6 vanliga frågor om vetenskapligt skrivande


1. Kan man citera på finska?

Helst inte, och aldrig utan att ge en översättning inom parentes (eller i noter) efteråt. Välj att referera dina finskspråkiga källor i stället. Finska är inte ett lingua franca inom den svenska vetenskapsdiskursen. Texter som är skrivna på engelska, tyska och ev. franska kan citeras utan att du ger en översättning.

2. Skall punkten placeras före eller efter parentesen som innehåller en hänvisning?

Tumregeln är att om hänvisningen berör hela föregående stycke, ska punkten placeras före parentesen. Om hänvisningen berör enbart föregående sats, skall punkten placeras efter parentesen.

3. Vad är en term? Hur vet man vilka termer som måste definieras?

Vad som kan betraktas som en term beror på ditt ämne. Huruvida den ska definieras beror dels på vem uppsatsen riktar sig till, dels på om termen i fråga är central för ditt ämne, eller om du bara nämner den ”i förbifarten”. Du ska självklart noggrant avgränsa och definiera termen ”tvåspråkighet” om det är ämnet för din uppsats.

Inom vissa vetenskapliga diskurser kan texten förlora sin trovärdighet om skribenten definierar central terminologi.

4. När ska man citera och när ska man referera?

Det är i allmänhet vettigast att referera. Citerar gör man enbart om själva källtexten som sådan kan belysa din text genom att du citerar den. Det är i allmänhet tungt att läsa en text som innehåller många citat.

5. Vad är plagiat?

Du plagierar:

  • om du skriver direkt av en text (även om du anger källa).
  • om du använder andras idéer (utan att ange källa).

Notera också: ”Det är plagiat även om du i egna ord refererar en källa på ett sådant sätt att det – vid en jämförelse mellan ursprungstexten och din egen text – klart och tydligt framgår att du inte skulle ha kunnat skriva detta utan att ha källan framför dig” (Dysthe m.fl 2002:34)

6. Hur hänvisar jag till en artikel i en tidskrift eller i en artikelsamling?

Du ska alltid referera till författaren som skrivit artikeln, inte till den som står som redaktör för tidskriften eller boken. Se följande exempel:

Mattfolk, Leila, Mickwitz, Åsa & Östman, Jan-Ola. 2004. Finlandssvensk språknormering. I: Sandøy, Helge og Jan-Ola Östman (red.), ”Det främmande” i nordisk språkpolitik. Om normering av utländska ord, s. 219–252. (Moderne importord i språka i Norden 2.) Oslo: Novus.