Författare: JanneN

En vetenskaplig text ska indelas i stycken.

1. Styckeindelningen visar läsaren hur du har tänkt. Ett stycke bör omfatta en tankeenhet, till exempel ett tema, en aspekt av ämnet, ett argument, ett perspektiv, en tidsperiod, en plats eller en person.
2. Framhäv det viktiga. En nyckelmening sammanfattar huvudtanken i stycket. Inled gärna stycket med en sådan, alternativt avsluta stycket med den.
3. Styckena ska följa på varandra i en logisk ordning, och de bör bindas ihop med hjälp av exempelvis sambandsord (t.ex. dock, alltså, således, å andra sidan). Nytt stycke anges med indrag eller blankrad.

Se även TEXTBINDNING
Se Att skriva bättre i jobbet, Från tanke till text och Skrivboken

Stor bokstav används i början av en mening och när det som kommer efter ett kolon är direkt anföring eller citat:

Hamlet: Att vara eller inte vara.

I andra fall används liten bokstav efter kolon.

I övrigt är huvudregeln att stor bokstav används vid egennamn och liten bokstav vid beskrivande ord.

Stor bokstav

personnamn: Maria Lindström, tre Marior
namn på vissa gudomar: Gud, Herren, Frälsaren, Allah
geografiska egennamn: Tusby, Arktis, Stilla havet
namn på byggnader och anläggningar: Nationalmuseum, Eremitaget, Brunnsparken
namn på stjärnbilder och himlakroppar: Jungfrun, Saturnus
latinska namn på djur, växter, bakterier m.m.: Mus musculus, Taraxacum vulgare
varumärken: Toyota, Macintosh, Burana
Sammansättningar med egennamn (som har kvar sin namnkaraktär): Mellaneuropa, Lapplandsresa, Storhelsingfors, Runebergdikter, Borgåbo (även borgåbo)
namn på religiösa skrifter: Bibeln, Talmud, Koranen

Liten bokstav

beskrivande tillnamn: Olav den helige, Katarina den stora
titlar: drottning Kristina, professor Eriksson
jorden, solen, månen och universum
beteckningar för art eller sort: sauvignon blanc, brie, manchestertyg, pyrrhusseger, medelhavsklimat
beteckningar för djur och växter: hund, gran, hamiltonstövare, karljohanssvamp, linnea, yorkshireterrier MEN: Flitiga Lisa, Jack Russell-terrier
sjukdomsnamn: cancer, vattkoppor, influensa, alzheimer, parkinson, asperger MEN: Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, Aspergers syndrom
ord som bildats av egennamn med hjälp av en avledningsändelse (-sk, -are, -it, -er o.d.): helsingforsare, ålänning, finländsk, finlandssvenska, malmöit, australier
avledningar av personnamn: darwinistisk, lutheran, marxist, laestadian
tidsuttryck: januari, vinter, påsk, långfredag, annandag jul, valborgsmässoafton
historiska händelser och perioder: andra världskriget, stora ofreden, medeltiden, inkariket MEN: Napoleonkrigen, Versaillesfreden, Titoepoken
namn på lagar och liknande: skadeståndslagen, föreningslagen, biblioteksförordningen

Namn på myndigheter och liknande

När det gäller finländska myndigheter följer vi finskan i användningen av stor eller liten bokstav.

Liten bokstav

Ministerier: undervisningsministeriet, utrikesministeriet
Polisorganisationer och domstolar: högsta domstolen, rörliga polisen, tingsrätten
Statliga, kommunala och kyrkliga förvaltningsorgan: riksdagen, statsrådet, domkapitel, länsstyrelse, länsstyrelsen i Södra Finlands län
Enheter och avdelningar inom inrättningar: humanistiska fakulteten, institutionen för fysik, informationsavdelningen, planeringsenheten, öronkliniken
Kommittéer, råd, utskott och andra sakkunnigorgan: etiska kommittén, studiestödsnämnden, finansutskottet
samt: staten, regeringen, riksdagen, armén, flottan, polisen, tullen, kyrkan

Stor bokstav

Politiska partier: Gröna förbundet, Samlingspartiet, Svenska folkpartiet
Statliga bolag: Altia, Handelshus Hansel Ab, Rundradion
Statliga affärsverk: Utbildningsstyrelsen, Senatfastigher
Vetenskapliga och ekonomiska institutioner, skolor och utbildningar: Konkurrensverket, Centralen för turistfrämjande, Fordonsförvaltningscentralen, Rättspolitiska forskningsinstitutet
namn på skolor och utbildningar: Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, Konstindustriella högskolan, Svenska handelshögskolan, Bildkonstakademin, Teaterhögskolan
Obs! Åbo Akademi

Namn som har med EU och EG att göra skrivs med stor bokstav när hela namnet skrivs ut, medan kortformerna skrivs med små bokstäver: Europeiska unionen – unionen, Europaparlamentet – parlamentet, Europeiska gemenskapernas domstol – domstolen eller EG-domstolen

Namn på företag, organisationer, tidningar och liknande skrivs som de själva skriver dem: Nordiska institutet i Finland, Svenska Akademien, Västra Nyland, Dagens Nyheter.

Se Svenska skrivregler, Svenskt lagspråk i Finland

Den vetenskapliga stilen kännetecknas av precision, koncentration, organisation, begriplighet och opersonlighet.

Precision betyder att du ska uttrycka dig så tydligt att läsaren inte behöver tolka din text. Viktiga begrepp ska definieras och användas på ett entydigt, konsekvent sätt. Undvik vaga ord.

Följande exempel uppfyller inte kravet på precision. Hur kan en utvärderingsundersökning vara en ny forskningsinriktning? Föremål=mål? Vad innebär det att utföra politikens program? Hur de har påverkat vad?

Utvärderingsundersökningen steg fram i skiftet mellan 1960- och 1970-talen som en ny samhällsvetenskaplig forskningsinriktning. Metodens centrala föremål har varit undersökning av hur politikens och administrationens olika program har utförts samt hur de har påverkat.

Koncentration innebär att hålla sig till saken. Säg det du vill säga så kortfattat som möjligt, utan att det ändå blir otydligt! Skala bort onödiga satser och småord.

Följande exempel kunde koncentreras:

Då jag sökte på ordet demokrati märkte jag att det är svårt att få en entydig definition på det. Något som dock är kännetecknande för en demokrati är att majoriteten bestämmer (http://www.riksdagen.se).

Organisation innebär att texten ska vara genomtänkt och välstrukturerad. Gör därför en plan för i vilken ordning ditt material ska presenteras och följ den. Visa strukturen med hjälp av metakommentarer, kapitel- och styckeindelning samt informativa rubriker.

Detta exempel visar en text som inte är organiserad på meningsnivån:

Detta [familjerådslag som demokratiserande metod] kan problematiseras bland annat på grund av att klienten sällan skulle ha samarbete med instansen av egen fri vilja, vilket är viktigt i demokratin, den fria viljan.

Begriplighet innebär att du ska skriva så att en läsare förstår din text. Texten ska ändå inte vara för vardaglig, utan måste ha en viss vetenskaplig stilnivå. Det innebär att abstrakta fenomen uttrycks abstrakt och att svåra saker inte kan skrivas alltför enkelt.

Följande utdrag är ett exempel på en text som kunde skrivas betydligt enklare utan att förlora i innehåll:

Till problematiseringen av metodens implementering hör att en omhändertagningsprocess inte är ett naturligt utgångsläge för samarbete.

Opersonlighet innebär att det viktiga är läsaren och innehållet, inte du som skribent. Undvik dock som skribent att gömma dig alltför mycket bakom texten.

Exempel på text som är alltför opersonlig. Undvik att ge ting personliga egenskaper; ett kapitel kan inte diskutera något. Skriv i stället: “I kapitel 2 tar jag upp den teoretiska utgångspunkten för studien.”

Studien är indelad i två delar, en teoretisk och en empirisk del. Studiens andra kapitel diskuterar studiens teoretiska utgångspunkt. Kapitel tre omfattar den tidigare forskningen med beaktande av den risk vilken revisionsbyråerna tar och bör beakta vid planering och prissättning av revisionsuppdrag.

Exempel på alltför personlig text:

Det har också forskats och skrivits en hel del om det professionella socialarbetet i missbrukarvården (t ex Lehto 1991) men jag har inte kunnat finna artiklar eller övrig litteratur som direkt skulle ha behandlat temat missbrukarvårdens medikalisering.

Se även DISPOSTION, FACKTERMER, ORDVAL, PERSONLIGHET kontra OPERSONLIGHET, PASSIV
Se Från tanke till text, Språkhjälpen

Tal kan skrivas med siffror eller bokstäver.

1. Siffror rekommenderas när det är sifferuppgifterna som är det viktiga i texten, t.ex. i listor och i matematisk eller ekonomisk text.
2. Decimaltal och bråktal skrivs oftast med siffror (3,14; ½), liksom sifferuppgifter vid förkortningar av måttenheter (2 m), förkortningen kl. (kl. 13.15) och tecken som % (26 %).
3. Om sifferuppgifterna inte är det viktiga i texten skrivs små tal med bokstäver och stora tal med siffror. Stora tal som är ungefärliga skrivs ofta med bokstäver: ett hundratal. Gränsen mellan små och stora tal går någonstans mellan 12 och 20. Det är viktigt att man inte t.ex. i en uppräkning blandar siffror och bokstäver. Undvik även att börja en mening med siffror.
4. Stora tal som skrivs med siffror delas upp i grupper om tre siffror räknat från höger: 1 200, 23 400, 5 320 000, 1 500. Årtal skrivs ihop: 1985. Förkorta helst inte årtal. I telefonnummer brukar siffrorna grupperas två och två från höger: 06-123 45 67, 050-123 45 67.

—-

Se Svenska skrivregler

Semikolon används när man vill skilja åt två satser inom samma mening; ett kommatecken vore för svagt, men en punkt för starkt skiljetecken.

Semikolon är alltså inte någon form av kolon.

Semikolon kan också användas för att avskilja grupper från varandra. I vetenskaplig text kan det vara fråga om källhänvisningar till olika verk inom samma parentes:

(Jarrick & Josephson 1996; Strömquist 2000) eller flera författare till samma verk i källförteckningen: Schött, Kristina; Melin, Lars; Strand, Hans & Moberg, Bodil (2007), —-

Se Svenska skrivregler

Undvik att rada huvudsatser efter varandra med bara kommatecken emellan.

Detta är i synnerhet olämpligt om satserna bekriver ett händelseförlopp eller skiljer sig mycket till form och innehåll.

Jag skriver om ätstörningar, ämnet har intresserat mig länge.

Jag skriver om ätstörningar eftersom ämnet har intresserat mig länge.

Se Språkriktighetsboken

Kontrollera att texten är logisk och har en röd tråd!

1. Gör klart för dig själv vad du vill säga. Du kan hjälpa läsaren att få syn på din huvudtanke genom att placera den på en framträdande plats i texten (t.ex. i början), genom att upprepa den eller uttryckligt påpeka vad som är det viktigaste.

2. Informativa rubriker, figurer, tabeller, förteckningar och en bra disposition hjälper läsaren.

3. Du kan hjälpa läsaren att se hur texten hänger ihop genom att använda metatext.

I detta arbete undersöker jag skrivandet som process. Till att börja med presenterar jag skedena i skrivprocessen: analys av skrivuppgift, materialinsamling, sortering, strukturering, formulering, bearbetning och korrekturläsning. Därefter behandlar jag mer detaljerat fördelarna med processkrivning. Slutligen tar jag upp olika invändningar mot att betrakta skrivande på detta sätt.

4. Textens delar ska följa på varandra i en logisk ordning. Orsaks- och följdförhållandena ska framgå tydligt och läsaren ska ha lätt att följa skribentens tankegångar.

Följande exempel uppfyller inte dessa krav:

Min undersökning är kvalitativ eftersom ämnet intresserar mig mycket.

Se även DISPOSITION, METATEXT, RUBRIK, TEXTBINDNING

Kontrollera rubrikerna! En bra rubrik är informativ, kort och kraftfull.

En rubrik ska till form och innehåll passa ihop med de andra rubrikerna på samma nivå i texten. Kom ihåg att rubriken inte behöver spegla hela textens innehåll; i vissa fall är det bättre att använda en huvudrubrik och en underrubrik.

Exempel:

Rösta, demonstrera eller debattera? – En studie i den finska och svenska språkgruppens sätt att delta i den lokala beslutsprocessen i Finland.

En bra rubrik ökar textens begriplighet och ger läsaren överblick över innehållet. Kapitelrubriker visar hur textens olika delar förhåller sig till varandra: Vilka delar är på samma nivå, vilka är underordnade?

Du bör också tänka på att vara konsekvent vid numrering av rubriker och användning av typsnitt inne i texten. Rubriker avslutas inte med punkt och du bör inte avstava en rubrik.

Se även DISPOSITION, RÖD TRÅD

Referat betyder att återge något med egna ord.

Kontrollera att referaten är neutrala, att de motsvarar ursprungstexten och att källhänvisningarna är korrekta. Framgår det tydligt av texten vad och vem som refereras och varför det refereras?

1. Var noga med referatmarkeringarna. Fundera över skillnaden mellan följande uttryck:

Enligt Sund …
Sund anser …
Sund framhåller …
Sund påstår …
Sund kritiserar åsikten att …
Sund visar …
Jag tycker att Sund visar … /Enligt mig visar Sund …
Utifrån Sunds text kan man dra slutsatsen att …

2. Undvik att använda skriver, säger, tycker som referatmarkeringar.

3. Observera tidsformen vid referat. Eftersom den refererade texten fortfarande finns och redogörelsen gäller “tidlöst” använder man nutid.

Sund granskade finländska äktenskapshandböcker i sin avhandling.

Sund granskar finländska äktenskapshandböcker i sin avhandling.

4. Ange källan enligt principerna för ditt eget vetenskapsområde. Kom ihåg att alltid ange källan när du använder någon annans text som citat eller referat.

5. Överväg när det är bättre att referera (omskriva med egna ord), eller när du hellre ska citera (återge direkt).

Se även CITAT, HÄNVISNING

Kontrollera punktuppställningarna!

Leden i en punktuppställning bör ha liknande språklig form och innehåll, t.ex. bestå av substantiv eller hela meningar.

Var noga med skiljetecknen! När punkterna utgör en fortsättning på den inledande satsen används inget skiljetecken. När punkterna formar en mer självständig fortsättning används kolon. Om leden utgör en del av en mening avslutas endast sista ledet med punkt. Det behövs inga kommatecken eller och mellan leden.

En punktuppställning bör ha

• en tydlig inledande mening
• likartade punkter
• korrekta skiljetecken
• tankstreck eller annat tecken i början av raden.

Om punktuppställningen består av hela meningar används skiljetecken.

Kriterierna för en punktuppställning är följande:

• Den inledande meningen är tydlig.
• Punkterna har liknande form och innehåll.
• Skiljetecknen används enligt normerna.
• Punkterna inleds gärna med tankstreck eller annat tecken.

Se Svenska skrivregler