Författare: JanneN

Skribentens verktygslåda är ett hjälpmedel för både skribenter som skriver akademiska texter och den som ger feedback på sådana texter.

Här studeras nätfunktioner och aktuella fenomen ur ett expertperspektiv.

Här får du information om vad en vetenskaplig text är och hur du bygger upp en sådan. Här hittar du också exempel på goda vetenskapliga texter.

Här lär du dig bl.a. hur du ska uttrycka dig i olika situationer, hur du ska planera ditt anförande samt vikten av ett vårdat talspråk.

Virtuella 3D-världar kan delas in i spelliknande virtuella världar och sociala virtuella världar. I de spelliknande världarna finns det på förhand bestämda regler, som även styr möjligheterna till kommunikation spelarna emellan. Det finns ett mål som man försöker nå och i något skede uppnås målet och spelet är slut. I de sociala virtuella världarna är det invånarna som själva formar aktiviteterna och reglerna eller tar dem med sig från den verkliga världen. Oberoende av vilken typ av virtuell värld man rör sig i, så gör man det med sin avatar. En avatar är en rollfigur, någon som representerar användarna i de virtuella världarna och någon via vilken man interagerar och kommunicerar med andra avatarer. I de sociala virtuella världarna är det sociala kontakter som är det viktigaste. Man träffar sina vänner och går och dansar eller deltar i en föreläsning. Man flyger runt i historiska miljöer eller går och shoppar. Endast fantasin sätter gränser för vad man kan göra. Sociala kontakter och kommunikation är närvarande överallt.

Det finns tre typer av kommunikation i de virtuella världarna: 1) textbaserad chat, 2) verbal kommunikation (kallas ibland också för voice chat) och 3) användning av kroppsspråk. Alla dessa används i de virtuella världarna och man använder dem i olika situationer.

Den textbaserade kommunikationen kan vara både synkron och asynkron och den kan ske på distans eller i samma rum. Det går också att chatta i realtid eller lämna meddelanden till varandra. För att chatta i realtid behöver användarna inte heller vara på samma plats utan de kan vara var som helst i den virtuella världen och kommunicera med varandra via s.k. IM (instant messaging). Den textbaserade kommunikationen används inom många andra digitala rum på nätet och samma jargong används även där.

För att uttrycka känslor i den textbaserade kommunikationen kan man använda sig av olika symboler. Om man vill understryka att man skämtar skriver man en smiley i slutet av satsen :-). Om man vill berätta för den andra att man tyckte att något var roligt kan man skriva LOL (Laughing Out Loud) eller ROFL (Rolling On the Floor Laughing). Den text-baserade chatten använder man vanligtvis med obekanta människor som man stöter på eller för att uträtta korta ärenden med bekanta.

I den verbala kommunikationen används ljud och man talar med sin egen röst. Att uttrycka känslor är lättare än i den textbaserade kommunikationen och man kan utgående från den andras tonlägen tolka vad den menar. Rösten använder man dock endast med personer man känner. I den virtuella 3D-världen är det vanligt att användaren vill behålla en del av sin anonymitet och därmed gömma sig bakom sin avatar. Om han eller hon använder rösten försvinner en del av denna anonymitet.

Tillsvidare kan man ännu inte på ett enkelt sätt få sin avatar att använda kroppsspråk, utan man måste välja minerna och rörelserna genom att klicka på vissa menyer eller skriva kommandon för dem i chatten. Men man håller redan på och utarbetar program med vars hjälp en webbkamera kan registrera ansiktsrörelserna hos användaren och överföra dem på avatarerna. Om du ler vid datorn, så ler också din avatar inne i den virtuella världen. Om du ser bekymrad ut, så gör också din avatar det. Att kunna överföra ansiktsuttryck på avatarer kommer att föra med sig en helt ny dimension till kommunikationen i de virtuella världarna.

Generellt sett gäller samma sociala regler i de virtuella världarna som utanför dessa. Detta gäller både de regler vi följer i olika sociala situationer och regler för kommunikation. Om en avatar kommer för nära reagerar vi på samma sätt som utanför den virtuella världen: vi tar ett steg bakåt eller vänder om och går vår väg. Också i den virtuella världen är den personliga integriteten viktig: Vi vill inte att någon kommer för nära och tränger sig in på vårt personliga revir, trots att vi representeras av avatarer.

De sociala handlingsmönstren överförs således till de virtuella världarna. Men i en internationell miljö bör man ta i beaktande att det finns kulturella skillnader och att reglerna för hur man agerar i olika sociala sammanhang kan variera och att detta bör respekteras. Man behöver inte bli rädd och springa undan ifall man i någon situation inte vet hur man skall göra. Man behöver inte heller stänga programmet om någon kommer och hälsar på en på ett främmande språk eller hälsar genom att buga djupt och vi inte kan göra likadant. Mångfalden av användare är också en av styrkorna i de virtuella världarna. Man kan träffa människor från olika kulturer och lära sig hur man skall interagera med dem. I forskning om unga personers datorspelande har det visat sig att unga lär sig att umgås med personer från olika kulturer genom att t.ex. spela virtuella spel.

Alla har varit nybörjare, eller newbies som nybörjarna brukar kallas inne i de virtuella världarna. Alla minns hur det var att vara nybörjare. Tack vare det är största delen av invånarna i de virtuella 3D-världarna mycket vänliga och hjälpsamma. Någon har hjälpt dem när de var newbies och nu är det deras tur att gengälda favören. Så tveka inte att ta de första stegen in i dessa nya världar.

I grunderna för tilldelningen av undervisningsteknologipriset vid Helsingfors universitet konstateras att Kielijelppi–Språkhjälpen ”on kehitetty ihailtavan ammattimaisella otteella huomioiden toteutuksessa alusta alkaen myös esteettömyyden ja saavutettavuuden näkökulmat. Verkkopalvelu hyödyntää paitsi kaikkia Helsingin yliopiston opettajia ja opiskelijoita kieli- ja puheviestinnän opetuksessa ja opiskelussa, myös muita laajoja käyttäjäkuntia sekä erilaisia käyttötarkoituksia. Verkkosovelluksessa on myös huomioitu esimerkillisesti yliopiston kaksikielisyysperiaatteet.” (Rehtorin päätös ja palkitsemisperusteet)

I tävlingen ”etsitään jo käytössä olevia hankkeita ja käytänteitä, joista saadaan hyviä sovelluksia ja esimerkkejä muille. Tavoitteena on tehdä tunnetuksi tieto- ja viestintätekniikkaan pohjautuvaa interaktiivista opetusta ja opiskelua sekä tukea opiskeluympäristön monipuolista kehittämistä.” (Opetusteknologiapalkinto)

Huvudpriset gick till agroteknologiska institutionen vid Helsingfors universitet för deras fältrobotprojekt.

Mer om ämnet

När du planerar ditt anförande ska du redan under förberedelsen fundera på om du ska utnyttja tekniska hjälpmedel eller inte. De tekniska hjälpmedlen kan skapa variation under ett längre anförande, men om du försöker använda väldigt många olika apparater under ett kortare anförande kan det uppfattas som störande eftersom talets rytm avbryts.

Om du använder tekniska hjälpmedel är det viktigt att förvissa dig om att allt fungerar som du planerat. Kom därför i tid och kontrollera tekniken i förväg. Förlita dig ändå inte på tekniken, utan ha en reservplan ifall tekniken inte fungerar.

Viktigt att tänka på om du använder tekniska hjälpmedel är att inte låta tekniken konkurrera med dig som talare. En del talare gömmer sig bakom tekniken, men då uppstår ingen egentlig dialog mellan talaren och publiken.

Rätt använda kan tekniska hjälpmedel fungera som stämningsskapare, som illustration för abstrakta idéer eller som utgångspunkt för analys och diskussion. De är även användbara för att stimulera publikens olika sinnen. Ett framträdande som innehåller VAK-information, det vill säga visuell, auditiv och kinestetisk information, ger mer variation och håller kvar publikens uppmärksamhet.

Visuellt material

Många har ett visuellt minne och har lättare att uppfatta saker om de får se en idé presenterad visuellt. Ibland kan det vara effektfullt att bygga upp ett helt anförande kring en bild eller en bildserie. Om du använder bilder måste du tänka på ljussättningen. Projicerade bilder syns ofta bättre när rummet är ganska mörkt, men problemet är att mörkret inbjuder till vila och i värsta fall somnar publiken även om föredraget är intressant. I ett mörkt rum kan publiken också ha svårigheter att göra minnesanteckningar.

De vanligaste sätten att använda visuellt material i dag är power point-presentationer eller stordior. Men det kan vara minst lika uppskattat att använda svarta tavlan eller ett blädderblock. Då kan du vara mer spontan och din framställning blir mer dynamisk och levande.

Om du gör presentationer med power point eller stordia bör du tänka på följande saker:

Power point

• Kan användas som minnesanteckning både för talaren och lyssnaren, men presentationen ska enbart innehålla centrala tankar och inte ett helt manus.
• Använd en enkel och lugn layout, inte rörliga animationer.
• Använd minst fontstorlek 20 punkter.
• Tänk på att en lång power point-presentation eller många presentationer i följd tröttar ut publiken.
• Tänk på att publiken riktar sin uppmärksamhet på skärmen och inte på dig.
• Läs upp vad som står på bilden, men börja inte tala förrän publiken fått möjlighet att bekanta sig med den.
• Variera bilderna. En del kan bara innehålla bilder, andra citat och en del sammanfattningar.

Stordior

• Fungerar ofta som talarens stolpkort, vilket hjälper dig att hålla tråden men även hindrar dig från att vara flexibel och spontan.
• Variera text med bilder, kartor, pilar.
• En handtextad stordia kan vara ett personligt litet konstverk.
• Dålig handstil gör dian oläslig och ger ett dåligt intryck.
• Om du gör dian med dator ska du använda minst fontstorlek 20 punkter.
• Lek med färger. Svart är neutralt och sakligt, blått svalt, rött fungerar som signal. Grönt syns ofta dåligt, så undvik den färgen.

Auditivt material

Publikens hörsel är det som mest stimuleras under ett föredrag, men det kan vara bra att skapa variation genom att använda olika typer av auditivt material. Du kan använda inspelat material som musik, ljudlandskap, berättelser och ljudböcker samt språkprov. Ljuden kan också skapas i realtid genom sång, olika instrument, visslingar, muntliga berättelser eller citat.

Kinestetiskt material

Kinestetiskt material är allt som man kan röra vid. För att använda kinestetiskt material behöver du ingen teknik, men däremot mycket fantasi och föremål att skicka runt. Om du skickar runt föremål eller bilder ska du inte tala samtidigt eftersom publikens uppmärksamhet blir delad. Du kan också stimulera känseln genom beröring, till exempel genom att be publiken skaka hand med sin granne för att bryta isen.

Hur vi använder tiden beror på vilken kultur vi tillhör. I Norden är det exempelvis viktigt att hålla tider och den som kommer för sent eller låter sitt föredrag dra över tiden uppfattas som ohövlig och nonchalant. I andra kulturer kan tidsanvändningen vara mer flexibel så att spontanitet är viktigare än punktlighet.

Utnyttjandet av tiden syns också i det sociala småpratandet. Small talk är en viktig del av det sociala umgänget i exempelvis USA, medan nordbor i allmänhet går mer rakt på sak och ibland uppfattar de myckna artighetsfraserna som överdrivna och konstlade. De olika konventionerna måste du beakta i interkulturell kommunikation.

I det förberedda talet är det viktigt att tänka på hur man använder sin tid. För det första ska du anpassa innehållet till den tid som står till förfogande. Om du bara har en kort tid på dig ska du inte tala snabbare för att hinna med mera utan i stället korta ner på ditt tal. När du övar på föredraget ska du ta tid för att kontrollera att du håller tiden. Ett tal ska även innehålla pauser för att skapa en behaglig rytm, visa vilka passager som är viktiga och för att ge din publik tankeutrymme.

För att ditt budskap ska nå fram till lyssnarna måste du använda rummet rätt. Om rummet och publiken är stora ska du tala långsamt och tydligt. Om din artikulation är tydlig behöver du inte höja så mycket på rösten för att nå fram.

Vid formella tillfällen förväntas du stå på en scen eller i en talarstol. Men om sammanhanget är mer informellt och publiken mindre kan du stå närmare publiken och också röra dig i rummet. Om du förflyttar dig kan du skapa spänning och intresse, men också uppfattas som hotfull. Det gäller att vara mycket uppmärksam på publikens reaktioner.

Du bör också vara medveten om vilket avstånd som är lämpligt att hålla till andra. Detta avstånd varierar i olika kulturer, men i Norden är den intima zonen på 50 centimeters avstånd från kroppen reserverat för personer som står oss nära. Bekanta släpps in i den personliga zonen på 50-120 centimeter ifrån oss. Största delen av vårt sociala umgänge pågår ändå i den sociala zonen på över 120 centimeter ifrån kroppen. Denna zon används också i servicesammanhang som när en försäljare och en kund samtalar.

De flesta människor känner instinktivt till de olika zonerna och reagerar negativt på när reglerna bryts. Vill du röra dig bland publiken och kanske ställa direkta frågor bör du alltså inte komma för nära inpå då detta uppfattas som obehagligt och hotfullt.

Att fundera på sina kläder och utseende inför ett anförande kan verka ytligt, men faktum är att din stil säger mycket om hur du vill bli sedd. Många unga väljer ofta en utstickande klädstil för att uttrycka sin identitet och dra till sig uppmärksamhet.

Om du i stället vill att lyssnarna ska fokusera på ditt budskap och inte dina kläder ska du välja kläder som är anpassade efter sammanhanget. Om du följer klädkoden behöver du heller inte känna dig obekväm för att du är för fint eller för vardagligt klädd. Klädkoden kan variera i olika länder och i olika kretsar, så det är viktigt att du tar reda på vad som gäller och sedan väljer kläder som både passar för tillställningen och som du känner dig bekväm med.

Även det övriga utseendet sänder ut signaler. Ett rufsigt hår kan ge ett ovårdat intryck medan en väldigt speciell frisyr kan avleda publikens uppmärksamhet. Grundregeln för talaren ska vara att kläderna och utseendet ska spegla personligheten, men inte bli viktigare än orden.