Chatt och chattspråk

Ordet chatt används för kommunikationsformen där man för skriftlig dialog i realtid via Internet. Ursprungligen kommer termen från engelskans chat, att småprata. Ordet beskriver bra det som chattandet egentligen handlar om: man använder Internet som mötesplats för att prata med bekanta och för att träffa nya människor. Specifika webbplatser som fungerar som mötesplatser kallas för chattrum och deras aktiva användare, dvs. chattarna, kan forma en nätgemenskap. Med ordet chattrum menas i denna artikel allmänt öppna webbplatser som är lätta att använda, även om de flesta kräver registrering. Oftast förbinder registreringen användaren inte till någonting utan det viktiga är att man då väljer ett användarnamn, ett s.k. nick, som är ens identitet i chattrummet.

Deltagarna samtalar anonymt vilket är en central del av chattandet. Chattandet kräver inga specialkunskaper om datorer eller Internet. Det krävs inte heller några hjälpprogram utan chattrum kan nås med en vanlig webbläsare. Det som skiljer chatt från s.k. diskussionsforum på Internet är att all kommunikation sker i realtid, synkroniskt. Tempot är snabbt vilket påverkar yttrandenas längd och struktur. Detta skapar en känsla av ett muntligt samtal snarare än en skriftlig kommunikationsform.

Chattarna

Finländarna är ivriga Internetanvändare. Enligt Statistikcentralens statistik från 2008 använder 83% av finländarna Internet (åldersgruppen 16–74 år). Statistikcentralen samlar inte info om chattandet men man kan dock se tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper och deras ändamål för Internetanvändning. Internet är ett medium för den yngre generationen: nästan alla finländare under 40 år använder Internet medan bara fyra av tio finländare i åldern 60–74 använder Internet. Det finns inte stora skillnader mellan könen.

Internet används på olika sätt beroende på till vilken åldersgrupp användaren hör. För personer över 30 år är Internet oftast en källa för informationssökning. Bl.a. söker man svar på hälsorelaterade frågor och om myndigheter. För yngre användare är Internet en mångsidig spelplan där man kan söka information, lyssna på radio, läsa nättidsskrifter, chatta med kompisar, titta på videor osv. Personer i åldern 16–29 är också aktiva användare av snabbmeddelanden (t.ex. chatt via privata nätverk, så som MSN Messenger) och diskussionsforum. De laddar ner spel och musik från Internet men är sällan regelbundna prenumeranter av t.ex. nätpublikationer eller nyhetstjänster.

Generellt kan man säga att personer i åldern 16–29 statistiskt sett är en ”här och nu”-generation som har tid att använda sådana tjänster på Internet som kräver närvaro i realtid, så som chatt, och som är tydligt fritidsrelaterade. Personer över 30 uppskattar tjänster som de tidsmässigt själv kan kontrollera eller som hänger ihop med praktiska dagliga ärenden, så som banktjänster. Detta betyder förstås inte att personer över 30 inte skulle chatta. Det är dock ganska uppenbart att vuxna, i och med att de ofta har ett krävande familje- och arbetsliv, har mindre tid för realtidskontakter via Internet än t.ex. tonåringar.

Chattrummet

Nätgemenskaper har en stor social betydelse för sina medlemmar och olika gemenskaper kan ha sina egna regler för hur man ska bete sig. På en mer allmän nivå kan man tala om netikett, dvs. regler för hur man beter sig på nätet. Netikett förutsätter att man i stort sett följer samma beteenderegler som utanför Internet, dvs. man ska respektera sina samtalsparter i alla avseenden. Det relativt anonyma kommunikationssättet i chattrummet kan lätt leda till dispyt och förolämpningar men med sitt eget agerande kan man undvika konflikter. Man kan jämföra ett chattrum med ett fysiskt rum i någons hem – dvs. det är viktigt att man uppför sig korrekt. Det är trots allt chattarna själva som i sista hand bestämmer hur man talar i rummet och hurdant beteende som anses vara acceptabelt. Chattrummet och dess gemenskap och stämning är precis sådana som deltagarna vill att de ska vara.

Chattspråket

Språket som används i chattrummet kan definieras som skrivet talat språk. Egentligen är chatt en intressant blandform av både muntlighet och skriftlighet eftersom det innehåller drag från båda. Tempot är snabbt och inläggen är korta. Det är ofta flera deltagare involverade i ett eller t.o.m. flera samtal samtidigt. Detta leder till att man måste följa med diskussionens utveckling på datorskärmen samtidigt som man själv skriver sina inlägg. Det är fråga om en utmanande kommunikationsform som underlättas med vissa konventioner. De flesta chattare skriver som de talar och chattsamtal innehåller mycket regional variation, t.ex. dialekter och slanguttryck. Det finns inte ett allmänt chattspråk som man exakt kunde definiera eller beskriva, men det finns vissa konventioner som är typiska för samtal på Internet som presenteras nedan.

Smilisar (eng. smiley, emoticon) är i allmänt bruk i elektronisk kommunikation, så som i chatt, e-post och sms. Smilisar kan tänkas ha samma funktion som t.ex. gester och miner har i samtal ansikte mot ansikte. Typiska, enkla smilisar är bl.a.

:-) glad
;-) humoristisk
:-( ledsen

Chattarna hittar dock ständigt på nya smilisar varav en del kan vara svåra att tolka för en ovan chattare. Sådana smilisar kan knappast tänkas ha någon större kommunikativ roll utan de fungerar snarare som markörer för gemenskapskänsla, dvs. endast medlemmarna i en viss gemenskap kan tolka smilisarnas betydelse. Exempel på mer ovanliga smilisar är bl.a.

=:-O skrämd
0:-) ängel
:-{) talaren har mustasch
:-Q talaren är rökare

Smilisar ger dock inte uttryck bara för gester och miner utan de har en större pragmatisk roll i samtalssituationen. Eftersom man inte kan använda icke-verbala hjälpmedel i chattsamtal ligger det extravikt på de skrivna yttrandena. Smilisar kan fungera som hjälp när mottagare tolkar ett yttrande. Skillnaden mellan t.ex. sarkasm och förolämpning kan vara svår att märka utan smilisar, som inlägg i exemplen nedan visar.

Förolämpning
Talare A: jag har köpt ny parfym
Talare B: aj det är därför du luktar så illa

Sarkasm
Talare A: jag har köpt ny parfym
Talare B: aj det är därför du luktar så illa ;-)

I det senare exemplet kommer det tydligt fram att talare B skämtar och att inlägget inte ska tas på allvar. Smilisen i slutet av inlägget är en liten faktor som dock medför en stor skillnad i betydelsen och tolkningen av inlägget.

Asterisker (*) används oftast för att markera fysiska handlingar deltagarna ”gör” under samtalets gång. De kan hänvisa till deltagarnas fysiska verklighet i talandets stund (*går på toa*) eller till handlingar som kan anses vara en del av spelet mellan det fysiska och icke-fysiska på Internet (*bjuder på kaffe*). Det är naturligtvis inte i praktiken möjligt att t.ex. bjuda någon på kaffe i ett chattrum men huvudpoängen är att dessa virtuella handlingar tolkas som riktiga handlingar. Asterisker fungerar således på liknande sätt som smilisar och ger mottagaren tips om hur inlägget ska tolkas i kontexten. Två exempel på olika sätt att använda asterisker för att hänvisa till fysiska handlingar kan ses i det autentiska chattexemplet nedan. Inlägg med asterisker är markerade med pilar:

Talare A: hurru syrran, har du förlamning i fingarna eller?
ja undra hu du haft de ida men du svara int….
Talare B: jooo heelt yees…e ba så saatans sluut…
av allt härjand på vs=)
Talare A: ha du härja på v.slute?
Talare B: jepp jepp
→ Talare B: *gääääsp*
Talare A: far o sova syrran, annars orkar du int ti skolan i moron,
→ *säger med ”mamma” röst*

Stavningen av orden påminner om deras uttalsformer vilket gör språket i chattrummet mycket talspråksliknande. Stavning och interpunktion imiterar talat språk, t.ex. versaler kan tolkas som högt röstljud eller skrikande vilket vidare kan betonas med användning av flera skiljetecken (HÅLL KÄFTEN!!!). På grund av det snabba tempot i chattsamtal använder deltagarna mycket förkortningar. Orden kan förkortas relativt fritt så länge betydelsen förblir tydlig i kontexten. Till exempel bokstav d kan stå för det, den, dig och du. En del av förkortningarna är bekanta från skriftspråket, så som ngt för något.

Eftersom stavning är så tydligt förknippad med talspråkliga former är det naturligt att dialekter och kodväxling (växling mellan två eller flera språk i samma samtal) också får sitt uttryck i chattsamtal. Dialekter är identifierande element i samtal. De avslöjar genast varifrån talaren kommer och det är vanligt att en deltagare från ett visst dialektområde helst pratar med någon från samma ort. Kodväxling är ett fenomen som förekommer ofta i talad finlandssvenska. Därför är det naturligt att man också i chattsamtal kodväxlar mellan olika språk (t.ex. svenska, finska och engelska) vilket reflekterar deltagarnas vardagliga språkbruk. I följande autentiska exempel förekommer flera dialektala uttryck samt kodväxling från svenska till både finska och engelska.

Talare A: HIFK-Jokerit 1-0
Talare B: hifki rulettaaaaaa….
Talare C: WOHOOOOOO!!!!
Talare D: hifk-jollan blir x
Talare A: hifki ja jokerit ovat perseestä!!
Talare C: tryytn he ska va HIFKI!!!
Talare E: niin on!!
Talare F: jokerit ruules!!
Talare A: hifki e no bäter än jokerit iaf!!
Talare F: nå om man gillar jokerit så kan ni int ender på he.. fö me je jokerit best.. hu beter na ader än je.. *idioter*

Akronymer är initialförkortningar som används i chattsamtal för att spara tid och utrymme. De flesta akronymerna kommer från engelskan, så som

LOL= Laughing out loud/Lots of laughter
BRB= Be right back
AKA= Also known as
FYI= For your information

Listan över akronymer är lång och det uppstår nya hela tiden. Ibland kan det vara svårt att tolka vad talaren menar om inläggen är fulla av akronymer. I sådana fall är det mer meningsfullt att skriva det som man menar i hela ord och meningar, annars är risken för missförstånd och misstolkningar stor.

Avslutning

Chattandet är ett lätt och trevligt sätt att hålla kontakt med sina bekanta – men också ett fungerande sätt att träffa nya, likasinnade människor. Det finns chattrum med specifika intresseområden, för olika åldersgrupper och för helt allmänna diskussioner. Man lär sig de ovan nämnda språkliga konventionerna genom att delta i diskussionen och man kan således själv påverka den elektroniska skrivkulturen. Internets bästa sidor förverkligas i chattandet: man har tillgång till ett obegränsat antal gemenskaper var som helst och när som helst i en värld utan gränser.

Källör

Om akronymer: www.internetslang.com
Om nätikett: www.albion.com/netiquette
Statistikcentralen: www.stat.fi

Allmänt om språk och Internet:

Baron, Naomi S. 2008: Always On. Language in an Online and Mobile World. Oxford University Press.
Crystal, David 2001: Language and the Internet. Cambridge University Press.
Danet, Brenda & Herring, Susan C. (eds.) 2007: The Multilingual Internet. Language, Culture and Communication Online. Oxford University Press.

Materialet i de autentiska chattexemplen ovan är hämtat från Radio Extrems chattrum för ett doktorsavhandlingsprojekt i samarbete med Radio Extrem. All identifierbar information har ändrats.