Forskningsuppgift och genomförande
För att vara elitidrottare måste man sätta tusentals av timmar på tränandet. Antalet träningstimmar för elitidrottare stiger ofta signifikant då de fyller 15 år, alltså under tiden idrottarna går på högstadiet enligt det finska skolsystemet. Samtidigt stiger även skolans krav och lektionsmängderna. De flesta av dygnets timmar går åt till skola, träning och sömn för unga idrottare. Ofta går även träningstiderna över de vanliga skoltiderna, vilket orsakar skolfrånvaro för idrottande elever.
Svenskspråkiga idrottande elever deltar i den vanliga grundläggande undervisningen normalt som alla andra elever, vilket kan resultera i att arbetsbelastningen blir större för idrottarna än för andra elever. Bedömning av elever i högstadiet görs av ämneslärare, vilket sätter ämneslärarna i en betydande roll för idrottande elevers utbildningsmässiga framtid. Särskilt har modersmål- och matematiklärare fått en viktigare plats då dessa ämnen betonas mer i antagningen till vidare utbildning efter gymnasiet. Även om det i Finland finns nationella, kommunala och även skolors egna läroplaner har lärarna en stor yrkesautonomi. Hur lärare uppfattar idrottande elevers skolgång har alltså en betydelse för idrottande elevers utbildningsmässiga framtid.
Syftet med denna studie var att få en överblick kring hurudana uppfattningar, arbetsmetoder och erfarenheter matematik- och modersmålslärare har av idrottande elevers skolgång. Åtta ämneslärare (svenska och litteratur samt matematik) från sju högstadieskolor i huvudstadsregionen tog del i undersökningen. Datainsamlingen skedde genom semi-strukturerade intervjuer och materialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk analys.
Resultat och slutsatser
Sammanfattningsvis verkade alla lärare och skolor positiva till elevers aktiva idrottande och lärarna vill vara med och stöda idrottande elevers idrottsliga karriär så gott de bara kan. Lärare ser positivt på en dubbelkarriär och har främst positiva erfarenheter av idrottande elevers skolgång men lärarna var ändå bemärksamma på möjliga fallgropar. Idrottande elever upplevdes hamna ut för en hög belastning, vilket enligt lärarna lätt kan leda till att idrottande elever väljer att hoppa av antingen idrotten eller i värsta fall skolan. Lärarna upplevde det därför viktigt att idrottande elever använder sig av olika strukturella för- mågor för att lyckat kunna balansera sina olika livsområden. Utöver detta påpekade lä- rarna betydelsen av ett stödnätverk som både kan stötta och ge råd åt idrottande elever med dubbelkarriärer.
Coronapandemin visade i denna studie vara något som har satt sina spår i lärarnas upp- fattningar om idrottande elevers skolgång. Ett möjligt förslag till vidare forskning i framti- den kunde vara att studera hur Coronapandemin möjligen har påverkat idrottande elevers skolgång, hur det avspeglats i skolprestationer, och vilka eventuella möjligheter eller utmaningar distansundervisningen har medbringat. Redan nu förekom det exempel där idrottande elever hade kunnat utnyttja de nya distansundervisningsmetoderna då de var borta från skolan. I tillägg var lärarnas uppfattningar om distansundervisning positivt in- ställda för framtida möjligheter. Utöver detta hade det varit intressant att jämföra hur andra länder med flera nationella språk har genomfört sitt nationella stöd för dubbelkarriärer. Denna studie visade att de svenskspråkiga idrottande eleverna ännu inte har de samma förutsättningar som finskspråkiga idrottande elever att få handledning och stöd på svenska.
Alexandra Niiranen
Lärarperspektiv på idrottande elevers skolgång