Bakgrund
Den teknologiska utvecklingen i vårt samhälle har varit snabb och nya uppfinningar har underlättat många arbeten, men i gengäld behövs utbildad personal. Mot den här bakgrund är det oroväckande då Pisa undersökningarna visar att läsförmågan bland finländska barn försämrats och inställningen till läsning blivit alltmer negativ.
I Pisa undersökningarna har Finland uppvisat en bra läsförmåga, men trenden har varit nedåtgående och antalet svaga läsare har ökat. Pisa 2018 visar att 13,5% av de finländska eleverna och 20% av pojkarna är svaga läsare och har en läsförmåga som inte är tillräckligt bra för fortsatta studier eller verksamhet i samhället. Pisa undersökningen visar också att allt fler elever i Finland har en negativ inställning till läsning och att många läser bara om de måste. Hela 63% av de finländska pojkarna säger att de läser bara om de måste. (UMK, 2019.)
Undersökningens syfte och genomförande
Syftet med studien var att undersöka hur ofta lågstadieeleverna läser på fritiden, vilka faktorer som påverkar läsaktiviteten och om det finns skillnader på basen av kön eller årskurs. De motivationsfaktorer som undersöktes var inre och yttre motivation, tron på den egen förmågan, läshistoria, tillhörighet, stereotyper, attityd och fritidsintressen. De undersökta faktorerna härleddes ur teori och tidigare forskning.
Undersökningen genomfördes i oktober 2020 i ett finlandssvenskt lågstadium. Materialet samlades in med en enkät där de flesta frågor hade färdiga svarsalternativ. I enkäten tog eleverna ställning till olika påståenden gällande läsaktivitet, fritidsintressen, läshistoria, motivationsfaktorer, tillhörighet och stereotyper. Skolans samtliga elever i årskurserna 3-6 kunde delta i undersökningen (236 elever), förutsatt att klassläraren valde att delta i undersökningen och föräldrarna gav sitt godkännande till deltagandet. Undersökningen erhöll 156 väl ifyllda enkäter, vilket betyder att 67% av eleverna deltog i undersökningen. För att hitta skillnader och samband i svaren analyserades enkäterna med statistikprogrammet SPSS.
Resultat
Undersökningens resultat visar att det redan i lågstadiet kan finnas stora skillnader i elevers läsintresse. 79% av de undersökta eleverna sade sig läsa regelbundet på fritiden medan 21% sade att de läser mera sporadiskt eller inte alls. Undersökningen visar också att det finns skillnader mellan flickornas och pojkarnas läsintresse, så att de undersökta flickorna läser oftare än pojkarna. Vidare visade resultatet att de undersökta eleverna har en stark tro på den egna läsförmåga och en positiv attityd till läsning. Bland de äldre eleverna fanns trots allt en antydan om sjunkande inre motivation och något negativare attityd till läsning. Enligt den här undersökningen kan skillnader i läsaktivitet förklaras med kön, upplevd inre motivation, attityd och uppfattningen att man läser bara om man måste.
Undersökningen visar att det är väldigt viktigt att man i lågstadiet fortsätter jobba för att eleverna skall få en positiv attityd till läsning, så att de väljer att läsa av egen fri vilja i stället för att läsa bara om de måste.
Maria Enberg
Jag läser bara om jag måste. Läsaktivitet och läsmotivation hos lågstadieelever – en pilotstudie i en finlandssvensk skola.