Författare: JanneN

Använd så enkla prepositioner som möjligt!

Skriv till exempel “Bestämmelser om förfarandet vid tjänsteutnämningar“ i stället för “Bestämmelser beträffande förfarandet i anslutning till tjänsteutnämningar“.

Var noga med att använda rätt preposition! Om du är osäker, slå upp i Svenskt språkbruk.

Var speciellt uppmärksam på bland annat följande prepositioner:

framgå av (inte ur)
av misstag (inte i)
översikt av /över
sträva efter (inte till)
enligt 6 §
redogöra för
vikariera för någon
före sommaren (substantiv), men: innan lagen träder i kraft (satser), innan jul (substantiv); inte förrän nästa år (nekande sats)
besvära sig hos/i en domstol/myndighet
med anledning av (inte i)
mellan A och B
strida mot lagen
skriva, betala (till ) någon (inte åt)
två åt gången
besvära sig över ett beslut

Ingen preposition används t.ex. i följande fall:

föreslå någon något
bevilja, ge, lämna, skänka någon något (ev. till)
bifalla en ansökan
följa utvecklingen, ett tv-program
först vill jag ta upp…

Se även FINLANDISMER

Se Översättning och språkriktighet

I en vetenskaplig text är det innehållet som är det viktiga och inte du som person.

En vetenskaplig text bör vara neutral och saklig. Samtidigt får den gärna ha en personlig stil – det ska tydligt framgå att skribenten skrivit texten själv och inte bara överfört information från källor.

Du bör dock vara försiktig med uttryck som “jag tycker“, “jag känner“ och alltför starkt beskrivande ord. Men det finns ingen orsak att undvika ordet jag helt, så länge den neutrala stilen bevaras. Om du har samlat in ett material, så bör du skriva “jag samlade in materialet för undersökningen år X“, och inte “materialet samlades in år X“. Om du använder s-passiv blir det oklart vem som samlat in matrialet

Att använda man kan också göra texten luddig på samma sätt som med s-passiv. I följande exempel (Reuter 2006:46) är det oklart vem man syftar på:

När man reser till södern märker man att man där har helt andra vanor än man har i Norden.

Se Språkhjälpen

Passiva satser används ofta för att skribenten inte vill framhäva sig själv.

Var ändå försiktig med passiv eftersom de kan göra texten vag och abstrakt, och försämra begripligheten. Om möjligt, skriv ut vem som utför handlingen och använd aktiva verbformer!

Exempel:

Intervjuer ansågs vara den mest pålitliga metoden för datainsamling.

Jag ansåg intervjuer vara den den mest pålitliga metoden för datainsamling.

Se även PERSONLIGHET kontra OPERSONLIGHET, STIL

Överväg noggrant vilka ord du använder i en text.

Tänk på följande när det gäller ordval:

1. Kontrollera i en ordlista om du inte är helt säker på ett ords betydelse.
2. Definiera alltid centrala begrepp och termer i din avhandling och använd dessa konsekvent i texten. Använd alltså inte flera olika begrepp för samma fenomen!
3. Använd begripliga, entydiga och explicita ord. Undvik skönlitterära verb som t.ex. utkristallisera.
4. Välj korta prepositioner i stället för långa, exempelvis om i stället för rörande. Om du förkortar ord, gör det på rätt sätt.
5. Använd hellre aktiva verb än substantiv, exempelvis “förkorta ord på rätt sätt“ i stället för “förkortning av ord bör ske på rätt sätt“.
6. Använd så långt det är möjligt svenska ord, till exempel “fall“ i stället för “case“, “e-post“ hellre än “e-mail“.

Undvik modeuttryck och var försiktig med användningen av abstrakta ord, se följande exempel:

I diskursen om äldre invandrare betonas det ofta hur det hör till invandrarnas kultur att…

Se även ANGLICISMER, FACKTERMER, FÖRKORTNINGAR, MODEUTTRYCK och PREPOSITIONER

Se Att skriva bättre i jobbet, Från tanke till text

Använd inte inexakta, klichémässiga eller felaktiga uttryck i din text.

Kontrollera också om det finns onödiga påhäng på orden, exempelvis säger ordet utveckling ungefär det samma som utvecklingsprocess eftersom en utveckling innebär en process. Ibland kan ändelser ändra på ordens betydelse; jämför metod och metodik. Med metodik menas en uppsättning med metoder.

Försök konstruera okomplicerade satser som är lätta att läsa. Undvik substantiveringar som t.ex. problematisering och implementering, se följande exempel:

Till problematiseringen av metodens implementering hör att en omhändertagningsprocess inte är ett naturligt utgångsläge för samarbete.

Det kan vara problematiskt att implementera metoden, eftersom en omhändertagningsprocess inte är ett naturligt utgångsläge för samarbete.

Se även ORDVAL, ANGLICISMER
Att skriva bättre i jobbet

Metatext betyder text där du kommenterar din egen text.

Med hjälp av metatext kan du visa hur olika delar av din text hänger ihop och hur du själv förhåller dig till din text. Till exempel kan du i ord redogöra för hur din text är disponerad. Ofta brukar man inleda varje huvudkapitel med en redogörelse för vad som kommer att ingå i kapitlet och hur det är disponerat.

Se följande exempel:

Kapitel 5
Den formella anpassningen av lånorden
I det följande kommer jag att presentera och diskutera i vilken omfattning importorden i mitt material formellt, dvs. morfologiskt och ortografiskt, har anpassats till svenskan. Eftersom materialet är relativt litet, och delvis begränsat, kommer jag i vissa delundersökningar att supplera med material från Språkbanken.

Tänk på att bygga upp meningarna så att de är lätta att läsa.

• Försök ge varje tanke en egen mening.
• Lyft fram det viktiga.
• Börja gärna meningarna med tidigare känd information och fortsätt med det som är nytt.

Exempel:

I min avhandling behandlar jag ätstörningar. Ämnet började intressera mig när jag gjorde min praktik på Folkhälsans ungdomspoliklinik.

• Variera meningslängden så att texten består av både kortare och längre meningar. Viktiga påståenden kan exempelvis uttryckas i korta meningar, medan resonemang ofta kräver längre meningar. Mycket långa meningar är naturligtvis svårlästa.

Se även HÖGERTYNGD och VÄNSTERTYNGD, SATSRADNING samt TEXTBINDNING
Se Att skriva bättre i jobbet, Från tanke till text

I en vetenskaplig text ska källorna samlas i en källförteckning. Uppgifterna ska vara så noggranna att läsaren kan hitta källorna. I källförteckningen ska bara ingå sådana källor som man hänvisar till i texten.

Källförteckningen ställs upp alfabetiskt enligt författarens efternamn (utgivare/titel om författare saknas). Övriga uppgifter som bör anges är

• utgivningsår
• fullständig titel
• utgivningsort (inte tryckort!)
• utgivande institution eller förlag
• utgåva
• volym/del/band/årgång eller liknande
• eventuell serie
• antal sidor eller sidnumren
• (eventuellt ISBN– eller ISSN-nummer.)

Exempel enligt Harvardsystemet:

Reuter, Mikael (2007) Reuters rutor 3 – Språkspalter om ord och ordanvändning. Helsingfors: Schildts Förlags Ab. 215 s. ISBN 978-951-50-1686-7.

Elektroniska källor anges i princip på samma sätt som tryckta källor, med ännu noggrannare uppgifter för när texten är publicerad, uppdaterad och läst.

Ange så mycket som behövs och är möjligt av följande uppgifter:

• författare
• utgivningsår
• titel (titel på html-dokument, huvudrubrik i textfil, text i Subject-/Ärendefältet i e-brev etc.)
• förlag eller utgivande organisation
• typ av medium (cd-rom, databas, www, e-post, diskussionsgrupp etc.)
• adressuppgifter (t.ex. Internetadress)
• tid när materialet blivit färdigt och senast uppdaterats
• versionsnummer (om ej första version)
• datum och tid för när informationen hämtades
• eventuella uppgifter om tillgänglighet och krav på datorkapacitet eller -program.

Exempel:

Forskningscentralen för de inhemska språken (2008) Ordlistor och ordböcker [www]. Hämtat från http://www.kotus.fi/index.phtml?=sv&s=2159 Uppdaterat 28.11.2007. Hämtat 14.2.2008.

Olika institutioner följer olika praxis för hur en källförteckning ställs upp.

Se Svenska skrivregler

Kommatecken sätts ut för att avgränsa information inom en mening.

Kommatecken sätts ut

• när bindeord (och, men, eller…) saknas
  Exempel: I Finland, Sverige, Danmark och Norge.

• vid dels…dels
  Exempel: Dels bygger min undersökning på intervjuer, dels på enkäter.

• mellan huvudsatser i samma mening
  Exempel: Undersökningen utfördes för länge sedan, men resultaten verkar fortfarande gälla.

• runt parentetiska inskott
  Exempel: Redundans, det vill säga övertydlighet, kan vara en fördel i vissa texter.

• vid olika fristående fraser
  Exempel: Det är omöjligt, tyvärr.

Kommatecken sätts inte ut

• före bindeord i uppräkning
  (jfr ovan)

• mellan satser med gemensam satsdel
  Exempel: Eleverna trivs men lärarna vantrivs i denna skola.

• mellan samordnade bisatser
  Exempel: Informanten meddelade att hon varken var intresserad eller hade tid att delta i undersökningen längre.

• vid nödvändiga bisatser
  Exempel: Ett stort problem var att hitta aktuella källor till avhandlingen.

• före förkortningar när de avslutar en uppräkning
  Exempel: Detta gäller för Finland, Sverige, Norge, Island m.fl.

Se Svenska skrivregler

Kontrollera användningen av kolon. Kolon kan ha många funktioner: det avskiljer uppräkningar, förklaringar och citat. Kolon kan också användas som ett stilgrepp som lyfter fram något överraskande.
Tänk på formen hos den mening som föregår kolon:

Mina frågeställningar är följande: Vilka skeden består skrivprocessen av? Vilka problem kan skribenten stöta på i de olika skedena av skrivprocessen? Hur avhjälps skrivblockeringar?

Mina frågeställningar är: Vilka skeden består skrivprocessen av? Vilka problem kan skribenten stöta på i de olika skedena av skrivprocessen? Hur avhjälps skrivblockeringar?

Om kolon förekommer så ofta att läsaren kan bli irriterad är det kanske bättre att formulera om texten helt:

Jag utreder i min undersökning vilka skeden skrivprocessen består av. Dessutom granskar jag de problem som skribenten stöter på i de olika skedena av skrivprocessen. Slutligen föreslår jag metoder för att avhjälpa skrivblockeringar.

Se även PUNKTUPPSTÄLLNING