En kvinna, gjuten i gips, står fördjupad i en bok som hon håller uppslagen i sin vänstra hand. I högra handen håller hon en penna för anteckningar. Den fotsida klädnaden faller i mjuka veck och har glidit ner från ena axeln. Håret är lockat framtill och samlat i en knut i nacken. Månadens föremål, skulpturen Wissenschaft, står i kontrapost på sin piedestal som en gudinna från antiken. Tyskans Wissenschaft betyder vetenskap på svenska.
Från Berlin till Helsingfors
Som namnet antyder är Wissenschaft av tyskt ursprung och ett verk av skulptören Alexander Tondeur. Alexander föddes 1829 i Berlin där fadern Wilhelm Tondeur var köpman. Sonen studerade vid Konstakademin i Berlin och som elev till skulptör Gustav Bläser. På 1850-talet företog han studieresor; efter att ha tillbringat ett par år i Wien, drog han vidare till Paris och sedan till Rom. Sin egentliga skulptörskarriär genomförde Tondeur i sin hemstad Berlin. Han var känd som skapare av byster samt mytologiska och allegoriska skulpturer. Tondeur dog i Schöneberg nära Berlin 1905.
Wissenschaft är en av Tondeurs allegoriska skulpturer, men några exakta uppgifter om den finns inte bevarade. Man vet till exempel inte om konstnärens ursprungliga alster fortfarande finns kvar eller om den enda kopian som existerar är vår version i gips. Man känner inte ens till verkets tillblivelseår. Rijksmuseum i Nederländerna har ett stereogram av Wissenschaft från 1876, vilket tyder på att skulpturen troligen är från 1870-talet.
Kejserliga Alexanders-universitetet i Helsingfors förvärvade Wissenschaft för sin samling år 1891 hos Gebrüder Micheli i Berlin. Gispgjuteriet, grundat 1824, låg vid huvudgatan Unter den Linden och var en av de finaste konsthandlarna i gipskopior av skulpturer i staden. Företaget sålde gipsskulpturer både till prydnader för hem och till modeller för konstnärer. Den detaljerade försäljningskatalogen innehåller bland annat gipskopior av antika skulpturer och modeller av händer och fötter i gips avsedda som hjälpmedel för tecknare.
Wissenschaft ställdes först ut i entréhallen i Arppeanum. Carl Albert Edelfelt ritade byggnaden som kemilaboratorium och universitetets museum och den stod klar 1869.
Wissenschaft saknade en definitiv placering; under 1900-talet flyttades den mellan Arppeanum och universitetets huvudbyggnad, eventuellt med Konsthistoriska skulptursamlingen, trots att den inte ingår i samlingen. År 2003 återvände Wissenschaft till Arppeanum när Helsingfors universitetsmuseum öppnade där. Skulpturen välkomnade museibesökarna i entréhallen fram till 2014 och har nu samma roll i museets nya lokaler i huvudbyggnaden.
Symbolism och akademism
Wissenschaft representerar inte sin tids samtidskonst, utan är ett ypperligt exempel på akademism, det vill säga akademisk konst. Under nyklassicismen i slutet av 1700-talet och första hälften av 1800-talet sökte konstnärerna inspiration från antiken. Inflytelserika Académie des Beaux-Arts, franska Akademien för de sköna konsterna, var ledande inom konstundervisning och konstnärskap, och resten av Europa tog efter den. Mytologiska teman, till och med med erotiska antydningar, belönades med pris vid de årliga konstutställningarna i Parissalongen. I slutet av 1800-talet började akademismen dock vika för avantgardismen. Nya stilriktningar, som impressionism och expressionism, började göra intrång på den akademiska konstens klassiska regelmässighet. Wissenschafts skapare Tondeur lät sig uppenbart inte förföras av de nya stilriktningarna, utan höll sig till akademismen som han var bekant med.
Wissenschaft är ett symboliskt verk, en allegori. I den allegoriska konsten hanteras abstrakta begrepp, naturkrafter eller känslor genom personifikationer, genom att avbilda dessa som människor eller djur. De attribut som figurerna bär på utgör nyckeln till budskapet i en allegorisk skulptur. Kvinna och bok förekommer båda mycket ofta i allegorisk konst. Boken har använts som symbol för bland annat visdom, undervisning och kunskap. Kvinnogestalten är en vanlig symbol för en idé eller princip. Inspiration till Wissenschaft kan ha varit historieskrivningens musa Kleio från den forntida mytologin. Hon skildras också ofta med en bok eller bokrulle och en penna i händerna. En av de bäst kända finländska allegoriska skulpturerna är Walter Runebergs Lex från 1894. Finlands mö, med svärd och sköld i händerna och insvept i björnfäll, symboliserar lagen.
Helsingfors universitet handlar i enlighet med sin strategi med vetenskapens kraft för världens bästa. En skulptur som symboliserar vetenskapen är ett ypperligt inslag i universitetets konstsamling.
Detta konstverk kommer att ställas fram på vårt museums nya kärnutställning, som öppnar hösten 2023 i Helsingfors universitets huvudbyggnad.
Katariina Pehkonen, museiamanuens
Översättning: Acolad Finland Oy
Källor:
Kati Heinämies (red., 2003): Helsingin yliopistomuseo: tiedettä, taidetta, historiaa
Frank Matthias Kammel (2001): Der Gipsabguss. Vom Medium der ästhetischen Norm zur toten Konserve der Kunstgeschichte.
Steven Olderr (1986): Symbolism: A Comprehensive Dictionary
Veikko Pakkanen (1981): Keisarillisen Aleksanterin-yliopiston kemian laboratorio- ja museorakennus Helsingissä
Marilyn Stokstad & Michael Watt Cothren (2014): Art history
Nordisk familjebok, Alexander Tondeur: http://runeberg.org/nfci/0187.htm, läst 11.4.2023
Tate: Art term – Allegory: https://www.tate.org.uk/art/art-terms/a/allegory, läst 11.4.2023
HAM: Alexander II: https://www.hamhelsinki.fi/sv/sculptures/alexander-ii-2/, läst 9.6.2023