En studerande som skyndar sig till föreläsningen i Helsingfors universitets huvudbyggnad och stiger in från Fabiansgatan, får skåda pelarna, som dominerar nedre hallen, och en rad imponerande U-formade stolar. Förebilden för de nyklassiska stolarna, som tillverkats i svart sadelläder och smidesjärn, är en tjänstemannastol som utvecklades i antikens Rom. Huvudbyggnadens utbyggnadsdel, den så kallade nya delen med ingång på Fabiansgatan 33, blev färdig år 1937. Byggnaden ritades av arkitekt J. S. Sirén och inreddes med möbler av tidens ledande designers.
Arttu Brummers klassiska stol
Stolarna tillverkades av konstsmeden Kaj Nuorivaara. För designen stod Arttu Brummer (1891–1951), som var en av förgrundsgestalterna inom konstindustrin i Finland. Brummer fick uppdraget att designa möblerna till huvudbyggnadens utbyggnadsdel tillsammans med två andra inredningsarkitekter, Runar Engblom och Elli Ruuth. Universitetet beställde alla bänkar och soffor till hallarna i utbyggnadsdelen av Arttu Brummer, och dessutom bland annat möblemangen till de rum som reserverats för fakulteterna. Stolarna i nedre hallen är avsedda för en person, men Brummer ritade bredare sittmöbler till de övre våningarna. Kanske tanken var att erbjuda enskilda studerande viloplatser mellan föreläsningarna. Det fanns inte heller plats för bredare stolar i lokalen.
Förebilden för stolen på huvudbyggnadens nya sida var den traditionella stolen med korslagda ben, och den antika romerska tjänstemannastolen, sella curulis, som vidareutvecklats från den. Ornamentiken i Brummers stol härstammar från det forna Egypten, de dekorativa knopparna som har formen av en lotusblomma, den runda rosetten i stolens främre del och lejontassarna på stolsbenen. I antikens Rom hade sella curulis-stolen stor betydelse som en symbol för makt och hög status och som ett föremål som möjliggjorde tjänstemannens arbete. Den vikbara stolen kunde flyttas till vilken lokal som helst och gjorde det möjligt till exempel att hålla en rättegångsförhandling i rummet under ledning av domaren, som satt på stolen.
Bild: ”School dictionary of Greek and Roman antiquities”, sid. 332 (Sir William Smith, 1845).
Flickr, Public Domain, CC 1.0. https://www.flickr.com/photos/internetarchivebookimages/14779898191.
Stol, inte vedklabbsställning
Arttu Brummer (fram till 1927 Brummer-Korvenkontio) började jobba som möbeldesigner i sin egen inredningsarkitekturbyrå år 1913. Brummer gjorde en lång karriär som lärare i konstindustri och formlära åren 1919–1951 och som konstnärlig ledare för Centralskolan för konstflit från år 1944. Brummer hade ett mångsidigt inflytande på konstindustrin i Finland: han verkade bland annat som kritiker och som intendent för Konstindustriella museet, och han innehade dessutom ledande poster i olika föreningar, till exempel Ornamo. Han medverkade i planeringen av många utställningar. Brummer var även en framstående glaskonstnär.
Bild: Aalto-universitetets arkiv, Felix Forsman. Finna, CC BY 4.0.
Brummers produktion väckte uppmärksamhet på sin tid även bland studerandena. Efter att universitetets nya sida hade öppnats, publicerade signaturen Tytti ett kåseri i Ylioppilaslehti (1/1937). ”Fuxbarnet blev överraskat genast i nedre entréhallen och utropade: ”Nej men se, vilken trevlig vedklabbsställning, eller är den till för kol, när den är så svart?” ”Kära barn, det är en stol, inte en vedklabbsställning”, upplyste jag. ”Det här huset har centralvärme.” ”Jaså. Men på vilket sätt ska man riktigt sitta på den? Den har ju inget ryggstöd.” ”Funkis, kära barn.”
Brummers möbeldesign var klassisk, särskilt på 1930-talet, och antikens inredningskonst spelade en betydande roll som inspiration för hans arbete. Hans arbete präglades också av funktionalismen, vilket syns delvis i de mer slutna lokalerna i huvudbyggnaden och i Forsthuset. Även de möbler som Brummer designade till Riksdagshuset, bland annat till regeringens sessionssal, representerade den klassiska stilen. Stilhistoria och traditioner var viktiga för Brummer, som var mer en traditionalist än föregångare för modernismen.
Ombyggnaden av huvudbyggnadens nya sida började år 2021 och är färdig. Byggnaden öppnar i september 2023. Även de fina designmöblerna har renoverats. Det lönar sig att slå sig ner i Brummers klassiska stol och att fördjupa sig i universitetets och vetenskapens fascinerande historia. Vetenskapsmuseet Lågans nya utställningslokal öppnar i rummet bredvid entréhallen i huvudbyggnadens nya del i oktober 2023. Välkommen på besök!
Päivi Rainio, museiamanuens
Översättning: Acolad Finland Oy
Källor:
Aav, Marianne (red.). Arttu Brummer: taideteollisuuden tulisielu. Konstindustriella högskolan, Konstindustrimuseet, 1991.
Heinämies, Kati; Varakas, Ritva (red.). Yliopisto istuu: uniikkituoleja arkeen ja juhlaan. Helsingfors universitet, lokal- och fastighetscentralen, 2012.
Tuori, Kaius. Breaking Chairs: Sella Curulis in Roman Law, Identity and Memory. Arctos: Acta Philologica Fennica, vol. 54 (sid. 257–284), 2020.