Samarbetspartner

Språkhjälpen har utvecklats i samarbete med följande institutioner.

Helsingfors universitet:

Studiehelheten digital kommunikation vid Humanistiska fakulteten har deltagit i utvecklandet av Språkhjälpen.

Språkalliansen
Samarbetsorgan för språkundervisning för svenskspråkiga studenter vid högskolor i huvudstadsregionen

Sakkunniga

Följande personer fungerar som sakkunniga vad gäller innehållet. Om du har frågor om innehållet ska du i första hand vända dig till den person som nämns först inom att tala eller skriva. Telefonnummer och e-postadresser hittar du på Helsingfors universitets katalogtjänst Mainari.

Att tala

Carita Rosenberg-Wolff
Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur

Att skriva

Beatrice Silén
Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur

Att tala (den finskspråkiga versionen)

Teemu Kokko
Institutionen för talvetenskaper

Henna-Liisa Palojärvi
Humanistiska fakulteten

Maija Gerlander
Humanistiska fakulteten

Pekka Isotaus
Institutionen för talvetenskaper
med 2004-2005

Att skriva (den finskspråkiga versionen)

Toini Rahtu
Institutionen för finska språket och litteraturen

Kimmo Svinhufvud
Institutionen för finska språket och litteraturen
med 2005

Anu Lahtinen
Statsvetenskapliga fakulteten
med 2004-2005

Koordinering av projektet

Följande personer ansvarar för koordineringen av projektet Språkhjälpen. Ta i första hand kontakt med den person som står först på listan om du har frågor om projektet som helhet. Telefonnummer och e-postadresser hittar du på Helsingfors universitets katalogtjänst Mainari.

Taina Järvinen
Planerare
Språktjänster/Språkcentret

Maija Gerlander
Pedagogisk universitetslektor
Humanistiska fakulteten

Sara Hännikäinen
Planerare
Språkcentret
med > hösten 2006

Taina Joutsenvirta
Sakkunnig i nätpedagogik
Statsvetenskapliga fakulteten
med 2004—05

Nätkommunikation

Om du vill veta hur Språkhjälpen är uppbyggd tekniskt sett, ska du i första hand kontakta personen som står först på listan. Telefonnummer och e-postadresser hittar du på Helsingfors universitets katalogtjänst Mainari.

Kristiina Pirnes
nätpedagogisk planerare
Humanistiska fakulteten

Jussi Hermunen
sakkunnig i virtuell kommunikation
Humanistiska fakulteten

Liisa Lähteenmäki
tekniskt förverkligande, innehållsproduktion (finskspråkig)
Språkcentret, digital kommunikation

Tatjana Stepanova
Institutionen för finska språket och litteraturen

Sami Palhomaa
Institutionen för databehandling

Taina Joutsenvirta
sakkunnig i nätpedagogik
koordinator för det tekniska teamet 2004-2005
Statsvetenskapliga fakulteten

Planering av innehållet

Åsa Mickwitz
att tala och skriva 2006
Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur

Helena Palmén
att tala och skriva 2005
Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur

Hanna Muilu
att tala (den finskspråkiga versionen) 2006
Institutionen för talvetenskaper

Riitta Juvonen
att skriva (den finskspråkiga versionen) 2005 – 2006
Institutionen för finska språket och litteraturen

Terhi Pääskylä
att tala (den finskspråkiga versionen) 2005
Institutionen för talvetenskaper

Länkar


Skrivråd på nätet

Det finns mycket information om att skriva på nätet. Det svåra är att hitta rätt och få tag på pålitliga källor. Följande adresser kan du lita på:

Om att skriva vetenskapliga uppsatser

www.abo.fi/csk/web/

Här hittar du information om hur man skriver en vetenskaplig uppsats, du får praktiska skrivråd och tips om användbara webbplatser. Centrum för språk och kommunikation vid Åbo Akademi upprätthåller den här webplatsen.

www.nordiska.su.se/personal/strand-h/asc/genrekr.htm

Ett utdrag ur Studentens skrivhandbok. En generell beskrivning av vad som är utmärkande för den akademiska uppsatsen; stil, förhållningssätt och framställningssätt.

Språkliga råd, handböcker och ordlistor

www.kotus.fi/svenska

Svenska språkbyråns (vid Forskningscentralen för de inhemska språken) webbplats som har en omfattande länkförteckning. Här hittar du olika ordlistor och ordböcker i Norden. Här får du hjälp när du grubblar över terminologi. På samma webbplats finns också:

www.shh.fi/link/sprak/svenska/index.htm

Svenska handelshögskolans länkförteckning med länkar till ordlistor och webbplatser om vetenskapligt skrivande.

www.svenskaspraket.nu

Länksamling till webbplatser för svensk språkvård.

www.vnk.fi/spraknamnden

Statsrådets svenska språknämnds webbplats. Nämnden arbetar för ett klart och begripligt svenskt lag- och förvaltningsspråk. Länkar till EU-relaterat material, förvaltning och lagstiftning.

www.justitie.regeringen.se/klarsprak

Klarspråksgruppens webbplats med Myndigheternas skrivregler och Svarta listan som innehåller ord som man för undvika.

Ordböcker:

g3.spraakdata.gu.se/saob/

Svenska Akademiens ordbok (SAOB). En historisk och vetenskaplig ordbok. Förväxla den inte med SAOL (Svenska Akademiens ordlista).

www.ne.se

Nationalencyklopedins ordbok i tre band.

Övriga:

www.tt.se/ttsprak

Allmänna goda råd till den som skriver.

www.skrivihop.nu

Om du är osäker på om du ska skriva ord i sär eller ihop.

www.tnc.se

Tekniska nomenklaturcentralens termer för olika vetenskapsområden.

www.nada.kth.se/dataterm

Datatermer

www.annalindhbiblioteket.se/links/uppsatsskrivning.asp

En mängd olika länkar till webbsidor som behandlar hur man skriver vetenskapliga uppsatser, skrivregler och språkvård, källkritik och citeringsteknik. Här får du se till att du själv är kritisk.

Litteratur


Handböcker:

Dysthe, Olga m.fl., 2000: Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning. Studentlitteratur.

Hartman, Sven, 2003: Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Natur och kultur.

Jarrick, Arne och Josephsson, Olle, 1998: Från tanke till text. Studentlitteratur.

Melin, Lars, Moberg, Bodil och Schött, Kristina, 1998: Studentens skrivhandbok. Liber ab.

Nyberg, Rainer, 2000: Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Studentlitteratur.

Strömquist, Siv, 1998: Uppsatshandboken. Hallgren & Fallgren.

Svenska skrivregler 2001. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. (Alla tänkbara regler för hur man ska skriva: tabeller och diagram, citat, litteraturförteckningar, protokoll, främmande geografiska namn, förkortningar, stor eller liten bokstav, avstavning, sifferuttryck och mycket mera. En mycket nödvändig och nyttig bok.)

Språkriktighetsboken, 2005. Utarbetad av Svenska språknämnden. (Tar upp de vanligaste språkriktighetsfrågorna i svenskan.)

Ordböcker:

Finlandssvensk ordbok. Utarbetad av Charlotta af Hällström och Mikael Reuter. 2000. Schildts.

Norstedts Svenska Ordbok 1999, red. Sture Allén. Studentutgåva. Norstedts. (Vad ordet betyder och hur du böjer det.)

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket 1998. Norstedts. (Stavning, ibland betydelse.)

Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktioner och fraser 2003. Norstedts. (Behandlar orden i kombination. Grammatiska konstruktioner och fraser. Du får veta hur och när man använder ”hej” eller ”vederhäftig” och mycket mera. Viktig bok då man är osäker på prepositionsbruk.)

En synonymordbok är också bra att ha.

Om att skriva på svenska i Finland

Som finlandssvensk studerande i Helsingfors är sannolikheten att du har möjlighet att verka i en helt svensk omgivning liten. Om du mycket sällan talar, läser och skriver om samt tänker på ditt studieämne på svenska så blir du tvungen att jobba hårt med dina svenska texter. Om din handledare dessutom har ett annat språk än svenska som modersmål, så behöver du sannolikt stöd för din svenska.

Varför ska du skriva på svenska?

Om alla dina studier går på finska eller engelska vore det väl logiskt att du skriver dina uppsatser på något av dessa språk?
Många svenskspråkiga studerande väljer att skriva på engelska eller finska. Om du har gått grundskola och gymnasium på svenska finns det dock orsak att välja att skriva på svenska trots att det kan kännas svårt.

• Eftersom svenska är ditt modersmål har du en allmän känsla för vad som är rätt och fel.

• Även om det kan kännas som om du har större kunskaper i själva studieämnet på engelska eller finska, är det troligt att du rent allmänt kan svenska bättre.

• Du kan förstå och formulera språkliga nyanser bättre på svenska än på något annat språk.

• Även om du tycker att du behärskar t.ex. engelska väl, är det möjligt att den engelska du presterar är sämre än du tror. I Sverige är det numera vanligt att bedriva en stor del av forskningen på engelska, men de svenska forskarna beskylls ofta för att tala och skriva s.k. ”babyspråk” på engelska.

• Om du väljer att skriva på svenska på universitetsnivå betyder det att du har valt att behärska ditt modersmål på en hög nivå – och den nivån är sannolikt mycket högre än om du väljer att skriva på ett språk du kan sämre (se ovan).

Vad är en bra text?

I undervisningen i vetenskapligt skrivande hamnar fokus ofta på problemen i studenternas texter, men också på de enskilda detaljerna i den. Det är svårt att ge ett absolut svar på hur en bra text ska se ut helhetsmässigt.

En bra text är generellt sett en kombination av ett gott språk och ett bra tänkt innehåll. Dåligt tänkt är för övrigt alltid dåligt skrivet.

Du bör skriva:

• mottagaranpassat
• personligt
• varierat
• klart, precist och överskådligt

Litteratur

Siv Strömqvist, 1989. Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Liber