Syfte
Skolvärlden i Finland har arbetat för att skapa en mer inkluderande skola för alla. Två yrkesroller inom skolvärlden som är viktiga för att kunna skapa och förverkliga en klass med inkludering i tanken är klassläraren och specialläraren. Min Pro gradu-avhandling baserar sig på artikeln “collaboration for inclusive practices: Teaching staff perspectives from Finland” skriven av Paju, B., Kajamaa, A., Pirttimaa, R. & Kontu, E. (2021). Artikeln presenterar tre olika samarbetsformer mellan klassläraren och specialläraren: Coordination, Cooperation och Reflective communication. Dessa samarbetsformer har jag använt mig av då det gäller kategoriseringen av samarbetsform mellan klasslärare och speciallärare. Jag har intervjuat fem klasslärare från fem olika svenskspråkiga skolor i Helsingfors. Avhandlingens syfte är att undersöka samarbetsformer mellan klasslärare och speciallärare i svenska skolor i Helsingfors. Detta ämne är av relevans då Finlands skolsystem strävar efter en mer inkluderande skola, där specialpedagogiken spelar en betydande roll.
Metoder
Studien var av kvalitativ metod med en fenomenografisk forskningsansats. Materialinsamlingen skedde under vintern 2024 genom enskilda intervjuer av fem olika klasslärare i svenskspråkiga skolor inom Helsingfors. Alla intervjusubjekt fick unisexnamn. Intervjuerna var semistrukturerade. Alla intervjuer skedde på distans för att skapa samma intervjusituation för alla intervjusubjekt. Klasslärarna svarade på frågor gällande inkluderande undervisning och deras samarbete med specialläraren. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, där jag kategoriserade och tematiserade intervjusubjektens svar.
Resultat och slutsats
Endast två av de tre samarbetsformerna framkom av intervjuerna. Samarbetsformerna Coordination och Cooperation. Ingen av klasslärarna visade ett ointresse eller negativ inställning mot inkluderande undervisning. Klasslärarna hade fått meningsfullt stöd av speciallärarna gällande skrivande av planer, lektionsplanering och differentiering i klassen. En av klasslärarna hade även ett samarbete med en specialklasslärare och blev uppdelad i två kategorier, på grund av varierande samarbetsformer. Inte en enda klasslärare hade fått anvisningar av skolans ledning om samarbetets form, vilket kan förklara varför samarbetsformerna Coordination och Cooperation var det mest framkommande.
Elias Ericsson
Klasslärarens samarbete med speciallärare i svenska skolor inom Helsingfors