Jämställdhet är fortfarande ett aktuellt och relevant ämne, eftersom vårt samhälle inte är jämställt. Det finns mycket forskning kring hur jämställt media rapporterar om idrott ur ett kvantitativt perspektiv. Det saknas ändå forskning kring på vilket sätt tidningar skriver om jämställdhet inom idrott ur ett kvalitativt perspektiv och huruvida det eventuellt hade lett till en mer jämställd rapportering.
Syftet med avhandlingen är därför att undersöka hur två dagstidningar i Finland (Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat) rapporterar om jämställdhet inom idrott ur ett kvalitativt perspektiv för att analysera en dimension som det saknas forskning om. Förhoppningen är att bidra med ny kunskap kring jämställdhet inom idrott och hur tidningars rapportering ser ut. En agendasättande journalistik kan påverka vad läsarna anser om idrott, och därmed bidra till att upprätthålla damidrottens lägre status. Eftersom tidningar utgör en del av ens informella lärande kan tidningars agendasättande journalistik påverka ens informella lärande.
Som metod användes kvalitativ innehållsanalys. I materialinsamlingen identifierades sammanlagt ca 100 artiklar som behandlar aspekter av jämställdhet inom idrott i de två tidningarna under år 2020, vilka sedan analyserades noggrant. I analysen bildades sju teman, som sedan analyserades och tolkades för att besvara avhandlingens forskningsfrågor.
Resultat och slutsatser: Tidningarna rapporterade om jämställdhet inom idrott ur flera perspektiv, men resultaten påvisade skillnader mellan tidningarnas idrottsrapportering. HBL skrev oftare samt mer omfattande om jämställdhet inom idrott, de reflekterade över sitt eget ansvar och vad som borde ske för situationen skulle förbättras. HS hade flera journalister bland de analyserade artiklarna än HBL. I HBL publicerades många så kallade opinionstexter, i vilka journalister påtalade orättvisor och lyfte fram problem, medan HS inte hade en enda sådan artikel. Slutsatser som kan dras är att HBL i högre grad lyfter fram existerande orättvisor och uppmärksammar problematiska situationer och ojämställda villkor. De reflekterar över sin roll och agerar genom bland annat sin medvetna satsning på en mer jämställd sportjournalistik. HS tar inte tydligt ställning till orättvisa villkor och reflekterar inte över tidningens ansvar, med makt att påverka läsarna. Tidningar kan med en agendasättande journalistik påverka hur läsarna ser på (dam)idrott, och att inte tydligt främja jämställdhet kan resultera i att det informella lärandet påverkas. Det kan leda till att läsarna inte är medvetna om den existerande situationen.
Den här studien kan förhoppningsvis bidra med ny kunskap och intressanta synvinklar angående jämställdhet inom idrott, för att eventuellt resultera i att attityder gentemot damidrott förändras, samt belysa det ansvar och den makt som tidningar har i det hela.
Daniela Lindgård
Jämställdhet inom idrott – två tidningars rapportering