Behovet av individuell studiehandledning är i gymnasierna är något som ökar allt mer hela tiden. Högskolereformen, den nya läroplanen som träder i kraft hösten 2021 samt ett allt större fokus på framtida studier och arbetsliv är faktorer som betonas i allt större utsträckning. Studiehandledarens uppgift är att handleda ungdomar i deras navigerande kring dessa ämnen: de ska stöda studerandes individuella utveckling och de ska bistå med de verktyg som studeranden behöver för att kunna fatta egna beslut för sig själv och sin framtid.
Tidigare forskning påvisar att studiehandledaryrket är en bransch där risken för stress och utbrändhet i arbetet är påtaglig. 86,8% av finländska studiehandledare har angivit att tidsbrist och brådska är ett stressmoment i arbetet. Kan kvaliteten på handledningen garanteras om våra studiehandledare är överbelastade?
Syfte
Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och tolka arbetsplatsvälmåendet och arbetstillfredsställelse hos gymnasiestudiehandledare i Svenskfinland. Studiehandledarnas attityder har granskats vad gäller krav och resurser i arbetet och vilka faktorer som möjligtvis kan vara hämmande för arbetsplatstillfredsställelsen.
Målgrupp och informanter
Målgruppen för denna studie har varit Svenskfinlands studiehandledare på gymnasienivå. Data insamlades med hjälp av ett elektroniskt frågeformulär och skickades ut till alla svenskspråkiga gymnasier i Finland, till vilket 22 informanter bidrog med sina svar (svarsprocent 52,4%).
Resultat
Studiehandledarna som deltagit i denna forskning uppgav generellt en hög arbetstillfredsställelse. Obehöriga studiehandledare påvisade ändå en lägre arbetstillfredsställelse än de som är behöriga.
De studiehandledare som upplevt symptom på stress eller utbrändhet upplevde sig vara mindre nöjda med sina arbetsuppgifter. De upplevde också ett sämre kollegialt stöd och ansåg sig ha mindre tidsmässiga resurser. Även de som varit sjukskrivna på grund av utbrändhet angav sig ha mindre tidsmässiga resurser. Arbetserfarenhet visade sig vara signifikant för studiehandledarnas belåtenhet med sina arbetsuppgifter, då de med mer arbetserfarenhet visade sig vara mer positiva i sina attityder.
Sammanfattning
Vad som kommit fram i resultaten är att studiehandledarna generellt känner stor meningsfullhet i sitt arbete och att arbetet med ungdomar, deras studier och framtidsplanering är något de trivs med stort. Även de som någon gång upplevt arbetsrelaterad stress, eller till och med varit sjukskrivna på grund av utbrändhet, upplever att de gör ett meningsfullt arbete och har ett stort arbetsengagemang. Dock visar sig dessa upplevelser ändå inverka negativt på attityden mot arbetet vad gäller flera faktorer.
För att studeranden ska kunna klara av sina studier i gymnasiet och därefter fortsatta studier och arbetsliv krävs det individuell handledning av välmående, självsäkra och närvarande studiehandledare. En nationell forskning om Finlands studiehandledare kunde bidra med nyttig information kring vilka arbetsresurser som behöver stärkas ytterligare och hur vi kan vidare främja studiehandledarnas välmående i deras arbete, så att de i sin tur kan främja välmående hos studeranden.
Jessica Thurin
Pro gradu: Den ”goda” handledaren – Studiehandledarnas välmående på arbetsplatsen
Maj 2020