Kategori: Sekalaista @sv

Stöd för vetenskapligt skrivande

Kursen är tänkt som hjälp med kandidat- och magisteravhandlingen samt artiklar och
skrivuppgifter. Vi bekantar oss med svenskans skrivregler, menings- och textstruktur samt hur man skriver klarspråk. Dessutom presenteras skrivhandböcker, ordböcker och andra hjälpmedel.

Tid: Tisdagar kl. 10-12 (11.11-13.12)
Plats: U38 F205
Lärare: Jenny Sylvin

Om du har frågor om kursen, skriv e-post till koordinator Joonas Leppänen (helsingforsalliansen@hanken.fi).

Kostnadsfritt språkstöd för examensarbeten

Behöver du någon som hjälper dig med språket i ditt examensarbete, din proseminarieuppsats, eller din kandidatuppsats på svenska? Språkalliansen erbjuder kostnadsfritt språkstöd för examensarbeten.

Språkstödet går ut på att en språkgranskare läser en del (ca 8–10 sidor) av din text och därefter ger språkgranskaren respons på texten. Du ska sedan – utgående från de kommentarer du fått – själv gå igenom och förbättra resten av din text.

Språkgranskarna kan ta emot enbart ett begränsat antal arbeten under hösten 2011 och arbetena granskas i den ordning de anländer. Ta alltså kontakt i tid om du behöver hjälp med ditt språk!

Mer information om språkstödet ges av Helsingforsalliansens koordinator, FM Joonas Leppänen
helsingforsalliansen@hanken.fi, tfn: 040 352 1297

I den här listan har text- och språkvårdsaspekterna placerats in i olika kategorier, som skribenten bör fästa speciell uppmärksamhet vid när han eller hon skriver en text. Av denna lista framgår till vilken kategori varje sakord hör när det gäller skrivande och vilken relationen mellan de olika sakorden är.

Kommunikationen på nätet har upplevt en brytningstid i och med att det har genomgått en så stor förändring. Internet – som i början av dess existens baserades på text och bilder – har blivit ett redskap som nuförtiden erbjuder interaktiva och mångsidiga tjänster och detta kräver att man granskar Internet utgående från andra, och nya, utgångspunkter.

Dessa artiklar om att kommunicera på nätet strävar inte efter att vara heltäckande när det gäller akademisk kommunikation på nätet. Språkhjälpen presenterar experters syn på och råd om nätkommunikation inom olika områden, och nya artiklar publiceras hela tiden. Språkhjälpens expertgrupp för att kommunicera på nätet ansvarar för valet av de artiklar som publiceras.

Det publiceras artiklar både på finska och svenska.

1. Kan man citera på finska?

Helst inte, och aldrig utan att ge en översättning inom parentes (eller i noter) efteråt. Välj att referera dina finskspråkiga källor i stället. Finska är inte ett lingua franca inom den svenska vetenskapsdiskursen. Texter som är skrivna på engelska, tyska och ev. franska kan citeras utan att du ger en översättning.

2. Skall punkten placeras före eller efter parentesen som innehåller en hänvisning?

Tumregeln är att om hänvisningen berör hela föregående stycke, ska punkten placeras före parentesen. Om hänvisningen berör enbart föregående sats, skall punkten placeras efter parentesen.

3. Vad är en term? Hur vet man vilka termer som måste definieras?

Vad som kan betraktas som en term beror på ditt ämne. Huruvida den ska definieras beror dels på vem uppsatsen riktar sig till, dels på om termen i fråga är central för ditt ämne, eller om du bara nämner den ”i förbifarten”. Du ska självklart noggrant avgränsa och definiera termen ”tvåspråkighet” om det är ämnet för din uppsats.

Inom vissa vetenskapliga diskurser kan texten förlora sin trovärdighet om skribenten definierar central terminologi.

4. När ska man citera och när ska man referera?

Det är i allmänhet vettigast att referera. Citerar gör man enbart om själva källtexten som sådan kan belysa din text genom att du citerar den. Det är i allmänhet tungt att läsa en text som innehåller många citat.

5. Vad är plagiat?

Du plagierar:

• om du skriver direkt av en text (även om du anger källa).
• om du använder andras idéer (utan att ange källa).

Notera också: ”Det är plagiat även om du i egna ord refererar en källa på ett sådant sätt att det – vid en jämförelse mellan ursprungstexten och din egen text – klart och tydligt framgår att du inte skulle ha kunnat skriva detta utan att ha källan framför dig” (Dysthe m.fl 2002:34)

6. Hur hänvisar jag till en artikel i en tidskrift eller i en artikelsamling?

Du ska alltid referera till författaren som skrivit artikeln, inte till den som står som redaktör för tidskriften eller boken. Se följande exempel:

Mattfolk, Leila, Mickwitz, Åsa & Östman, Jan-Ola. 2004. Finlandssvensk språknormering. I: Sandøy, Helge og Jan-Ola Östman (red.), ”Det främmande” i nordisk språkpolitik. Om normering av utländska ord, s. 219–252. (Moderne importord i språka i Norden 2.) Oslo: Novus.

Språkhjälpen har utvecklats i samarbete med följande institutioner.

Helsingfors universitet:

• Suomen kielen ja kotimaisen kirjallisuuden laitos (Institutionen för finska språket och litteraturen)
• Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur
• Puhetieteiden laitos (Institutionen för talvetenskaper)
• Humanistiska fakulteten
• Statsvetenskapliga fakulteten
• Språkcentret, projektet Kommunikationstudier på modersmålet
• Svenska ärenden
• Enheten för personalutveckling/Personalavdelningen

Studiehelheten digital kommunikation vid Humanistiska fakulteten har deltagit i utvecklandet av Språkhjälpen.

Språkalliansen
Samarbetsorgan för språkundervisning för svenskspråkiga studenter vid högskolor i huvudstadsregionen

Följande personer fungerar som sakkunniga vad gäller innehållet. Om du har frågor om innehållet ska du i första hand vända dig till den person som nämns först inom att tala eller skriva. Telefonnummer och e-postadresser hittar du på Helsingfors universitets katalogtjänst Mainari.

Att tala

Carita Rosenberg-Wolff
Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur

Att skriva

Beatrice Silén
Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur

Att tala (den finskspråkiga versionen)

Teemu Kokko
Institutionen för talvetenskaper

Henna-Liisa Palojärvi
Humanistiska fakulteten

Maija Gerlander
Humanistiska fakulteten

Pekka Isotaus
Institutionen för talvetenskaper
med 2004-2005

Att skriva (den finskspråkiga versionen)

Toini Rahtu
Institutionen för finska språket och litteraturen

Kimmo Svinhufvud
Institutionen för finska språket och litteraturen
med 2005

Anu Lahtinen
Statsvetenskapliga fakulteten
med 2004-2005

Följande personer ansvarar för koordineringen av projektet Språkhjälpen. Ta i första hand kontakt med den person som står först på listan om du har frågor om projektet som helhet. Telefonnummer och e-postadresser hittar du på Helsingfors universitets katalogtjänst Mainari.

Taina Järvinen
Planerare
Språktjänster/Språkcentret

Maija Gerlander
Pedagogisk universitetslektor
Humanistiska fakulteten

Sara Hännikäinen
Planerare
Språkcentret
med > hösten 2006

Taina Joutsenvirta
Sakkunnig i nätpedagogik
Statsvetenskapliga fakulteten
med 2004—05

Om du vill veta hur Språkhjälpen är uppbyggd tekniskt sett, ska du i första hand kontakta personen som står först på listan. Telefonnummer och e-postadresser hittar du på Helsingfors universitets katalogtjänst Mainari.

Kristiina Pirnes
nätpedagogisk planerare
Humanistiska fakulteten

Jussi Hermunen
sakkunnig i virtuell kommunikation
Humanistiska fakulteten

Liisa Lähteenmäki
tekniskt förverkligande, innehållsproduktion (finskspråkig)
Språkcentret, digital kommunikation

Tatjana Stepanova
Institutionen för finska språket och litteraturen

Sami Palhomaa
Institutionen för databehandling

Taina Joutsenvirta
sakkunnig i nätpedagogik
koordinator för det tekniska teamet 2004-2005
Statsvetenskapliga fakulteten

Åsa Mickwitz
att tala och skriva 2006
Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur

Helena Palmén
att tala och skriva 2005
Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur

Hanna Muilu
att tala (den finskspråkiga versionen) 2006
Institutionen för talvetenskaper

Riitta Juvonen
att skriva (den finskspråkiga versionen) 2005 – 2006
Institutionen för finska språket och litteraturen

Terhi Pääskylä
att tala (den finskspråkiga versionen) 2005
Institutionen för talvetenskaper

Retorik

10 tips för din Powerpoint

Konsten att tala inför publik

Tips för hur du ska bete dig och klä dig vid en anställningsintervju

Mötesteknik

Färdigskrivna tal (doptal, konfirmationstal och födelsedagstal)