Muntlig färdighet i arbetslivet

Att kunna presentera…..

och förmedla din kunskap, dina idéer och fördelar är en förutsättning för att nå yrkesmässig framgång. Detta gäller speciellt för akademikern, oberoende av om hen arbetar i näringslivet, i den sociala sektorn eller inom universitetet. Akademikern har specialkompetens inom ett visst område, men denna kunskap är värdelös om man inte kan förmedla den till andra.

Din förmåga att kommunicera skriftligt och muntligt kommer att sättas på prov i din arbetsintervju, under möten och diskussionstillfällen, under föredrag och konferenser. Du kommer att få användning för den när du nätverkar med branschfolk, undervisar elever eller marknadsför dig hos kunder. Effektiv kommunikation är nyckeln till att du ska lyckas inom vilket yrkesområde du än väljer.

I arbetslivet är det viktigt att kunna arbeta i grupp och i olika nätverk. Du måste kunna samarbeta med andra för att utveckla idéer och genomföra projekt, lösa problem och dra nytta av ett socialt och yrkesmässigt kontaktnät. Ingen kan vara expert på allt och därför är det nyttigt att ha kontakter till kollegor och dra nytta av deras expertis. På en internationell arbetsmarknad sker samarbetet över språk- och kulturgränser och då är interkulturell kommunikation av största vikt.

Kommunikationen på en vetenskaplig nivå…

går ofta ut på att producera ny vetenskapligt belagd kunskap och värdera andras verk. Det vetenskapliga kunnandet görs synligt genom att skriva, tala och diskutera. Forskaren måste kunna framställa sina resultat i artikelform, presentera dem muntligt på seminarier, konferenser och i undervisningen. Forskaren ska även delta i den vetenskapliga diskussionen och presentera sina tankar för allmänheten.

Den vetenskapliga kommunikationen är väldigt speciell och varierar från område till område. Nya studenter och forskare socialiseras in i sitt eget ämnesområde och lär känna de språkliga konventionerna och den vetenskapliga diskursen. Abstraktionsnivån är i allmänhet hög och speciell terminologi hör till genren.

Den vetenskapliga kommunikationen är till sin natur analyserande, reflekterande och argumenterande. Påståenden ska bygga på fakta och goda argument. I den vetenskapliga diskussionen måste forskaren alltid vara beredd på att motivera sina val (exempelvis val av ämne, frågeställning eller val av källor) och sina slutledningar. Detta ställer även stora krav på engagerade diskussionsdeltagare som är kritiska, utvärderande och inte konflikträdda.

I bästa fall är den vetenskapliga kommunikationen ett jämlikt kunskapsutbyte mellan kollegor där olika lösningar prövas och förkastas med hjälp av en logisk argumentation och ett hövligt sätt.