Inlägg

Publicerat

Ett minne av de lärdas ceremoni

I vår firar vi åter magistrarna och doktorerna vid Helsingfors universitet i fakulteternas festliga promotioner. Promotionerna vid vårt universitet har långa anor: det första promotionstillfället vid Åbo Akademi (nuvarande Helsingfors universitet) ordnades redan 1643.  Promotionsvåren till ära har vi valt ut ett av våra många promotionsminnen som månadens föremål: Filosofiska fakultetens promotionstavla från 1894.

En inramad tavla med en stor mängd personporträtt limmade på en kartongskiva.

Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Anni Tuominen.

Promotionstavlor tillverkades från 1800-talets slut ända till 1950-talet. I Universitetsmuseets samlingar finns allt som allt åtta promotionstavlor. Den äldsta av dem är från år 1890, och den nyaste från 1957. Ibland har man även lagt promovendporträtten i ett fotoalbum. Albumet överräcktes sedan till den allmänna kransbinderskan.

Fortsätt läsa ”Ett minne av de lärdas ceremoni”

Publicerat

C. L. Engels byggnadsritning för Helsingfors universitets huvudbyggnad

I oktober 1827 gav den ryske tsaren Nikolaj I order om att flytta Kejserliga Åbo Akademi till Helsingfors, det finska storfurstendömets nya huvudstad. Förflyttningen blev slutlig efter den ödesdigra branden i Åbo i september 1827. Man beslöt att universitetets nya byggnader skulle placeras i en viktig del av den nya huvudstadens monumentalcentrum, som då var under byggnad. Den tyskfödda Carl Ludvig Engel ansvarade för planeringen.

Engel ritade upp fyra serier med ritningar av universitetets huvudbyggnad. En av serierna finns i Helsingfors universitetsmuseums samlingar. Ritningen som avbildar den södra fasaden och genomskärningen av huset visar de förverkligade och oförverkligade planerna för den vackra byggnaden.

Handritad och laverad byggritning som avbildar byggnadens fasad samt en vy mot byggnadens vestibul och solennitetssal. På ritningen finns text på ryska och svenska.
Carl Ludvig Engels byggnadsritning (1828) för huvudbyggnaden vid Helsingfors universitet. I vänstra hörnet av den översta våningens bottenplan kan man se konsistoriesalen, som förstördes i fortsättningskrigets bombningar. Utöver Engels signatur bär ritningen också underskriften av arkitekt Anton Wilhelm Arppe, Engels underlydande på intendentkontoret. Bild: Helsingfors universitetsmuseum

Fortsätt läsa ”C. L. Engels byggnadsritning för Helsingfors universitets huvudbyggnad”

Publicerat

Matilda Hjon – en viljestark hjälpare

I mars är månadens föremål en vit, fjädrad gungstol. Stolen är lätt stoppad med ett tyg med stora, eleganta blommor mot en ljusbrun bakgrund. Man får förstås inte sitta på museiföremålet, men stolen ser rätt bekväm och ergonomisk ut även med moderna mått mätt. Stolen användes av diakonissa Matilda Hjon (1877–1967), en modig och ihärdig organisatör, människovän och föreståndare.

Den svarvade gungstolen utan medar var i användning under det förra århundradets första hälft. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Jenni Jormalainen.

Fortsätt läsa ”Matilda Hjon – en viljestark hjälpare”

Publicerat

Maya Vannis aftonklänning, dvs. Sam Vannis målning i den hantverksvetenskapliga samlingen

I universitetets hantverksvetenskapliga samling finns tiotals festdräkter. Nästan alla av dem är unika, sydda efter mått. Bland alla dessa unika dräkter finns en riktig pärla. Denna silkesklänning bildade bottnen för en målning av bildkonstnären Sam Vanni.

Översättaren i konstkretserna

Klänningen tillhörde Maya Vanni, ursprungligen Maja London (1916–2010).Hon föddes i Åbo och flyttade till Paris efter att ha tagit studenten år 1935.Hon njöt av storstadens hetsiga puls, studerade, festade, diskuterade och blev vän med konstnärer.Bl.a. Vivica Bandler och Tove Jansson hörde till Vannis bekantskapskrets.

En ung dam med vågigt hår och omsorgsfullt formade ögonbryn. Hon är klädd i en kavaj med krage och en scarf som täcker halsen. Svartvitt fotografi.
Maya Vanni på ett fotografi i studieboken för Historisk-filologiska avdelningen vid Helsingfors universitet. Bild: SLSA 1274, Maya Vannis arkiv, SLS arkiv.

Fortsätt läsa ”Maya Vannis aftonklänning, dvs. Sam Vannis målning i den hantverksvetenskapliga samlingen”

Publicerat

Helmi Bieses manliga tall

2015 upptäcktes någonting intressant i ett källarförrådet vid Helsingfors universitet: den försvunna målningen Vanha mänty (Den gamla tallen) av Helmi Biese. Vem är konstnären bakom verket, och hur hade målningen hamnat i källaren?

En oljemålning med stenar och ljung i förgrunden. Mitt i landskapet står två tallar, varav den vänstra är tjockare. I bakgrunden syns havet, med stenar och skog längs strandlinjen. I målningens övre kant syns den blåa himlen som pryds av vackertvädersmoln.
Helmi Biese: Vanha mänty/Den gamla tallen, (1921). Verkets mått: 98 x 118 cm. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

En bortglömd konstnär

Fortsätt läsa ”Helmi Bieses manliga tall”

Publicerat

Nationsflaggan – en farlig frihetssymbol?

På bordet vilar en spröd silkesflagga. Det är Wiborgska nationens första flagga, och den är fylld av symbolik. Flaggan är så rik på symboler att dess tillverkning försenades med flera år eftersom flaggan förbjöds redan innan syarbetet inleddes.

En brunskiftande silkesflagga med olika broderade mönster på mitten. Överst en stjärna broderad i gyllene tråd, med långa paljettbroderirader som ljusstrålar. Under stjärnan en violett krona dekorerad med guld- och silvertråd. Under kronan två vapen. Det högra vapnet föreställer ett slott, broderat i ljusbrun och grå tråd, på ett blått tygbotten. Under slottet bokstaven W, broderad i silvertråd. Det vänstra vapnet har en ljusrosa övre del, den nedre delen är ljusblå. På det blå tyget bokstaven W, broderad i silvertråd, och på det ljusrosa tyget tre kronor. På flaggan finns också två broderade kvistar korsvis runt vapnen. Den högra kvisten är ek, den vänstra en lagerkvist. Kvistarna är sammanbundna med en ljusblå rosett. I flaggans vänstra kant finns ett blåvitt flätat silkessnöre med en stor tofs.
Det är Wiborgska nationens första flagga, och den är fylld av symbolik. Viborg stads dåvarande vapen bredvid det tidigare trekronorsvapnet. Ovanför vapnen en krona, som kan tolkas som en symbol för storfurstens eller Sveriges – det forna moderlandets – makt. Flaggan avbildad år 2021. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Anni Tuominen.

Fortsätt läsa ”Nationsflaggan – en farlig frihetssymbol?”

Publicerat

Domus-stolen erövrade världen

Månadens föremål i november är en finsk designklassiker – en stol som många har mött i lokaler av olika slag. Berättelsen om Domus-stolen började under bostadsbristen efter kriget, men det kan hända att stolens designer Ilmari Tapiovaara redan hade den i tankarna på 1930-talet. Stolen konstruerades av böjd plywood och designades ursprungligen till ett studenthem. När den kom i serieproduktion, blev den en världsframgång. Helsingfors universitetsmuseum har fått Domus-möbler som Tapiovaara designat som donation av Helsingfors studentkår.

Stol av trä, med böjt ryggstöd och korta armstöd.
Ursprunglig stol från Domus Academica. Tillhör universitetsmuseets samlingar. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Maria Tukia.

Fortsätt läsa ”Domus-stolen erövrade världen”

Publicerat

Antinous – manlig skönhet i skulpturform

En stilig ung man med lockigt hår står i korridoren på fjärde våningen i Helsingfors universitets huvudbyggnad. Tyngden vilar på ena benet, han är naken. Blicken är nedslagen, ansiktsuttrycket är allvarligt och lite sorgmodigt. Är han Antinous?

Antinous-skulpturens överkropp i närbild, i bakgrunden syns en pilaster och en utsirad vägg i universitetets huvudbyggnad.
Skulpturen Antinous står i vestibulen, dvs. i korridoren vid trapphallen i Helsingfors universitets huvudbyggnad. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Anna Luhtala.

Fortsätt läsa ”Antinous – manlig skönhet i skulpturform”

Publicerat

En sund ko i en ren ladugård

Två bruna kor i en båsladugård. Den ena står och den andra ligger. Framför sig har korna en foderho och under sig en gödselstad. Korna ingår i en miniatyrmodell som användes av mjölkhygienikern och veterinären Walter Ehrström (1890–1966). Föremålet mäter cirka 30 centimeter åt varje håll, och tillverkningsåret uppskattas till 1937.

Bilden visar en miniatyrmodell med två bruna kor i en båsladugård, sett från sidan. Korna står med bringan åt vänster. Den bakre kon står och den främre av dem ligger. Under korna finns gödselstaden, ett stort tomt utrymme. På modellen har man ritat var stödkonstruktionerna ska vara. Bakgrunden är grå.
Kortbås och gödselstad med kor. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Timo Huvilinna.

I en båsladugård är djuren fastbundna i ett bås, vilket gör att de kan både stå och ligga men inte vända sig runt. I Sverige och Norge får båsladugårdar inte längre byggas, och även i Finland har avskaffandet av dem debatterats länge. Fortsätt läsa ”En sund ko i en ren ladugård”

Publicerat

Upplysning, nostalgi och propaganda – en signifikansanalys av mjölkaffischer

En affisch som hänger på väggen i skolbespisningen och presenterar mjölkens fördelar torde vara en välbekant syn för många. Den vardagliga affischen har en lång historia som kan ses ha kopplingar såväl till folkupplysning som stöd till jordbruket. Helsingfors universitetsmuseum har flera mjölkupplysningsaffischer i sina samlingar. I denna artikel undersöker vi en serie med tjugo pappersaffischer daterade till 1920–1930-talet. I vintras deltog vi i utbildningen Merkitysanalyysia paikallismuseoille (ung. signifikansanalys för lokala museer), där vi analyserade tjugo mjölkaffischer tillsammans med universitetsmuseets samlingsteam.

Collage av bilder med affischer i olika färger. Affischerna visar barn och olika mejeriprodukter.
Tjugo av mjölkpropagandaposterna valdes ut för analys. Det fanns flera språkversioner av några av affischerna. Foton: Helsingfors universitetsmuseums samlingar.

Fortsätt läsa ”Upplysning, nostalgi och propaganda – en signifikansanalys av mjölkaffischer”

Drivs med WordPress