Internets uppbyggnad och adresser

Det globala datatrafiknätverket, det vill säga Internets stomme består av ihopkopplade servrar (Server) med mycket snabba datakommunikationsuppkopplingar.  En mängd lokala nätverk eller LAN-nät (Local Area Network) är uppkopplade till servrarna. Du kan ansluta olika enheter till nätverket via de lokala nätverken (datorer, televisioner, mobiltelefoner o.s.v.).

Då du rör dig på Internet får din dator en så kallad Internetadress som identifierar din dator. Adressen är en förutsättning för att du ska kunna röra sig på Internet, men betyder samtidigt att det vid behov är möjligt att spåra allt du gjort på Internet – oftast ganska noggrant dessutom. Observera alltså att du lämnar spår efter dig när du rör dig på Internet.

Den här YouTube-videon på engelska redogör på fem minuter för allt som du behöver veta om uppbyggnaden av Internet.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=C3sr7_0FyPA]

Domännamnsystem – DNS

Många nätverk och tjänster på Internet har sina egna namn på naturligt språk. De kallas domännamn (Domain Name). Ett domännamn, till exempel www.helsinki.fi får sitt namn från domännamnssystemet DNS (Domain Name System). När du förstår principerna för hur systemet fungerar blir det lättare för dig att komma ihåg var olika nättjänster finns, för domännamnen består oftast av delarna “tjänstens namn” . “verksamhetsfält” . “regionkod” – till exempel:

  • moodle.helsinki.fi
  • flamma.helsinki.fi
  • proxy: chat.helsinki.fi
  • maps.google.fi

DNS-adresserna består alltså av olika delar. Många Internetadresser innehåller dessutom annan information som det kan vara bra att känna till. Till exempel “https://”i början av adressen https://www.helsinki.fi/sv/studier/att-inleda-studierna avser nätverksskiktet, det vill säga protokollet med vilket data överförs. Ett protokoll är en överenskommelse om hur olika datorer, program och system står i växelverkan med varandra. Den andra (www) och den tredje delen (helsinki) visar igen att servern “www” fungerar under en domän (Domain) som heter helsinki. Adressens fjärde del (.fi) visar att domänen finns under fi-domänen (Finland). Den sista delen, /studier/att-inleda-studierna, visar att webbsidan är en katalog vid namn att-inleda-studierna under katalogen studier på servern.

Följande tabell visar några andra exempel på adresser:

Protokoll el. nätverkskikt Tjänstens adress d.v.s. DNS-namn Tjänst
http:// www.yle.fi WWW-server för Finska Rundradion.
https:// (s = secure, skyddad förbindelse) flamma.helsinki.fi Helsingfors universitets intranet Flamma.
mailto: ragnar.keskivarsen@helsinki.fi E-postadress.

IP-adressystem

DNS-adresserna som du använder är viktiga eftersom de är lätta att förstå, men i verkligheten fungerar dataöverföring på Internet i huvudsak med hjälp av IP (Internet Protocol)-adresser (t.ex. 193.166.3.1). Med IP-adresser kan varje uppkopplad dator identifieras och på det viset blir det möjligt att överföra data mellan datorerna.

Exempel: om du vill bekanta dig med Aalto-universitetets webbplats utrederar din dator på vilken IP-adress www.aalto.fi -servern finns. Efter att detta har utretts begär din webbläsare www-sidans framsida av Aaltos IP-adress (104.17.222.22). I det här skedet får Aaltos server information om att det är din dator som ber om informationen och servern skickar den önskade framsidan till din dators IP-adress.

Om du är nyfiken på vilken din nuvarande IP-adress är kan du klicka in på www.whatismyip.com. Om du är i universitetets nät är det första sifferserierna alltid 128 och 214.