God vetenskaplig praxis omfattar bl.a. kritisk analys av informationskällor och att man respekterar upphovsmannens rättigheter då man använder källorna.
När du tycker att du har funnit lämpliga publikationer är det dags för källkritik. Avsikten med källkritik är att dra slutsatser om hur pålitliga informationen och dess upphovsman är samt hur värdefulla de är som källmaterial.
Nivån av pålitlighet beror på vilken typ av material det är frågan om: nivån är hög i avhandlingar och vetenskapliga artiklar som genomgått förhandsbedömning, medan artiklar i populärtidskrifter och webbsidor är mindre pålitliga. Vetenskapliga tidningar använder referentgranskning (peer review) för att säkerställa artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Referentgranskning sker i flera etapper under vilka branschens oberoende experter bedömer publiceringsbarheten av artikelns manuskript, ger förbättringsförslag och stöder tidningen i publiceringsbeslut.
Man kan fundera på hur pålitlig och värdefull en källa är genom att reda ut svaren på bl.a. följande frågor:
- Vilken information ger upphovsmannen om sig själv?
- Har upphovsmannen publicerat något annat material om samma ämne?
- Vilken instans har upphovsmannen som bakgrund? Vad är instansens inställning till ämnet?
- Vem har finansierat eller sponsorerat forskningen eller publikationen?
- När har materialet publicerats / är materialet tidsenligt?
- Till vem riktas materialet / har materialet någon viss målgrupp?
- Anges källorna för materialet?
- Varför har materialet framställts: vad är dess mening och vetenskapliga målsättning?
- Är materialet omsorgsfullt utformat och motsvarar språket gängse terminologi inom ämnet?
- Kan materialet jämföras med annat material inom samma ämnesområde och vad du redan vet om ämnet?
Man måste vara särskilt noggrann med källkritiken då det gäller den öppna webben: eftersom Internet är öppet för alla kontrolleras inte innehållet nödvändigtvis på något sätt alls. Bedöm informationen du får på webben med bl.a. följande aspekter i tankarna:
- Innehållets pålitlighet: har argumenten som framförs motiverats på något sätt och anges källor och andra länkar där man kan kontrollera informationen.
- Objektivitet: var finns sidan och vem ansvarar för webbsajten (företag, myndighet, samfund eller t.ex. privatperson). Kom ihåg att informationen på t.ex. företagssidor ofta innehåller reklam.
- Tidsenlighet: ta reda på när sidan har skapats och när den senast har uppdaterats.
Därtill är det bättre att använda primära källor hellre än sekundära källor i t.ex. avhandlingar.
Läskunnighet gällande artificiell intelligens
Applikationer för artificiell intelligens som baserar sig på stora språkmodeller har under de senaste åren utvecklats mycket, och kan nu ge text med bara några klick. I universitetsstudier måste man vara mycket noggrann och kritisk vid användning av ChatGPT och motsvarande applikationer, eftersom en text från en artificiell intelligens kan innehålla fel eller helt påhittade påståenden. En artificiell intelligens förstår inte den text den producerar på samma sätt som en människa, och det är du som har ansvaret för lärandet, inte den artificiella intelligensen. En artificiell intelligens är inte heller en sökmotor och går inte igenom källorna åt dig.
Kom alltid ihåg att följa lärarens anvisningar när du använder artificiell intelligens. Läraren kan också välja att förbjuda användning av stora språkmodeller i sin kurs. Olovlig användning av språkmodeller kan betraktas som fusk. Om du använder en språkmodell i ett skriftligt arbete, kom ihåg att vara noggrann och ange skriftligen vilken modell (t.ex. ChatGPT, DeepL) du har använt och på vilket sätt. Läs Helsingfors universitets riktlinjer för hur AI-applikationer kan användas för att stödja lärande.