Informationskällor

På den här sidan går vi igenom vilken typ av informationskällor som vanligen används i vetenskaplig forskning.

Informationskällorna (information sources) är tryckta, elektroniska eller t.ex. muntliga presentationer av information på vilka personer som bedriver forskning eller annan vetenskaplig representation baserar sin information. Informationskällorna används också t.ex. för att skapa en överblick av ett ämnesområde, söka efter bakgrundsfakta, och bekanta sig med grundbegreppen inom ett ämnesområde.

Primära och sekundära informationskällor

Informationskällorna kan delas i två huvudklasser på basen av graden av ursprung: primära och sekundära källor.

Primära källor (primary sources) är forskningspublikationer eller ursprungliga källor som anger ny information för första gången

Primära källor är bland annat:   

  • böcker, till exempel monografier och artikelsamlingar
  • doktorsavhandlingar och forskningsrapporter
  • forskningsartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter som rapporterar om ny forskning
  • översiktsartiklar (review articles) som presenterar och kommenterar tidigare forskning och som publiceras i vetenskapliga tidskrifter.

Utvärderingar av forskningspublikationer och andra diskussionsinlägg som publiceras i vetenskapliga tidskrifter uppfyller inte alltid kriterierna för primära vetenskapliga källor.  

Vetenskapliga tidskrifter använder sig av referentgranskning för att säkerställa artiklarnas kvalitet. Detta innebär att artiklar granskas och godkänns av experter inom branschen innan de publiceras (peer review). 

Inom till exempel medicin och naturvetenskap är tidningsartiklar de mest använda primärkällorna. Inom de humanistiska och teologiska vetenskaperna är de primära källorna ofta böcker. 

Inom humanistiska och samhällsvetenskapliga branscher kan primär- eller ursprungskällorna även vara dokument som är föremål för undersökning, till exempel dagböcker, brev, protokoll, dokument, tidningsartiklar, publikationer i sociala medier eller videoinspelningar. Forskare använder ofta termen källmaterial om dessa källor för att skilja dem från primära forskningspublikationskällor som presenterar nya forskningsresultat. 

De sekundära informationskällorna (secondary sources) sammanfattar och strukturerar informationen i primära källor samt gör det lättare att hitta den.
Bland de mest använda sekundära källorna finns:

  • läroböcker
  • litteraturreferenser
  • sammandrag
  • uppslagsverk (t.ex. handböcker, ordböcker och encyklopedier).

Uppslagsverken kan göra det lättare att hitta sakuppgifter om något ämnesområde eftersom den centrala kunskapen i ämnet finns ordnad enligt söktermer i dem. Uppslagsverken ger ett direkt svar till en fråga om en sakuppgift. Med hjälp av uppslagsverken kan man också skapa sig en allmän uppfattning om ett ämnesområde eller lära sig terminologin som används inom det.

  • Vetenskapstermbanken i Finland innehåller terminologi från de vetenskapsgrenar som utövas i Finland. Termbanken har tagits fram i samarbete med experter i det vetenskapliga samfundet.

Utöva källkritik 

I forskningsprocessen kan du använda sekundära informationskällor som en inkörsport till andra informationskällor. Det gäller att tillämpa källkritik på allt material, särskilt om materialet har lagts ut på webbplatser som inte har en redaktion som består av experter. Wikipedia är en socialt producerad webbplats, dit vem som helst kan skriva artiklar. Wikipedia är inte avsedd som primär källa för vetenskaplig forskning.

Undersökningens kontext definierar de källor genom vilka det lönar sig att närma sig undersökningsobjektet.

För att säkerställa att ditt källmaterial är pålitligt, använd primära källor så mycket som möjligt i ditt vetenskapliga och akademiska arbete.

Databaser

Information samlas, arrangeras och lagras i olika databaser (databases). Det är lätt att söka efter information i en databas, eftersom informationen har ordnats i distinkta fält och man kan rikta sökningen till de enskilda fälten.

Ur informationssökningsperspektiv uppdelas databaserna ofta i fulltext-, fakta- och referensdatabaser.

Fulltextdatabaser innehåller hela texten ur publikationer, t.ex. en bok- eller tidskriftsartikel, en forskningsrapport, en avhandling, ett uppslagsverk eller en bok. Fördelen med fulltextdatabaser är att man genast får tillgång till publikationen man hittat.

Faktadatabaser innehåller sakuppgifter i form av tal, bilder, text o.s.v. och ger direkta svar på frågor om sakuppgifterna. Några exempel på faktadatabaser är statistikdatabaser och olika register.

Referensdatabaser innehåller referensdata över publikationer, och ofta också ett sammandrag eller abstrakt av publikationen.  Referensdata innehåller bibliografisk information och termer som beskriver kärnan av innehållet, t.ex. specialord och klassificeringskoder. På basen av referensdata kan man söka fram önskade publikationer.

Många databaser är både fulltext- och referensdatabaser – några  publikationer kan läsas i fulltext medan andra publikationer har endast bibliografisk information och abstrakt.

Du kan använda ämnesguiderna för att hitta lämpliga databaser för ditt ämne.