Författare: JanneN

Med avstavning menas att dela ord med bindestreck mellan delarna. Det behövs när man måste byta rad inne i ett ord, till exempel för att raderna i en text ska bli ungefär lika långa.

Sammansatta ord avstavas helst i de ord de består av:

sjuk-vård
val-allians

Enkla ord kan antingen avstavas enligt ordledsprincipen eller enkonsonantsprincipen. Båda principerna kan förekomma i samma text.

Ordledsprincipen innebär att ordet delas i de delar det består av, antingen förstavelser, avlednings- eller böjningsändelser.

skriv-er
be-slut
im-produktiv
pröv-ning
olik-artad
text-en

Enkonsonantsprincipen betyder att en konsonant förs till den senare stavelsen. Detta kan vara enda möjligheten att avstava om man inte kan urskilja någon gräns mellan ordlederna. Exempelvis bal-kong, föd-des.

När förleden slutar på dubbel konsonant och efterleden börjar med samma konsonant skrivs alla konsonanter ut.

damm-moln
dammoln

I följande fall rekommenderas inte avstavning:

• förkortningar: bl.a.
• siffergrupper som årtal: 1987, datum: 17 maj, övriga siffergrupper: 24 523
• teckengrupper: m/s, km/t
• egennamn: Katarina Björklund
• rubriker
• Internetadresser

Se Svenska skrivregler
Se även Streckproblem

Andersson, Erik (1994). Grammatik från grunden. En koncentrerad svensk satslära. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Språkvårdssamfundets skrifter 24.

Ehrenberg-Sundin, Barbro; Lundin, Kerstin; Wedin, Åsa; Westman, Margareta (2003) Att skriva bättre i jobbet – En basbok om brukstexter. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Forskningscentralen för de inhemska språken (2008) [www.focis.fi]. Hämtat 7.3.2008.

af Hällström, Charlotta & Reuter, Mikael (2000). Finlandssvensk ordbok. Helsingfors: Schildts Förlags Ab.

Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1996). Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. 2 upplagan.

Nyberg, Rainer (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Lund: Studentlitteratur.

Reuter, Mikael (2006). Översättning och språkriktighet. Svensk språktjänst AB.

Schött, Kristina; Melin, Lars; Strand, Hans & Moberg, Bodil (2007). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Språkhjälpen (2008) . Hämtat 7.3.2008 från

Språkriktighetsboken (2005). Red. Jan Svanlund. Stockholm: Svenska språknämnden och Norstedts Akademiska Förlag. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 93.

Strömquist, Siv (2003) Uppsatshandboken – råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Strömquist, Siv (2005) Skrivboken – skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerup.

Hultman, Tor G. (2003) Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Svenska Akademien.

Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden (2005). Stockholm: Liber. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 82.

Svenskt lagspråk i Finland (2004). Statsrådets svenska språknämnd. Helsingfors: Schildts Förlags Ab.

Työkalupakki

+ Referenslitteratur

Skribentens uppgift är att fördjupa sig i den respons och de kommentarer som handledaren gett, och i synnerhet i de ämnesord som finns bland kommentarerna. Ämnesorden förklaras inte utan kärninformationen om dessa finns i Verktygslådan. Om handledaren t.ex. har skrivit FÖRKORTNING i marginalen, vet du som skribent att det finns ett problem som anknyter till användning av förkortningar i texten. Genom att gå till Verktygslådan och läsa om förkortningar kan skribenten lära sig mer om hur man använder förkortningar. Skribenten bör således senast då han eller hon analyserar responsen fördjupa sig i de exempel som finns i Verktygslådan.

Med hjälp av Skribentens verktygslåda kan den som ger respons lära skribenten att märka och förstå vilka aspekter i texten som man bör lägga märke till. Handledaren korrigerar inte eventuella brister i texten utan det är skribentens uppgift att bearbeta sin egen text.

Skribenten skapar en text utgående från vem som ska läsa den, och vad som är syftet med texten. Verkygslådans ordlista instruerar skribenten hur han eller hon kan bearbeta texten så att dessa mål uppnås. I ordlistan beskrivs hur en god saktext ska se ut, samt typiska problem och fel som brukar upprepas i en saktext.

Dessa problem kan finnas på flera olika nivåer i texten: de problem som stör förståelsen av texten försvårar överföringen av textens budskap från skribenten till läsaren. De problem som stör textens läslighet kan leda till att läsaren inte orkar läsa texten till slut. Språkfel påverkar nödvändigtvis inte förståelsen av texten, men de orsakar ett “brott mot en överenskommelse”, eftersom skribenten bör följa de regler som finns uppställda för hur en saktext skrivs. Stilbrott kan leda till att texten missförstås eller leda bort läsarens tankar från det centrala budskapet i texten.

Dessa problem och lösningar på dessa har i Verktygslådan märkts ut med följande symboler:

Symbolen innebär att exempelsatsen representerar ett rekommenderat sätt att uttrycka sig. Det kan också vara frågan om ett förbättringsförslag. På samma sätt representerar de exempel som inte märkts ut med symboler, ett rekommenderat sätt att uttrycka sig.

De satser som märkts ut med symbolen är på något sätt problematiska eller felaktiga. Det kan vara frågan om ett för läsaren störande drag i texten eller ett rent språkfel. Det är dock skäl att minnas att de flesta exempelsatser är fragment av en längre text. En del strukturer eller språkdrag kan bli problematiska först då de upprepas alltför många gånger i texten eller förekommer i en text där de stilmässigt inte här hemma.

Med hjälp av sakorden i Verktygslådan kan handledaren eller den som ger respons på en text, lyfta fram vissa centrala drag när det gäller skrivande. Skribenten kan sedan själv leta efter mer information i ordlistan. Det blir således skribentens uppgift att söka fram information om enskilda detaljer när det gäller det egna skrivandet, samt att bearbeta texten.

Verktygslådan fungerar speciellt väl som redskap för att ge respons i sådana fall då handledaren ger skriftlig respons till en stor grupp av studenter samtidigt. Det är lätt att ge kommentarer via Verktygslådan och handledaren har därför också möjlighet att ge positiv respons på texten. Den kommenterade texten fungerar också väl som komplettering till responsdiskussionen.

Man kan ge respons via Verktygslådan 1) elektroniskt, med hjälp av ett textbehandlingsprogram, t.ex. Word, eller 2) på papper, och då ges responsen via kommentarer i marginalen på den utprintade texten. I båda fallen kan versaler användas för att hänvisa till ämnesord i Verktygslådans ordlista. Den som ger respons kan också bifoga ett kort sammandrag av textens förtjänster samt märka ut de ställen i texten som är problematiska.

När du inleder skrivprocessen, kan du med hjälp av förteckningen över ämnesområden kontrollera vilka språkliga aspekter som du borde lägga märke till när det gäller saktext. Genom att gå igenom den information som finns i Verkygslådan och titta på de exempel som presenteras , du som skribent ta reda på dina egna styrkor och utvecklingsmöjligheter redan innan du börjar skriva.

Den alfabetiska ordlistan hjälper dig som skribent att tolka den respons du fått av handledaren. Med hjälp av ordlistan kan du fördjupa dig i vissa aspekter av ditt eget skrivande när du arbetar med din text. Du kan alltså ha nytta av verktygslådan i alla skeden av ditt skrivande; när du förbereder dig för att skriva, när du strukturerar och omarbetar din text, samt när du finslipar den.

Lördagen den sjätte februari 2010 disputerar FM Jannika Lassus på avhandlingen
Betydelser i barnfamiljsbroschyrer. Systemisk-funktionell analys av den tänkta läsaren och institutionen. Disputationen äger rum vid Helsingfors universitet i auditorium XII kl. 10.

Du kan nu följa med vad som händer på Språkhjälpen via RSS-flöden. Dessa finns listade på den här sidan.

Aktuella händelser på Språkhjälpen både på finska och svenska.

Du behöver ett program som förstår RSS-flöden för att du ska kunna läsa informationen. Dessa är t.ex. följande:

• Google Reader (universellt, följer med flöden på nätet) )
• FeedReader (för Windows)
• NetNewsWire (för Mac OSX)