 påverkades Bieses ekonomiska situation antagligen också av den älskade makens plötsliga död.
Starka naturskildringar
Bieses konstnärliga karriär inföll i en brytningspunkt för landskapsmåleriet på 1880-talet. Friluftsrealismen höll på att skifta mot naturtolkningar och landskapsbilder som kunde tolkas som fosterländska. Vid skiftet av 1890- och 1900-talen målade Biese särskilt havslandskap och vintermiljöer avbildade högt uppifrån. De här motiven dominerade hennes målningar även senare. På grund av motiven och den starka stilen uppfattades Bieses målningar ofta som ”manliga”. I konstrecensioner liknades hon ofta med Fanny Churberg, men också med Väinö Blomstedt och Pekka Halonen.
Bieses minnesutställning beskrevs på följande sätt i Svenska Pressen 6.3.1935:
”Att stå uppe på ett berg och medan vinden skadade staffliet kämpa för att få behålla duk och penslar hos sig, det var något hon ansåg kunde räknas till livets lyckligaste upplevelser. Under sådana arbetsstunder kunde hon känna huru spänningen eller kraften i henne blev ett med naturens och huru skapandet utlöste tacksamhet mot livet för dess rika gåva.”
Den gamla tallen
Helmi Biese hade skänkt målningen Vanha mänty (Den gamla tallen) till Helsingfors Handarbetsskola år 1931, när skolan fyllde 50 år. När handarbetslärarnas utbildning tillsammans med all annan lärarutbildning flyttades till Helsingfors universitet år 1975, förflyttades verket också till Helsingegatan 34 och år 2002 till Aurora-byggnaden på Brobergsterrassen.
Målningen återfanns år 2015 i källarförrådet i Aurora-huset på Brobergsterrassen, efter utredningsarbete av Kirsi-Salo Mattila . Målningen hade blivit medfaren under förvaringen i källaren, och Universitetsmuseet lät konservera verket år 2016. Konserveringen genomfördes av Nina Broadstreet, som har specialiserat sig i konservering av målningar på tyg och trä.
Konserveringsarbetet var en utmaning på grund av målningens dåliga skick och materialen som Biese valt att använda. Biese målade verket Vanha mänty på bomullstyg, som hade blivit uttöjt på grund av växlingar i temperaturen och fukthalten. Det orsakade sprickor i färgytan. Målningen var dessutom smutsig. Konservatören spände fast ett ytterligare tyglager på baksidan av målningen för att undvika ytterligare skador, och sedan rengjordes målningen. Efter att ombyggnaden av Helsingfors universitets huvudbyggnad färdigställdes hösten 2021, ställdes verket fram i en sal i huvudbyggnaden. Helmi Bieses målning Vanha Mänty finns nu i Mikael Wexionius-salen.
I målningen Vanha mänty återkommer många av de centrala elementen i Bieses konst: havet, de mäktiga klipporna och trädet som trotsar väder och vind. Bieses tall symboliserar styrka, kraft och varaktighet: ”Jag tycker om tallen för dess väldiga rötter som förenar den med jorden. Tallen kämpar ständigt sin egen kamp med stormarna, solen och regnet.” Beskrivningen kan passa in även på konstnären själv.
Saara Seppälä, guide
Översättning: Acolad Finland Oy
Källor:
Cedercreutz, Emil 1922. “Helmi Biesen näyttely Salon Strindbergissä” i verket Helmi Biese. Hämeenlinnan taidemuseon julkaisuja 2/2006. Tavastehus: Hämeenlinnan Taidemuseo.
Pelin, Anne 2006. ”Maisemamaalari Helmi Biese (1867–1933)” i verket Helmi Biese. Hämeenlinnan taidemuseon julkaisuja 2/2006. Tavastehus: Hämeenlinnan Taidemuseo.
Rainio, Päivi 2015. ”Helmi Biesen kadoksissa ollut maalaus konservoitiin”. https://www2.helsinki.fi/fi/uutiset/kieli-kulttuuri/helmi-biesen-kadoksissa-ollut-maalaus-konservoitiin (hämtad 1.12.2021).
- ”Helmi Bieses minnesutställning”. Svenska Pressen 6.3.1935. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1924570?term=Helmi&term=Bieses&term=Biese&page=4 (hämtad 2.12.2021).