Bilagor

Eventuella bilagor placerar du i regel sist i uppsatsen. Det finns inga obligatoriska bilagor. Inom vissa ämnesområden är det nödvändigt att ha dem, andra kan klara sig bra utan.

Som bilaga presenterar du sådant som tar för mycket utrymme i själva uppsatsen och därför stör helheten eller läsbarheten.

Tänk noga efter om du verkligen behöver en bilaga eller inte.

Överväg också om en tabell ska bifogas eller ingå i själv texten. Om tabellen ger koncentrerad information som kommenteras i texten ska den stå i anslutning till kommentarerna. Läs mera om tabeller, kartor och diagram.

Om bilagorna är flera än en numreras de i den ordning de har. Skriv ordet Bilaga och eventuell nummer högst upp på bilagans första sida. Bilagorna skrivs in med sidangivelse i innehållsförteckningen.

Litteratur

Klicka på bilden nedan så kan du se hur en litteraturlista är uppbyggd.

Litteraturlistan

Efter själva texten, före eventuella bilagor placerar du litteraturlistan. Litteraturlistan, eller källförteckningen, som den också kan kallas, utformas enligt vissa principer. Den viktigaste är att den utformas konsekvent.

Allteftersom du skriver din text och hänvisar till andra författare lönar det sig att omedelbart skriva upp källan, alltså:

  • författarnamn (titel på arbetet om författarnamn saknas)
  • utgivningsår
  • textens titel (utgivare)
  • upplaga, om senare än 1:a
  • förlagsort (inte tryckort!)
  • utgivande förlag eller institution
  • sidhänvisning

När texten är färdig har du redan en litteraturlista som du kan bearbeta. (Det är faktiskt oerhört besvärligt att börja sammanställa en litteraturlista utgående från dina hänvisningar i texten i efterhand!) Nu måste du se till att listan utformas på ett enhetligt sätt i alfabetisk ordning. Observera att man hänvisar till artiklar enligt författarens namn.

Elektroniska källor

Om du har använt både tryckta och elektroniska källor kan du separera dem även om det inte finns något krav på att du måste göra det. Källuppgifterna bör innehålla så mycket som möjligt av följande:

  • textens författare
  • utgivningsår
  • titel på html-dokument, huvudrubrik i textfil, innehåll i fältet Subject, Ärende: o.s.v. i e-brev, elektroniskt diskussionsinlägg eller liknande
  • förlag eller annan utgivande organisation typ av medium (cd-rom, databas, diskett, www, e-post, diskussionsgrupp/BBS etc.)
  • adressuppgifter och liknande (identifiering av källan, t.ex. resurs på Internet, meddelaridentitetsfält [Message-ID] för e-brev och elektroniska diskussionsinlägg, ISBN-nummer eller liknande för cd-rom); observera att adressen till källan skall skrivas på i källan angett sätt med stora/små bokstäver
  • tid för färdigställande eller senaste uppdatering av materialet
  • versionsnummer om senare version än första datum och tid för när informationen hämtades
  • eventuella uppgifter om tillgänglighet, krav på datorkapacitet, program, programversioner etc.

Muntliga källor

Ibland händer att du har talat med en person som lämnat viktiga uppgifter muntligen eller att du vill hänvisa till ett föredrag som du har lyssnat till. Du anger den muntliga källan med efternamn och förnamn, eventuell titel eller yrkesbeteckning. Dessutom skriver du ut hur och när informationen har förmedlats. Du kan skriva exempelvis så här:

Palmén, Helena, muntl. Telefonsamtal den 29 maj 2005.

Litteratur

Siv Strömquist, 1998. Uppsatshandboken. Hallgren och Fallgren
Svenska skrivregler, 2001. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden.

Innehållsförteckning


Innehållsförteckning

Innehållsförteckningen visar hur du har strukturerat din text och var du hittar de olika delarna. Förteckningen är en viktig vägledare för läsaren. Rubrikerna Sammandrag. Litteratur och Bilagor ska ingå i förteckningen, men utan sifferbeteckning.

Så här kan en innehållsföreteckning se ut:

Innehåll

Litteratur

Siv Strömquist, 1998. Uppsatshandboken. Hallgren och Fallgren.

Sammandrag

Din text inleds oftast med ett sammandrag (på engelska heter det abstract).

Sammandraget fungerar som ett visitkort. I sammandraget ska du på ett mycket litet utrymme ge information om vad som står i själva texten. Den som läser sammandraget ska genast kunna se om det finns något av intresse för honom eller henne i din text.

Var noga med vad du väljer att ta med i ditt sammandrag. Du ska så kort som möjligt få med det viktigaste i din text.

Tänk på att du nu beskriver det som du har gjort, tempus är förfluten tid.

Sammandragets struktur

  • ämne
  • syfte
  • genomförande
    – metod, material resultat
  • slutsatser

Du måste alltså redan på första sidan i din uppsats avslöja dina resultat. Skriv också ner nyckelord som kan fungera som sökord när man vill läsa mera om just det som du har forskat i.

Kom ihåg att ett sammandrag skall kunna läsas separat från själva uppsatsen! Du måste alltså föra in läsaren i ämnet innan du går in på detaljer.

Titelsida

Titelsidan är det första mötet med läsaren. Se till att den är korrekt – det ger ett bra första intryck. Varje fakultet har sina regler för hur en titelsida ska se ut. Se hur andra har gjort och följ goda exempel!

Uppgifter som bör ingå på en titelsida:

  • författarens namn
  • studieplats (universitet, institution)
  • dokumentets namn (t.ex. avhandling pro gradu)
  • datering (termin och år)
  • arbetets titel
  • handledarens namn