Författare: Åsa Mickwitz

I det följande ser du två exempel på goda texter. Texterna är autentiska. Efter texterna följer kommentarer till dessa.

Text 1

Annika Svedholm, studerande vid psykologiska institutionen.

Referat av artikeln ”Core Knowledge” av Elizabeth Spelke,
publicerad i American Psychologist, 55, 1233-1243 (2000)

I recensionsartikeln ”Core Knowledge” presenterar Elizabeth Spelke tanken att forskning kring människans högsta kognitiva färdigheter skulle kunna dra nytta av att ändra fokus. Traditionellt har forskning kring unikt mänskliga färdigheter såsom läsande och matematik närmat sig ämnet genom att studera antingen vuxna människor hos vilka förmågan redan är fullt utvecklad, eller barn som håller på att lära sig. Spelke talar för att man också borde undersöka hurdana grundläggande färdigheter nyfödda barn har. Likaså kunde forskarna lära sig av studier med andra primater. Resonemanget går ut på att människans högre kognitiva färdigheter byggs upp av enklare färdigheter, som i sin renaste form går att hitta just hos nyfödda, och i viss grad även hos apor och andra djur. Spelke antar att kunskap om de enklare färdigheterna skulle leda till framsteg i att förstå hur de mer komplicerade färdigheterna är upbyggda.
Enligt tankesättet som Spelke förespråkar opererar alla kognitiva förmågor med representationer, som i sin tur har skapats av domän- och uppgiftsspecifika kunskapssystem. Att ett system är domänspecifikt innebär att det endast kan operera med en viss slags stimulus, t.ex. med separata objekt men inte med delar av större objekt. Uppgiftsspecificitet betyder att systemet endast fungerar under vissa omständigheter, t.ex. att det kan användas till att följa en stimulus med blicken, men inte till att uppskatta stimulusantal.

Text 2

Jarre Parkatti, studerande vid filosofiska institutionen

Inledning till pro gradu avhandling

Denna pro gradu-avhandling handlar om den engelske sociologen Anthony Giddens struktureringsteori och dess betydelse för förståelsen av den sociala ontologin. Vid min granskning av struktureringsteorins uppbyggnad begränsar jag mig till de aspekter av teorin som från början utgjort dess kärna och ter sig filosofiskt mest relevanta. Till dessa aspekter hör hur begreppen aktör, social handling och struktur samt relationen mellan dem bör uppfattas. Efter att ha redogjort för struktureringsteorin och presenterat kritik som riktats mot Giddens, fördjupar jag diskussionen genom att knyta den till den filosofiska kontroversen mellan metodologiska individualister och holister.

Hur kan valet att behandla en samhällsvetares arbete i en filosofisk pro gradu-avhandling försvaras? Orsaken till att jag väljer att sätta mig in i Giddens teoretiserande måste naturligtvis delvis sökas i subjektiva faktorer och en intuition om vad det, givet mina intressen, är fruktbart att ägna sig åt. Struktureringsteorin är i varje fall, ur ett mer allmängiltigt perspektiv, relevant som tema för en filosofisk avhandling p.g.a. dess breda och filosofiskt färgade infallsvinkel på samhällsvetenskapens problem. Valet av studieobjektet kan rättfärdigas genom att påpeka att struktureringsteorin, trots att den rör sig på en samhällsteoretisk snarare än en rent filosofisk nivå, i lika hög grad är en ontologisk beskrivning av den sociala verkligheten som en substantiell sociologisk teori. I detta arbete intresserar jag mig dessutom för struktureringsteorins centrala begrepp och inte för vilket empiriskt belägg som kan anföras till dess försvar. Slutligen utgår jag från att mycket intressant står att finna i gränsmarken mellan samhällsvetenskapens och filosofins område. Ur ett giddenskt perspektiv kan man t.o.m. rikta kritik mot den praktiska filosofin för att den i hög grad koncentrerar sig på abstrakta diskussioner utan anknytning till det samhällsvetenskapliga fältet.

Text 1, Annikas text

Den här texten är alltså ett referat av en vetenskaplig artikel. Det goda med Annikas text är att hon genast i inledningen ger en helhetsbild av den vetenskapliga texten, innan hon går in på mer detaljerad information. Texten är alltså mycket logiskt uppbyggd.
Texten håller också en hög vetenskaplig nivå – den innehåller en hel del termer och är väldigt koncentrerad. Men samtidigt är texten mycket läsarorienterad tack vare sin logiska struktur. Det här är en text som är skriven för att läsas. Skribenten har hittat en god balans mellan det vetenskapliga och det mottagarorienterade.

Text 2, Jarres text

Denna text är det inledande stycket i en avhandling pro gradu i filosofi. På samma sätt som i Annikas text ger Jarre redan i första meningen en utmärkt och kort redogörelse för vad hans avhandling kommer att handla om. Därnäst går han in mera i detalj på vad han kommer att ta upp. Trots att texten är fullspäckad med termer är den ändå lätt att läsa och att förstå. Texten speglar också ett djupt kunnande inom området. Det är en text som är bra tänkt – och därmed också bra skriven.

Den skrivna texten skall vara explicit, d.v.s. klar och tydlig, i motsats till det talade språket som kan vara implicit, d.v.s en del kan underförstås.

I en vetenskaplig text ska så litet som möjligt underförstås. Du ska redogöra för och förklara i princip allt. Därmed inte sagt att du ska vara överdrivet precis, att du måste förklara också de enklaste samband. En god regel är att tänka på sin mottagare – vad är det självklart att han eller hon känner till och vad är det du måste utreda mer noggrant?

Att skriva varierat innebär dels att inte upprepa samma ord för många gånger i samma avsnitt, och dels att variera satskonstruktionerna. Se följande avskräckande exempel (jfr. med Tänk på din mottagare.

Det är bevisat att lek är viktigt för barn. I leken kan barnen vara sig själva. Lek kan vara både funktion och innehåll. Barnen behöver lek för att utvecklas. Läraren måste ge utrymme för lek.

Här upprepar skribenten ordet lek fem gånger i samma korta stycke, vilket är bara ett av problemen med denna text. Använd pronomen för att skapa variation!

En text kan inte heller bestå av bara huvudsatser – variera alltså satskonstruktionen!

Om att variera för mycket

Vad gäller specifik terminolog ska du vara restriktiv med variationen. En term kan inte ha många betydelser, och två termer kan inte heller ha exakt samma betydelse. Om du har bestämt dig för att använda en term, så måste du konsekvent använda den genom hela uppsatsen.

Goda texter har en personlig stil. Läsaren skall ”höra” författarens röst när han eller hon läser texten. Också strikt vetenskapliga texter, där författaren står i bakgrunden, bör ha en personlig ansats.

Det är ofta den personliga tonen i texten som gör den intressant – och läsvärd.

När du skriver deltar du alltid i en interaktion med den som läser. Ha alltid kommunikationsaspekten i bakhuvudet medan du skriver. Tänk på den du riktar din text till – vad behöver han eller hon veta, vad är relevant, intressant och informativt?

Skriv för att du vill förmedla något till läsaren!

Följande text är ett typexempel på en text som är skriven bara för att försöka fylla papper.

Det är bevisat att lek är viktigt för barn. I leken kan barnen vara sig själva. Lek kan vara både funktion och innehåll. Barnen behöver lek för att utvecklas. Läraren måste ge utrymme för lek.

Texten saknar alltså engagemang. Skribenten har egentligen inget att säga. Alla dessa påståenden måste broderas ut, utvecklas innehållsmässigt, för att texten ska ha något att förmedla. Var och en av huvudsatserna kunde utgöra den inledande meningen i ett stycke:

Det är bevisat att lek är viktigt för barn.

Vem har sagt så? Varför är lek viktigt? För vilka barn? Vad innebär detta?

I leken kan barnen vara sig själva.

Vad betyder det att ”vara sig själv”? Varför är det viktigt att barn kan vara sig själva?

Lek kan vara både funktion och innehåll.

Vad menas med funktion och vilka funktioner kan leken ha? Vad menas på motsvarande sätt med innehåll? Varför är detta intressant och viktigt?

Barnen behöver lek för att utvecklas.

Varför? Vem har sagt så?

Läraren måste ge utrymme för lek.

På vilket sätt? Var, när? Vem har sagt så?

Samtidigt som du besvarar dessa frågor kommer du sannolikt att variera satskonstruktionerna; du använder dig av bisatser och infogar s.k. bindeord. Kom också ihåg att inte upprepa ordet lek, syfta tillbaka på ordet med pronominet ”den”.