Pro gradu-avhandlingen är skriven på finska och går under namnet: Suomen ruotsinkielisten yläkoulun erityisluokanopettajien kokemuksia työstään
Introduction
I Finland har skolornas kultur och undervisning genomgått stora förändringar de senaste åren och man har börjat sträva efter mera likvärdig och inkluderande undervisning i Finlands skolor. De här förändringarna har resulterat till att specialklass undervisning och specialskolor har avskaffats och eleverna har integrerats till den allmänna klasserna. Enligt min erfarenhet, skriverier i media och andra undersökningar verkar det som om inkludering och integreringen inte har varit så lyckad i och med att resursserna inte har öket i jämförelse med hur behovet har ökat. Jag intresserade mig för det här ämne eftersom jag själv arbetar som specialklasslärare för elever i grundskolan 7–9. Varje dag möter jag elever med olika inlärningssvårigheter och utmaningar och tror inte att de allmänna klasserna är till för alla elever.
Syftet med avhandlingen
Med den här studien var att identifiera de utmaningar som lärare i specilaklassundervisnin möter i sitt arbete med att undervisa elever med särksilt stöd från årskur 7–9. Samtidigt ville jag också höra deras åsikt om specialklassundervisningen borde avskaffas eller utvecklas ännu mera och i såfall på vilka sätt. I och med att arbetet som specialklasslärare kan vara väldigt utmanande och påfrestande tyckte jag att det också var viktigt att höra vilka fenomen i arbetsvardagen ger specialklasslärare glädje och ork i arbetet.
Avhandlingen metodologi
Jag genomförde min undersökning med att skicka ut ett strukturerat elektroniskt frågeformulär som riktades till specialklasslärare som arbetar med specialklassundervisningen i Finlands svenska högklass skolor. Jag genomförde undersökningen både kvantitativt och kvalitativt. Frågeformuläret innehöll först några frågor om specialklasslärares bakgrundsinformation, därefter delades enkäten in i fyra avsnitt: (1) respondenternas erfarenheter av sitt dagliga arbete och huruvida de anser att deras kunskaper och professionalism är tillräckliga för att undervisa elever med särskilda behov, (2) vilka typer av uppgifter som ingår i deras dagliga arbete, (3) vilka utmaningar relaterar rakt till eleverna inlärningssvårigheter (4) frågor som rör samarbete.
I slutet av formuläret hade jag 2 stycken öppna frågor som gällde vad som ger specialklasslärare glädje i sitt arbete och hur de motiverar att specialklassundervisningen borde forsätta eller anser de att specialklassundervisning borde avskaffas och eleverna flyttas över till de allmänna klasserna.
Avhandlingens resultat
Resultatet baserade sig på 39 svar, varav drygt 60 % hade en specialklass lärarexamen och resten hade en speciallärarexamen, annan pedagogisk examen eller annan examen. Resultaten av undersökningen visade att specialundervisningen bör bibehållas men att förändringar i praktiken bör göras för att säkerställa att specialundervisningen är lämplig och att elever i specialundervisning får det stöd som de är berättigade till. Många lyfte fram hybridundervisning så att eleverna hade bättre möjligheter att få stöd i de ämnen som det fanns behov som skulle resultera i att specialklass-undervisninge kunde tjäna en större volym av elever och inte enbart de 10 som är flyttade till specialklassundervisninge. Speciallärarna gav många förbättringsförslag, varav många var värdefulla och genomförbara utan ytterligare finansiering.
Liknande forskningar har inte gjorts Finland och jag anser att resultaten av min forskning kan vara betydelsefull för att få veta hurdana utmaningar det finns i specialklasslärarnas vardag och för att kunna utveckla smågruppsundervisningen mera ändamålsenligt enligt behovet. Resultatet kan också användas då beslutsfattare skall besluta om specialklassundervisningen skall utvecklas eller avskaffas för att istället öka på inklusionen. Forskningsresultatet kan också användas i fortsatta forskningar.
Micaela Ståhlberg