Informationskällor

På den här sidan går vi igenom vilken typ av informationskällor som vanligen används i vetenskaplig forskning.

Informationskällorna (information sources) är tryckta, elektroniska eller t.ex. muntliga presentationer av information på vilka personer som bedriver forskning eller annan vetenskaplig representation baserar sin information. Informationskällorna används också t.ex. för att skapa en överblick av ett ämnesområde, söka efter bakgrundsfakta, och bekanta sig med grundbegreppen inom ett ämnesområde.

Primära och sekundära informationskällor

Informationskällorna kan delas i två huvudklasser på basen av graden av ursprung: primära och sekundära källor.

De primära informationskällorna (primary sources) innehåller ny information som har representerats för första gången eller fullkomligt.
De primära informationskällorna är t.ex.:

  • Doktorsavhandlingar och forskningsrapporter är exempel på primära informationskällor som används ofta.
  • Artiklar där ny forskning rapporteras för första gången är också primära källor. De publiceras i tidskrifter som koncentrerar sig på ett visst forskningsområde. Experter på området granskar och godkänner ofta artiklarna innan de publiceras (peer review). Till exempel naturvetenskaper och medicinsk forskning består oftast av tidskriftsartiklar.
  • Vetenskapliga tidskrifter innehåller också översiktsartiklar som presenterar och kommenterar tidigare forskning samt andra diskussionsinlägg. Sådana artiklar fyller inte alltid kriterierna för primära vetenskapliga informationskällor.
  • Inom vissa forskningsområden, t.ex. humanistiska och teologiska vetenskaper, är de primära källorna ofta böcker.
  • Inom vissa humanistiska och samhällsvetenskapliga grenar kan man tala om primära källor eller originalkällor då man avser dokument som man studerar (t.ex. brev, dagböcker, veckotidningar, tecknade serier). De kallas också ofta källmaterial för att skilja dem åt från primära forskningspublikationer som presenterar forskning om dem.

De sekundära informationskällorna (secondary sources) sammanfattar och strukturerar informationen i primära källor samt gör det lättare att hitta den.
Bland de mest använda sekundära källorna finns:

  • litteraturreferenser
  • sammandrag
  • uppslagsverk (t.ex. handböcker, ordböcker och encyklopedier)
  • läroböcker.

Uppslagsverken kan göra det lättare att hitta sakuppgifter om något ämnesområde eftersom den centrala kunskapen i ämnet finns ordnad enligt söktermer i dem. Uppslagsverken ger ett direkt svar till en fråga om en sakuppgift. Med hjälp av uppslagsverken kan man också skapa sig en allmän uppfattning om ett ämnesområde eller lära sig terminologin som används inom det.

  • Vetenskapstermbanken i Finland innehåller terminologi från de vetenskapsgrenar som utövas i Finland. Termbanken har tagits fram i samarbete med experter i det vetenskapliga samfundet.

I vissa fall kan även annat material som leder till andra informationskällor användas inom forskningsprocesserna. Det gäller att tillämpa källkritik på allt material, särskilt om materialet har lagts ut på webbplatser som inte har en redaktion som består av experter. Wikipedia är en socialt producerad webbplats, dit vem som helst kan skriva artiklar. Wikipedia är inte avsedd som primär källa för vetenskaplig forskning.

Undersökningens kontext definierar de källor genom vilka det lönar sig att närma sig undersökningsobjektet.

Databaser

Information samlas, arrangeras och lagras i olika databaser (databases). Det är lätt att söka efter information i en databas, eftersom informationen har ordnats i distinkta fält och man kan rikta sökningen till de enskilda fälten. Du kan använda ResearchGuides för att hitta lämpliga databaser för ditt ämne.

Ur informationssökningsperspektiv uppdelas databaserna ofta i fulltext-, fakta- och referensdatabaser.

Fulltextdatabaser innehåller hela texten ur publikationer, t.ex. en bok- eller tidskriftsartikel, en forskningsrapport, en avhandling, ett uppslagsverk eller en bok. Fördelen med fulltextdatabaser är att man genast får tillgång till publikationen man hittat.

Faktadatabaser innehåller sakuppgifter i form av tal, bilder, text o.s.v. och ger direkta svar på frågor om sakuppgifterna. Några exempel på faktadatabaser är statistikdatabaser och olika register.

Referensdatabaser innehåller referensdata över publikationer, och ofta också ett sammandrag eller abstrakt av publikationen.  Referensdata innehåller bibliografisk information och termer som beskriver kärnan av innehållet, t.ex. specialord och klassificeringskoder. På basen av referensdata kan man söka fram önskade publikationer.

Många databaser är både fulltext- och referensdatabaser – några  publikationer kan läsas i fulltext medan andra publikationer har endast bibliografisk information och abstrakt.

Följande bild visar ett utdrag ur en referensdatabas (Medline-databasen).