Tekla Hultin, en karaktär i händelsernas centrum

Denna gång presenterar vi ett fint föremål som vi fick till våra samlingar först för några veckor sedan – och dess ursprungliga ägare. Det handlar om en lagerkrans som Tekla Hultin använde vid sin promotion till filosofie magister den 31 maj 1894. Trots att några av bladen har brutna spetsar och den gröna sidenrosetten är en aning skrynklig är kransen i utmärkt skick. Man kan nästan känna en lätt örtdoft när man ser kransen vila på sin bädd av silkespapper.

Tekla Hultins lagerkrans. Bild: Helsingfors universitetsmuseum, Timo Huvilinna.

Fortsätt läsa ”Tekla Hultin, en karaktär i händelsernas centrum”

Fröken Ur på Observatoriet

På väggen i korridoren som leder till Helsingfors observatoriums föreläsningssal, Argelandersalen, hänger ett fint, gammalt och fortfarande fungerande precisionspendelur. Tidigare stod denna klocka av märket Normal Zeit i entréhallen, och förr i tiden fungerade den lite som en Fröken Ur; stadsborna kunde kika in på Observatoriet och kontrollera den officiella tiden från uret. Snart ska visarna flyttas igen, då vi övergår till sommartid. På Helsingfors observatorium finns det klockor så det räcker. Vi har många kronometrar, d.v.s. precisionsur, den äldsta från 1700-talet. Vad gör de på Observatoriet?

Ett högt och smalt väggur av trä, med en urtavla bakom glas och en glasdörr, genom vilken man kan se klockans pendlar.
Ett ur av märket Normal Zeit på Observatoriet. Bild: Helsingfors universitetsmuseum/Timo Huvilinna 2013.

Fortsätt läsa ”Fröken Ur på Observatoriet”

”Knuffa inte min docent”

Universitetsmuseet har många skyltar och banderoller från demonstrationer i sina samlingar. Bland dessa finns en 30 år gammal, en aning medfaren pappskylt som satts fast på en träkäpp med häftapparat. Texten ”Älä töni mun dosenttiani” (”Knuffa inte min docent”) är skriven med svart tuschpenna.

En demonstrationsskylt från de första månaderna av 1990. Foto: Helsingfors universitetsmuseum.

Fortsätt läsa ””Knuffa inte min docent””

Onni var en kvinna!

Helsingfors universitets Ritsal har en samling fina teckningar, vars upphovsmän ibland är okända. Många teckningar är otydligt signerade eller saknar signatur. Ibland kan anteckningarna på pappret leda in på fel spår.

Jag gjorde ett register över teckningarna i vår databas och använde internet för att ta reda på vilka upphovsmännen kunde vara. På tur stod en skickligt utförd teckning, Porträtt av ung kvinna, där en kvinna i rutig blus med håret uppsatt i knut är avbildad i profil, lite snett nerifrån. I nedre hörnet av pappret står det ”Onni Bäckström”. I övre hörnet står det ”F.A. April 93”. Utifrån dessa anteckningar tog jag för givet att konstnären var en manlig student vid namn Onni Bäckström. Arbetet var godkänt av läraren vid Ritsalen, Fredrik Ahlstedt, vars signatur finns i övre hörnet.

 

En ritning av en ung kvinna i profil. Hon har en rutig blus och håret i knut. Halvfigurporträtt.
Onni Bäckströms teckning Porträtt av ung kvinna, 1893. Helsingfors universitets konstsamlingar. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Pia Vuorikoski.

Fortsätt läsa ”Onni var en kvinna!”

Gåvor från läkarstuderande

Den här gången presenterar vi två föremål som gjorts av läkarstuderande; en tehuva och en väggbonad. Båda är från förlossningsavdelningen vid Allmänna sjukhuset i Helsingfors, där läkarkandidaterna fick sin praktiska erfarenhet om förlossningar från och med 1833. Ett eget sjukhus för förlossningar, vård av kvinnosjukdomar och praktisk gynekologiundervisning fick man först 1934 efter att Kvinnokliniken färdigställdes.

Blå tehuva med bilden av ett foster på ena sidan.
Tehuvan är från 1928. Bild: Helsingfors universitetsmuseum / Henna Sinisalo.

Fortsätt läsa ”Gåvor från läkarstuderande”

Stickat salongsmode

I universitetsmuseets slöjdvetenskapssamling finns många fina ateljésydda aftonklänningar, men en av dem är lite mer speciell: för ovanlighetens skull är den stickad. Till helheten hör en aftonklänning, en stickad jacka, sjal och aftonskor som färgats i samma färg som klänningen. Vad kan helhetens historia och bakgrund vara? Detta har docent Ritva Koskennurmi-Sivonen forskat i, och hennes publikationer har använts som källmaterial för den här texten.

Aftonklänning

En röd, lång klänning med röda högklackade skorna.
Bild: Anna Luhtala; Ritva Koskennurmi-Sivonen.

Fortsätt läsa ”Stickat salongsmode”

Vindarnas torn från Sederholms samling av miniatyrmodeller

På den tiden då det var ovanligt med resor långt bort kunde folk få se fjärran länder genom konsten och sedermera även genom fotografier. Ett sätt att skaffa sig kännedom om kultur och arkitektur var att undersöka miniatyrmodeller. Modellerna erbjöd också en möjlighet att se tillbaka på det förflutna, framför allt när de föreställde historiska platser som inte bevarats för kommande generationer. Som månadens föremål i oktober presenterar vi en miniatyrmodell som ingår i Sederholms samling och som jag katalogiserade i våras. Den föreställer Vindarnas torn från antiken.

Vindarnas torn är en ljusgrå, oktogonal byggnad med rött tak.
Miniatyrmodellen av Vindarnas torn är 26 cm hög. Den vindflöjel i guden Tritons gestalt som en gång prydde taket har försvunnit. Foto: Helsingfors universitetsmuseum / Anna Luhtala.

Fortsätt läsa ”Vindarnas torn från Sederholms samling av miniatyrmodeller”

Ett ”päron” som klarade sig i Åbo brand

Fysikrelaterade föremål har ibland en rolig form eller är gjorda av ett spännande material som känns tilltalande – som är fallet med denna päronformade Nicholsons areometer. Den 4 september är årsdagen för Åbo brand och därför tänkte vi som månadens föremål presentera en av de skatter ur vår samling som klarat sig i branden. Vad är detta smäckra päronliknande föremål, tillverkat av metallblandning? De olika benämningarna areometer, sänkvåg, densimeter och hydrometer säger inte så mycket, så låt oss ta reda på vad det handlar om.

Nicholsons areometer eller densimeter.
Nicholsons areometer eller densimeter, 1814. Helsingfors universitetsmuseum.

Fortsätt läsa ”Ett ”päron” som klarade sig i Åbo brand”